Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare Vår vision: Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Planen gäller från: Oktober 2014 Planen gäller till: Oktober 2015 Barnens delaktighet i arbetet med planen: Vi vill skapa en verksamhet där alla barn får förutsättning att vara delaktiga i planen. Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen genom samtal kring hur man är mot varandra, alla likas värde, gemensamma trivselregler. Vi delar in barnen i mindre grupper där alla kommer till tals. Förskolans barn har varit delaktiga i arbetet med planen genom att tillsammans med pedagogerna göra en kartläggning av miljön. Kartläggningen ägde rum ute på gården och inne på förskolan för att ta reda på vilka platser barnen upplever som trygga respektive otrygga. Vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med planen: Föräldrarna kommer att göras delaktiga genom föräldramöte. Planen kommer att finnas på varje avdelning och på hemsidan. På utvecklingssamtalen görs föräldrarna delaktiga genom att vi tillsammans diskuterar värdegrunden.

2 I månadsbreven beskriver vi hur vi arbetar med vår likabehandlingsplan. Personalens delaktighet i arbetet med planen: Personalen har varit delaktiga genom utvärdering av planen. Utvärderingen har lett till hur denna plan har utformats. Personalen har gjort kartläggning med barnen på förskolan. Resultatet av kartläggningen har legat som grund till utformningen av denna plan. Personalen observerar barnens lek och hur det sociala samspelet mellan barnen fungerar. Arbetslagen har regelbundna reflektioner för att kartlägga situationer och platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Förankring av planen: Genom samlingar och samtal förankrar vi planen hos barnen, samtal om kamratskap och trivsel regler. Vårdnadshavare informeras om vår likabehandlingsplan på inskolningen. All personal har ansvar att aktivt arbeta med planen. Varje förskollärare ansvarar för att planen aktualiseras och följs i det egna arbetslaget. Planen diskuteras på reflektioner, förskole möten och arbetsplatsträffar. Nyanställd personal och vikarier får ta del av planen. Likabehandlingsplan skall finnas i vikariepärmen på förskolan. Planen ska finnas tillgänglig på vår hemsida. Utvärdering: Så har förra planen utvärderats: Vi har utvärderat planen genom att varje arbetslag under en utvecklingsdag diskuterade och utvärderade förskolans likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av förra planen: Förskolechefen Pedagogisk utvecklare

3 Förskolans all personal Resultat av utvärderingen: Vi har arbetat mycket kring trivseln i barn gruppen och hur man är en bra kompis. Vi har sjungit och räknat på olika språk. Utifrån utvärderingen ser vi ändå att vi behöver arbeta mer medvetet med planen i vår verksamhet. Vi inser att den förra planen inte har efterföljts som vi önskat. Vi ska regelbundet diskutera planen i arbetslagen. Verksamheten vi erbjuder alla barn ska utgå från planen. Vi behöver regelbundet diskutera vad diskriminering och kränkande behandling betyder och diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt när det gäller allas lika värde. Årets plan ska utvärderas senast: Juni 2015 Så ska årets plan utvärderas: Planen diskuteras och i varje arbetslag. Därefter görs en gemensam utvärdering med förskollärare, pedagogisk utvecklare och förskolechef. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechefen Främjande insatser: Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Mål: Att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Insats: Vi ska anpassa inne miljön utifrån de behov som finns. Tex allergi sanera, ta bort textilier, rensa väggar från sinnes intryck som skapar visuellt kaos. Vi ska ha en tydlig struktur som bygger på kontinuitet i vardagliga rutiner. Tex bestämda platser vid måltid och samling.

4 Vi ska använda oss av tydliggörande pedagogik, som bilder och tecken som stöd. Arbeta i grupper med färre barn och erbjuda en verksamhet och aktiviteter utifrån barnens intressen och behov. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Mål: Att alla barn känner stolthet över sig själva, sitt modersmål och sin etniska tillhörighet. Insats: Vi ska göra modersmålslärarna mer delaktiga i verksamheten. Vi visar på mångfald bland annat genom att tex sjunga sånger på olika språk och räkna på olika språk. Vi ska uppmärksamma andra länders högtider utifrån barnen i gruppen. Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Mål: Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Insats: Vi erbjuder barn litteratur som visar på olika familjekonstellationer som vi läser och pratar om. Vi lyssnar på barnens funderingar och tankar och samtalar och svarar på frågor. Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet Mål: Att alla barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. Insats: Vi ska se till att miljön är inbjudande för alla barn. Tex i hemvrån ska det finnas utklädningskläder som möjliggör olika rollekar. Vi har litteratur som visar på könsöverskridande identitet som vi läser och pratar om.

5 Diskrimineringsgrund: Kön Mål: Att alla barn oavsett kön ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Insats: Ge alla barn lika mycket talutrymme, hjälp och uppmärksamhet. Använda litteratur som visar på att alla har samma möjlighet oavsett kön. Vi pedagoger ska vara uppmärksamma på och ha en dialog i arbetslaget kring hur vi bemöter pojkar och flickor. Vi pedagoger behöver ifrågasätta traditionella könsroller genom att diskutera uttryck som Vi leker bara med tjejer, Det kan inte killar, Rosa är en tjej färg. Diskrimineringsgrund: Ålder Mål: Att alla barn utvecklar sina förmågor och intressen oavsett ålder. Insats: Vi ska ha en miljö där barnen erbjuds variation, stimulans och utmaning. Diskrimineringsgrund: Religiös övertygelse Mål: Barn med olika religioner bemöts på lika villkor. Insats: Utifrån barnens intresse och frågor pratar vi om olika trosuppfattningar med barnen. Kartläggning: Kartläggningsmetoder Regelbundna reflektioner med pedagogerna för att kartlägga situationer eller platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Observationer kring barnen lek och hur barnen är mot varandra. Trygghets vandring både inne och ute. Samtal med barnen i förskolan.

6 Daglig kontakt med vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom regelbundna samtal där personalen tar tempen på gruppen och för att ta reda på barns upplevelse av klimatet. Barnen involveras genom att personalen observerar och dokumenterar var barnen leker och hur de är mot varandra. Barnen har tillsammans med personalen gått trygghetsvandring inne och ute i och under vandringar får barnen möjlighet att berätta hur de upplever olika platser på förskolan. Om förskolan känns trygg och säker. Föräldrarna involveras genom den dagliga kontakten. Men även genom utvecklingssamtal. Föräldrarna ska få ta del av kartläggningen barnen gjort tillsammans med personalen genom månadsbrev. Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje arbetslag diskuterar tillsammans om det förekommit några misstänkta diskrimineringar eller kränkande behandlingar, om det har observerats någon plats eller situation där det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling, och vad som kan göras för att förebygga och förhindra detta. Dessa frågor diskuteras regelbundet i arbetslaget. Arbetslagen har genom observationer kartlagt inne och ute miljön. Det har synliggjorts att det finns platser på förskolan både inne och ute där det kan finnas risk för diskriminering och kränkande behandling. Resultat och analys Utifrån trygghetsvandringen som gjorts med barnen har vi kunnat se att barnen upplever miljön på förskolan trygg. Vi kan se att barnen upplever att det är roligt på förskolan. Och att det finns många platser och rum det är känns bra att vara på och roligt att leka i.

7 Det som vi fick fatt i var att det ibland upplevdes högljutt på torget. Detta måste vi arbeta mer med, att få ner ljud nivån. Vi behöver medvetet se till att placerar oss där barnen leker. Vi har sett att de nya små barnen på Dungen har stort behov att ha en vuxen i närheten. Då grupperna är nya ser vi att vi behöver arbeta med hur man är en bra kompis. Toaletten är en plats som barnen tar upp under trygghets vandringen. Några vill ha dörr, andra inte. Vi måste regelbundet diskutera hur vi placerar oss inne på avdelningarna, torget och ute på gården för att ha uppsikt över alla platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Förebyggande åtgärder: Ute miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Ute miljön på förskolan ska vara inbjudande, trygg och tillgänglig för alla barn. Närvarande och lyhörd personal ska finnas i barnens närhet. Åtgärd: Personalen ska finnas tillgängliga och närvarande där barnen finns. Vi ska fördela oss på gården. All personal är ansvariga för förskolans alla barn. Vi ska regelbundet se över miljön ute så att den är trygg och utmanade för alla barn. Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barn kan känna otrygghet eller där kränkande behandling kan uppstå. Ansvarig:

8 All personal Inne miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Vi ska erbjuda alla barn en trygg och lärande miljö. Åtgärd: Vi ska arbeta aktivt med att alla ska känna sig trygga. Vi behöver arbeta med hur man är en bra kompis och skapa en gemenskap i grupperna. Vi kommer att tillsammans med barnen komma överens om våra trivselregler som gäller här på förskolan. Vi ska arbeta mer med att sänka ljudnivån så att alla får en lugn och harmonisk förskola att vistas på. När det gäller toalett dörrar har vi bestämt att vi kommer ha en av varje. En med dörr för de barn som vill gå där och en utan dörr för de barn som vill gå där. Vi har även prata med barnen om att de alltid ska tala om för oss när de går på toaletten. Vi har även funderat på om vi skulle sätta upp ringklockor. Personalen ska regelbundet se över miljön på varje avdelning så att den är trygg och utmanade. Regelbundet diskutera hur vi placerar oss i rummen på avdelningen i relation till barnen. Vi behöver finnas i närheten av barnen. Och vara delaktiga i barnens lek. Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barnen kan känna sig otrygga eller där kränkande behandling kan uppstå. Ansvarig: All personal

9 Rutiner för akuta situationer: Policy: Det ska råda noll tolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen ska vara närvarande i verksamheten både inne och ute. Personalen ska vara aktiva i barnens lek och lärande. Personalen ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. När personalen misstänker eller upptäcker diskriminering eller kränkande behandling ska åtgärder genast vidtas. Förskolechefen ska alltid informeras. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Personalen på barnets avdelning eller annan personal som man har förtroende för. Förskolechefen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Prata med berörda barn. Dokumentera det barnen säger. Personalen informerar berörda vårdnadshavare om händelsen och ev åtgärder och uppföljning. Informera alltid förskolechef. Dokumentera alla åtgärder som görs. Lämna kopia av dokumentationen till. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Var rak genom att reagera och våga säga till om någon kollega beter sig kränkande mot något barn. Dokumentera allt och lämna en kopia till förskolechefen.

10 Informera förskolechef vid diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen pratar med berörd personal att om hon/han utsatt barn för diskriminering eller kränkande behandling. Det är förskolechefen som ansvara för att dessa utreds och för vidare åtgärd. Rutiner för uppföljning: Återkoppla i arbetslaget om de insatser och åtgärder som gjorts. Bestäm datum och tid för uppföljningssamtal. Ansvarig personal har uppföljningssamtal med berörda barn och vårdnadshavare, behov av ytterligare åtgärd bedöms. Förskolechef gör en uppföljning av händelsen tillsammans med vårdnadshavare till det kränkta barnet och ansvarig personal. Rutiner för dokumentation: Om det sker diskriminering eller kränkande behandling ska följande dokumenteras: - Datum förskola, ditt namn - Närvarande - Händelse - Åtgärd (vad ska göras? vem gör det? när ska det göras?) - Uppföljning (hur sker uppföljningen? När sker den? Vilka närvarar?) När detta gjorts tas en kopia på dokumentet. Ett ex lämnas till förskolechefen. Ett ex spar man på avdelningen, detta dokument ska vara inlåst. Ansvarsförhållande: All personal på vår förskola är ansvariga för att vidta åtgärder enligt ovan beskrivna rutiner om de får kännedom eller ser diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till huvudman.

11