Förskolan Kärrspirans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript

1 Förskolan Kärrspirans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter a för planen Joanna Maculewicz, förskolechef Anna Christiansen, pedagogiskt utvecklare Förskolans förskollärare Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade. Ingen ska bli diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Jan 2016 Planen gäller till Dec 2016 Barnens delaktighet Vi arbetar tillsammans med barnen förebyggande med olika grupplekar. Vi uppmärksammar barnen på att visa respekt för varandra och olikheter, i den enskilda leken och i den dagliga verksamheten. Personalen har intervjuat barnen för få fatt i deras tankar kring sin miljö och om de upplever den trygg eller inte. Personalen har gjort barnobservationer. Barnen på storbarnsavdelningarna har varit delaktiga genom kartläggning med trivselvandring på förskolan.

2 Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras och diskuteras på vårens förskoleråd. Planen kommer publiceras på förskolans hemsida och anslås på varje avdelning. I månadsbreven berättar personalen hur de arbetar med likabehandlingsarbetet i vardagen. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktiga genom utvärderingen av planen.. Personalen har genomfört observationer och trygghetsvandring. Resultatet av detta har legat till grund för utfromningen av planen. Förankring av planen Samtlig personal har ansvar för att ha kännedom om förskolans plan. Varje förskollärare ansvarar för att planen aktualiseras och följs i det egna arbetslaget. Planen diskuteras på planeringen. Planen förankras hos barnen genom återkommande samtal, det dagliga arbetet och möten mellan barn och personal. Vårdnadshavare informeras om vår plan vid inskolningen Utvärdering Beskrivning hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats under reflektionen i varje arbetslag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen, pedagogisk utvecklare och arbetslagen på förskolan. Resultatet av utvärderingen Vi har medvetet arbetat för en trygg och harmonisk barngrupp, som lyssnar på varandra. Vi märker att de har stor empait för varandra och lyssnar på varandra. Vi delar in barnen i mindre grupper för och är med i leken med barnen. Vi har utformat lekmiljön där både flickor och pojkar leker i olika konstelationer och med olika läromedel. Personalen går ofta till skogen med barnen då skogen är en könsneutral lekplats som bidrar till att lätta på stereotypa könsroller. Vi har utformat miljön och verksamhet så alla barn kan delta utifrån ett inkluderande arbetssätt..

3 Vi har haft tillgång till specialpedagog och på det viset kunnat få mer kunskap för att utforma en verksamhet utifrån barnets olika förutsättningar. Vi har skapat zoner på förskolans gård. Varje zon är bemannad av minst en pedagog för att förhindra konflikter och ligga steget före. Vi har uppmärksammat barnens olika modersmål genom sånger och musik. Med hjälp av månkulturell almanacka uppmärksammar vi andra högtider. Vi har läst för barnen böcker som behandlar olika dileman utifrån diskrimineringsgrunderna.. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärdras Planen kommer utvärderas i varje arbetslag utifrån ett gemensamt utvärderingsmall. för att årets plan utvärderas Förskolechefen samt personalen på förskolan Främjande insatser Främja kränkande behandling Att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Att ge barnen redskap i konflikthanering. All personal ska fungera som goda förebilder genom att vuxna har ett förhållningssätt till varandra som uttrycker respekt Vuxna ska agera förebilder för hur goda relationer kan skapas samt hur barnen kan agera för att vara en bra kompis. Lära barnen göra förlåt. Agera då det uppstår en konflikt. Personalen närvarae aktivt i barnens lek. Barngruppen delas i grupper med färre barn större delen av dagen av dagen

4 Främja funktionsnedsättning Att göra förskolemiljön tillgänglig för alla barn. Att utforma verksamheten så att alla barn kan delta utifrån behov och förutsättningar. Att alltid utgå från barnen när vi utformar vår pedagogiska verksamhet. Samarbeta med berörda kring barnet utifrån de behov som finns. Diskutera med barnen kring olikheter och lyssna på deras tankar Utbildning för berörd personal för ökad kunskap. Främja kön Att ge filckor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme utan att vara begränsade av föreställningar om kön. Skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Vi gör medvetna val av material som lockar alla till lek och samspel. Vi utformar lärmiljön efter barnens intressen oavsett kön. Vi observerar barnens lek för att utveckla lärmiljön. Vi gör medvetna val vid inköp av läromedel Vi ger barnen lika mycket talutrymme

5 Främja etnisk tillhörighet Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Uppmärksamma barns flerspråkighet på ett positivt sätt. Aktivt arbeta för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Uppmärksamma barnens alla språk på ett positivt sätt. Använda oss av barnlitteratur som visar på mångfald. Uppmärksamma andra kulturer och högtider. Ta hjälp av föräldrar för att lära oss mer Främja religion eller annan trosuppfattning Alla bemöts på lika vilkor oavsett religion. Samatala med föräldrar om vad som gäller för föräldrarna hos oss på förskolan. Visa öppenhet för olika religioner genom respektfullt bemötande. Öka vår egen kunskap.

6 Främja sexuell läggning Att synliggöra och bejaka olika familjekonstelationer. Att varje barn upplever stolthet över sin familj. Vi bemöter alla familjer lika. Vi använder barnlitteratur som ett underlag för samtal med barnen Kartläggning Kartläggningsmetoder Personalen har genomfört barnobservationer och barnintervjuer. Personalen på storbarn har tillsammans med barnen genomfört en trygghetsvandring. Daglig kontakt med vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har intervjuats och deltagit i trygghetsvandring inomhus och utomhus. Intervjuerna skedde både individuellt och i grupp. Personalen har observerat och dokumenterat var barnen leker och hur de är mot varandra. Föräldrarna involveras genom den dagliga kontakten. Föräldrarna ska få ta del av kartläggningen via månads brev när trygghetsvandringen är genomförd. Hur personal har involverats i kartläggningen Arbetslagen har observerat barnen och genomfört trygghetsvandring inne och ute för att ta reda på var konflikter kan uppstå och barnen upplever otrygghet. De har även genomfört intervjuer med barnen.

7 Resultat och analys Resultatet visar att det finns platser på förskolan där det kan förekomma diskriminering och kränkande behandling bland barnen. Barnen beskriver att det finns platser där de upplever att det blir bråk och bus. Inne är det platser som toaletterna, hallen, soffan och familjevrån. Inne sker ofta konflikter när många barn vistas på samma ställe. Toaletterna upplevs av barnen som smutsig och att de inte får vara ifred. Hallen är ett ställe där barnen upplever som bråkigt och trångt. Vi behöver se över våra rutiner vid utgång och ingång. Vi fördelar oss inne på avdelningen och är med i barnens lek för att finnas i närheten om det skulle uppstå konflikt. Ute finns platser där orättvisa leker kan uppstå utan uppsikt av vuxna. Bland annat är det vid gungorna som det kan uppstå konflikter. Vi personal behöver finnas vid gungan. Även vid ytterdörren och vid berget kan det ske konflikter. Staketet mot skolan är ett ställe där det kan ske konflikter. I sandlådan blir det ibland bråk om leksaker eller att barn rasar varandras byggen. Barnens lek med cyklarna är en aktivitet där det ofta uppstår konflikter. Vi delar in oss i zoner på gården för att finnas på de platser som vi identifierat. Under intervjuerna har en del barn berättat om rädsla att inte få vara med och leka. Det framkom även att barn säger dumma och fula saker till varandra. Barn som säger då får du inte komma på mitt kalas. I kartläggningen framgår dock att barnen trivs och känner sig trygga. Att förskolan är en trygg plats. Förebyggande åtgärder Förebyggande kränkande behandling Område som berörs av åtgärden. Barnen ska ha närvarande och engagerad personal, i alla situationer på förskolan, både inne och ute. Nollotollerans mot trakasserier och kränkande behandling oavsett diskrimineringsgrupp. Förskolan ska vara en plats där alla som deltar ska känna sig trygga. Åtgärd Uppmärksam och närvarande personal som håller god uppsikt över platser där barnen befinner sig både inne och ute.

8 Fördela sig på gården och aktivt delta i barnens lek. Organisera verksamheten i mindre grupper större delen av dagen Observera barnens lek och hur de samspelerar med varandra, vidta behövliga åtgärder och lära ut ett önskat beteende Uppmuntra goda beteenden hos barnen. Datum Rutiner för akuta situationer: Policy: Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen ska vara närvarande i verksamheten både inne och ute. Personalen ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Personalen ska lyssna på barnen och ta det barnen berättar på allvar. När personalen misstänker eller upptäcker diskriminering eller kränkande behandling ska åtgärder genast vidtas. Förskolechefen ska alltid informeras. Personalen är uppmärksamma på känntecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar och trakasserier på förskolan Personalen ska ha en bra och öppen dialog med vårdnadshavarna Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Barn och vårdnadshavare kan vända sig till personalen på barnets avdelning eller annan personal som de har förtroende för. Vid misstanke om kränkning elle trakaserier är det alltid förskolechefensom ska kontaktas Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Omedelbart reagera och se till att kränkningen avbryts Prata med berörda barn för att snabbt göra en kartläggning. Dokumentera det barnen säger. Informera kollegor om incidenten. Personalen informerar berörda vårdnadshavare om händelsen och ev åtgärder och uppföljning. Informera alltid förskolechef.

9 Dokumentera alla åtgärder som görs. Lämna kopia av dokumentationen till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Agera och säg ifrån om någon kollega beter sig kränkande mot något barn. Dokumentera allt och lämna en kopia till förskolechefen. Informera förskolechef vid diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen pratar med berörd personal att om hon/han utsatt barn för diskriminering eller kränkande behandling. Det är förskolechefen som ansvarar för att händelse anmäls till huvudmanen. Rutiner för uppföljning: Återkoppla i arbetslaget om de insatser och åtgärder som gjorts. Bestäm datum och tid för uppföljningssamtal. personal har uppföljningssamtal med berörda barn och vårdnadshavare, behov av ytterligare åtgärd bedöms. Förskolechefen gör en uppföljning av händelsen tillsammans med vårdnadshavare till det kränkta barnet och ansvarig personal. Rutiner för dokumentation: Om det sker diskriminering eller kränkande behandling ska följande dokumenteras: - Datum förskola, ditt namn - Närvarande - Händelse - Åtgärd (vad ska göras? vem gör det? när ska det göras?) - (hur sker uppföljningen? När sker den? Vilka närvarar?) Dokumenetet ska vara underteckant men för och efeternamn. Orginalet lämnas till förskolechefen, kopia sparas varsamt på avdelningen.. Ansvarsförhållande: All personal på vår förskola är ansvariga för att vidta åtgärder enligt ovan beskrivna rutiner om de får kännedom eller ser diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till huvudman.