Besebäckens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Besebäckens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2017/ Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anki Larsen Förskolechef Vår vision Respekt för alla människors lika värde. Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott. De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra normer, rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola. Detta genom samtal och observation i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten. Personalens delaktighet I vårt dagliga arbete har vi planen som stöd. Alla pedagoger avsätter tid tillsammans för att upprätta och se över planen vid två tillfällen/år. Förankring av planen Vi informerar på föräldramöten att den finns på förskolans hemsida, hänger i hallen på respektive avdelning och publiceras på Unikum. 2

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades under ett APT i april Tillsammans gick vi igenom åtgärd för åtgärd, diskuterade och antecknade om vi sett resultat och hur dessa i så fall sett ut samt om utvärderingen resulterat i nya mål. Till grund hade vi observationer, samtal och anteckningar av barngrupperna och verksamheten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Medverkande på APT var pedagoger från förskolan. Den skriftliga utvärderingen skickades sedan till förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser Vi pedagoger har diskuterat och utvärderat vår egen värdegrund i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. Vi diskuterar kontinuerligt vad en kränkning är och vi har genom detta blivit mer medvetna om vårt eget förhållningssätt, bemötande och språk. Vi vill ha ett fortsatt öppet klimat där vi känner att vi kan prata och hjälpa varandra samt föregå med gott exempel. Ett arbete som vi vill fortsätta att utveckla. Vi diskuterar dagligen med barnen hur man är en bra kompis. Pedagogerna har hjälpt barnen att lösa konflikter och gett dem redskap för detta. Vi har jobbat aktivt med att barnen ska prata varandra och uttrycka sina tankar verbalt. Viktigt också hur man uttrycker sig gentemot varandra. Vi har gjort barnen mer uppmärksammade på hur kompisarna känner och vad man kan göra om någon verkar ledsen. Vi lägger stor vikt på när barnen gör bra saker och ger dem positiv feedback. På äldrebarnsavdelningen har de haft en snäll-kalender under julen som gett förslag på bra saker man kan göra för varandra. På yngrebarnsavdelningen har vi inte uppmärksammat andra språk i större utsträckning mer än att förklara för barnen när de hör ett annat språk talas av t.ex. vårdnadshavare. På äldrebarnsavdelningen har de arbetat med att sjunga Broder Jakob, räkna och hälsa på de olika språk som finns på avdelningen. Vi firar de klassiska svenska högtiderna som lucia, jul, påsk och midsommar. De äldsta barnen har gått till kyrkan där de, på ett lekfullt sätt, visat och förklarat varför vi egentligen firar jul och påsk. Vi diskuterar och utvärderar regelbundet den miljö och det material, som litteratur och leksaker, vi erbjuder in på förskolan. Vi upplever att den erbjuder ett ganska varierat urval som bl.a. speglar olika sorters människor, familjekonstellationer, kön och etniska tillhörigheter. Vi uppmuntrar att barnen ska känna sig stolta över sig själva men inte utifrån ett etniskt perspektiv. Planschen med olika familjekonstellationer och böcker har inbjudit till samtal och vi är öppna för barnens frågor. Vi har arbetat med att vi ska behandla barnen utifrån individen och skapat miljöer utifrån barnens intressen. I vår utvärdering har vi kommit fram till att vi behöver se över våra utklädningskläder. Representerar de stereotypa yrken och könsroller? Hur använder barnen dessa och behöver vi erbjuda något annat? Förebyggande åtgärder Närvarande pedagoger Vi har arbetat enligt de förebyggande åtgärderna men det arbetet kan bli bättre och utvecklas. Vi behöver bli mer närvarande i barnens lek, inte bara fysiskt närvarande, och observera vad de gör och lyssna på hur de pratar med varandra, särskilt ute på gården. Detta för att kunna reagera och agera än mer i situationer om riskerar risk för kränkande behandlingar. Yngre barn bits ibland. Genom att pedagogerna finns nära barnen kan vi förhindra bitningar. Om pedagogerna behöver ge barn tillsägelser, t.ex. vid fara, så gör vi det på ett respektfullt sätt. Våra lokaler är fortfarande hindrande i översynen. Personalomsättningen på äldrebarnsavdelningen har påverkat arbetet med de förebyggande åtgärderna som blivit mindre tydligt under vissa perioder. Konflikter och risk för kränkande behandlingar kan undvikas genom att barngruppen delas in i mindre grupper förutsatt att det finns pedagoger i närheten som kan stödja barnen. Positiva effekter på de förebyggande åtgärder vi har gjort är att språket förbättrats mycket hos de äldre barnen. Forumet för detta har varit till stor del samlingarna där man diskuterat hur man är en bra kompis. Vi arbetar aktivt med att alla ska få komma till tals och känna att man blir lyssnad på. Vi har också jobbat med att bryta vissa grupperingar och varit observanta på hur barnen väljer kompisar. Ibland kan pedagoger behöva stödja så att 3

4 barnen ska hitta olika kompisar att leka med men också så att alla har möjlighet att delta i lek. Barnen uppmuntras att hjälpa varandra i både lekar och andra situationer. Detta sker men inte i den utsträckning vi önskar. Vi ser det som ett ständigt pågående arbete som vi vill fortsätta utveckla. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas För att få likabehandlingsplanen levande i verksamheten kommer den att följas upp på apt, dag och kvällsreflektioner. Specifika ämnen kommer att diskuteras löpande. Den årliga utvärderingen kommer att göras av pedagogerna på ett Apt. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anki Larsen Främjande insatser Namn Normkritiskt arbete Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi ska bli mer normkritiska. Vi följer upp det kontinuerligt på arbetslagsreflektionen, kvällsmöte och APT. Insats Vi tar del av normkritiskt tänkande genom litteraturen. Som stående punkt på arbetslagsreflektionen tar vi upp en/flera normer diskussion och reflektion. Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Allas lika värde Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning 4

5 Vi ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi är mot varandra. Stående punkt på kvällsplaneringen. Insats Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi arbetar kontinuerligt med förstärkning och uppmuntran av barns positiva beteenden Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Fortlöpande Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tagit fram information om nuläget genom observationer av barngruppen vid måltidssituationerna. Områden som berörs i kartläggningen trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Pedagogerna har titta på sin roll vid matsituationerna därför har inte föräldrarna involverats. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vår metod har varit reflekterande samtal i arbetsgruppen på Apt, kvälls/ arbetslagsreflektionerna utifrån förutbestämda frågeställningar. Vi har lagt stor vikt vid observationer. Resultat och analys Barn och vuxna har bestämda platser, som vuxna bestämt, dom vuxna byter bord varje vecka och barnen en gång /termin. Vi tar barnen där de är inte efter ålder. De äldre barnen tar maten själva och skickar till varandra. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta ett smakprov på tallriken. Vi uppmuntrar och ger tid att dela maten, därefter hjälper vi dom. Vi stödjer dom att ta lagom mängd mat på tallriken. Alla sitter kvar tills några börjar bli klara. Barnen på äldrebarnsavdelningen dukar av, tvättar sig och kommer och sitter en stund. 5

6 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande pedagoger Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vara närvarande pedagoger både fysisk, deltagande och observerande. Observera vilka konstellationer vi har och vad dom gör. Språket används på ett bra sätt. Punkt på veckoreflektionen. Åtgärd Vi arbetar med lärmiljöerna. Arbeta i mindre grupper, olika konstellationer, för att hinna samtala med alla. Vi kommer att arbeta med språket mer intensivt under en period, för att medvetandegöra barnen. Även föräldrarna har gjorts delaktiga i diskussioner på föräldramöte. Vi kommer att påvisa för barnen hur det känns när någon säger något som skrämmer, tex hot. Reagerar och agerar i situationer där det finns risk för kränkande behandling. Pedagogerna delar upp sig i rummen, viktigt att vara tydligt närvarande. Motivera åtgärd Alla barn ska ha rätt att vara den dom är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn har rätt att känna tillhörighet. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Namn måltidssituationer Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi ska medvetandegöra vårt förhållningssätt. Se vårt kroppsspråk, språkbruk, tonläge, lyssnande och placering. Vi ska ge respons och talutrymme till barnen. Vi följer upp på arbetslagsreflektionerna. Åtgärd Vi filmar/ljudupptagning på oss själva i en måltidssituation. Analysen gör man enskilt. Reflektera kring materialet tillsammans i arbetslaget. Vi delger varandra vad vi observerat för att utveckla verksamheten. 6

7 Motivera åtgärd I kartläggningen såg vi hur vårt agerande och språk påverkar barnens upplevelse av matsituationen.vi vill se och utveckla vår del för att upptäcka risker för kränkningar genom ljud och filmupptagning. Ansvarig Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till: Körsbärs personal och Smultron personal eller Anki Larsen Förskolechef anki.larsen@partille.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller de som kan ha kränkt. 2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avståndifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen. 3. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 5. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningaroch trakasserier uppstår. 6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnensföräldrar. 7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. 2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. 7

8 3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen. 4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar. Rutiner för dokumentation Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras. 8