Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen tillsammans med pedagogerna. Vår vision På Söderbykarls förskola ska alla barn känna sig trygga, värdefulla, respekterade och delaktiga i verksamheten. Ingen ska bli trakasserad, diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet De äldre barnen har genom föräldrarna fått ge sina synpunkter över trivseln på förskolan. Pedagogerna utgår från barnens behov och intressen när de planerar verksamheten. Det innebär att pedagogerna observerar barnen och verksamheten och ser hur den fungerar för varje enskilt barn. För de mindre barnen som inte har ett så utvecklat språk innebär det att pedagogerna har ett stort ansvar att se och vara med barnen där de är.barnen på förskolan har gått en trygghetsvandring tillsammans med pedagogerna där de har fått ge sina synpunkter på trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna får information om planen på hemsidan, på bloggen och vid utvecklingssamtal och föräldramöte. Årlig brukarenkät som går ut till föräldrar där miljö och trivsel tas upp. Personalens delaktighet Alla som arbetera på Söderbykarls Förskola har var och en ansvar för att följa planen och att bistå med underlag för upprättande och uvärdering av den befintliga planen. Förankring av planen Planen skall förankras och göra pedagogerna delaktiga genom diskussioner på arbetsplatsträffar. Planen skall förankras och göras känd hos barnen genom att prata om att den finns och prata om vad det innebär. Vårdnadshavare informeras vid utvecklingssamtal och genom att publicera på bloggen samt hemsidan. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats av pedagogerna på vår utvärderingsdag i november där resultat och effekter av genomförda åtgärder diskuterades. Norrtälje kommuns föräldraenkät har också används som underlag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Planen har utvärderats av pedagogerna på utvärderingsdagen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi kan se på föräldraenkäten att föräldrarna är mer nöjd än genomsnittet i Norrtälje kommun. De åtgärder som vidtagit från föregående års plan vid toaletter och samlingsrum har givit önskat resultat. Pedagogerna cirkulerar på gården speciellt vid lek i slänten.vid utevistelse får barnen den hjälp de behöver när de går på toaletten om de säger till någon vuxen, men vi har inte satt upp en ringklocka.vi behöver kontinuerligt påminna barnen om hur man är en bra kompis och hur man uppträder tillsammans. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen skall utvärderas genom att pedagogerna diskuterar på en arbetsplatsträff och går igenom samtliga åtgärder. för att årets plan utvärderas Alla pedagoger på förskolan. 3/8

4 Främjande insatser Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Inget barn ska känna oro inför sin dag på förskolan. Det har vi uppnått när: Barnen visar och eller kan uttrycka att de trivs på förskolan. Uppföljning sker på arbetsplatsträff i november. Insats Vi skapar trygghet för barnet på förskolan genom att stärka självkänslan och genom att ge varje barn ett nät runt sig av både vuxna och barn i olika åldrar. Vi anser att traditioner och gemensamma aktiviteter är viktiga för tryggheten och gemenskapen. När barngruppen är ny, oftast under höstterminen så arbetar vi med gruppstärkande lekar som leds av oss vuxna. Vi använder oss av neutrala platser som till exempel skogen för att det suddar ut de givna mönster som kan finnas i en grupp. Alla leker på samma villkor och har någon form av samling varje dag där alla skall känna sig delaktiga och bekräftade. Samlingen är en viktig stund då gruppen är samlad och där vi kan känna en gemenskap, vi har roligt tillsammans. Vi arbetar aktivt med berättandet och lyssnandet, vikten av att lyssna på varandra och glädjen i att berätta för kompisarna och bli lyssnad på. Alla skall få lika stort "talutrymme" vid till exempel samling och lunch. Vi fördelar oss så att vi vuxna är där barnen är i lek och aktivitet, både inne och ute, så att barnen kan känna sig trygga med varandra här på förskolan. Vi för kontinuerliga diskussioner i personalgruppen om värdegrunden för att säkerställa att vi bemöter alla barn och vuxna på ett likvärdigt sätt. : Tänka på vad vi gör och hur vi säger eftersom vi fungerar som förebilder för barnen. Alla pedagoger cirkulerar så det finns en vuxen i alla utrymmen. Samtala mycket med barnen om hur man är och uppträder tillsammans. Att vara aktiva och närvarande vuxna som visar hur man kan hantera konflikter utan att kränka. Kön: I lekmiljön blanda olika lekmaterial för att pojkar och flickor skall kunna leka på samma villkor i samma rum. Höja vår medvetenhet om våra egna värderingar och hur det styr oss. Till exempel hur vi reagerar på pojkar och flickors klädsel. Låta pojkar och flickor få lika mycket utrymme. Diskutera könsroller i personalgruppen. Läsa barnlitteratur som utmanar de stereotypa könsrollerna. Könsidentitet/uttryck: Hjälpa barnen att söka svar på deras frågor när de uppstår. Diskuterar i arbetslaget och är förberedda på att välkomna och bemöta barn med transföräldrar. Etnisk tillhörighet: Läsa böcker om och reflektera tillsammans med barnen om likheter och olikheter. Ha ett öppet förhållningssätt för mångfald och lyfta fram olikheter som en styrka. Religioner eller annan trosuppfattning: Just nu har vi inga barn med annan religion eller annan trosuppfattning men blir det aktuellt så berättar vi för barnen att det finns olika sätt att tänka och tro på. Ta upp och berätta om högtider eller traditioner som finns bland barnen i gruppen. Vi har en multikulturell almanacka. Funktionsnedsättning: Alla barn skall ha tillgång till en trygg miljö som är anpassad för dem oavsett psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar samt använda hjälpmedel för barnens behov. Sexuell läggning: Vi har en öppen dialog i arbetslaget och är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. Synliggör och bejakar olika familjekonstellationer genom att läsa boken "Min familj". Ålder: Vi uppmuntrar barnen att leka med, hjälpa och ta hänsyn till varandra oavsett ålder. Vi delar in barnen i grupper efter intressen för att kunna tillfredsställa de individuella behov som finns. Vi bemöter och ser alla barn på ett positivt sätt. Alla pedagoger ansvarar för att detta arbete fortgår. Arbetet med det här fortlöper men utvärdering i maj /8

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna har inför denna plan fått uppdraget att se över hur det ser ut på sin avdelning. Var kan det finnas risker att det sker trakasserier eller kränkande behandlingar? Och hur gör pedagogerna för att förhindra att detta sker? Vi har involverat barnen genom att göra en trygghetsvandring både utomhus och inomhus där de får beskriva hur det känns att vara i de olika rummen. Vi går igenom resultaten i brukarenkäten. Områden som berörs i kartläggningen, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Inför denna plan har föräldrarna varit delaktiga i kartläggningen genom kommunens föräldraenkät, under utvecklingssamtalen samt på föräldramöten. Föräldrar och barn har inför utvecklingssamtalen fått möjlighet att lämna sina synpunkter genom att besvara barnenkäten. Barnen har tillsammans med pedagogerna genomfört trygghetsvandring både inomhus och utomhus på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har varit delaktiga genom att delta i trygghetsvandringar med barnen och utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrarna samt delgett varandra resultaten. Pedagogerna har själva reflekterat över vilka områden som kan vara otrygga för barnen. Resultat och analys Vi har observerat och fått berättat att några barn är rädda för att bli instängda i samlingsrummen och på toaletterna. Vid har kommit fram till att det kan vara svårt att höra barnen om de behöver hjälp på toaletten då vi övriga är ute. Vi har uppmärksammat att barnen skulle kunna vakna vid obevakade stunder då de sover i vagnskyddet. På avdelningen för de äldre barnen finns det några starka viljor som ibland styr och ställer över de andra barnen. 5/8

6 Förebyggande åtgärder All kränkande behandling Alla barn på förskolan skall ha samma möjligheter till lek, lärande och individuell utveckling oavsett kön, ålder och utvecklingsfas. Ingen skall känna sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Vi deltar aktivt i barnens vardag genom att se till att lekmiljön och materialet på förskolan stimulerar alla barn till lek, lärande och utveckling. Alla vuxna är observanta på alla typer av kränkande behandling. De vuxna hjälper barnen att lösa konflikter och meningsskiljaktigheter. Pedagogerna cirkulerar så det finns vuxna i alla utrymmen. En stimulerande lekmiljö och engagerade pedagoger som hjälper och stödjer barnen bidrar till att barnen känner sig delaktiga och trygga. Det blir lättare att respektera sin omgivning och våga be om hjälp. Alla pedagoger på förskolan. Fortlöpande med utvärdering i maj. Att bli instängd Barnen skall känna sig trygga att vistas i förskolans alla utrymmen. Ingen skall behöva känna sig orolig för att bli instängda. Vid toalettbesök skall det alltid finnas en pedagog i närheten av toaletten. En ny hake ska sättas upp på toalettdörren inne hos de äldre barnen. På dörren till samlingsrummet finns en hake, så dörren alltid står öppen. Om barnen vill stänga dörren, måste de fråga om lov så att pedagogerna kan se till att alla barn som leker där är med på det. Vi har observerat och fått berättat att några barn är rädda för att bli instängda i samlingsrummet och på toaletterna. Alla pedagoger på förskolan. Maj 2017 Toalettbesök vid utevistelse Alla barn skall känna att de blir lyssnade till och att de får den hjälp de behöver. Ingen skall behöva känna att de måste klara sig själva vid toalettbesök. Vid utevistelse ansvarar den pedagog som barnet meddelar att det går på toaletten för att se till att barnet får den hjälp de behöver. Vi införskaffar en ringklocka som vi kan sätta på toaletten, för att barnen ska kunna tillkalla hjälp. Vid har kommit fram till att det kan vara svårt att höra barnen om de behöver hjälp på toaletten då vi övriga är ute Alla pedagoger på förskolan. Maj /8

7 Starka viljor Alla barn skall känna att de blir lyssnade på och respekterade av sina kamrater och att de också lär sig att respektera andra. Vi pedagoger samtalar med barnen om hur man är en bra kompis, hur man skall vara och uppträda tillsammans. Vi visar barnen hur man kan hantera konflikter utan att kränka. Vi tar hjälp av kommunens specialpedagog för att utveckla vårt arbetssätt. På avdelningen för de äldre barnen finns det några starka viljor som ibland styr och ställer över de andra barnen. Alla pedagoger Maj 2016 Sovvila Alla barn ska känna sig trygga när de vaknar och att det finns en pedagog i närheten. Vi införskaffar en babyvakt för att ha en bra uppsikt på barnen som sover. Vi har uppmärksammat att barnen skulle kunna vakna vid obevakade stunder då de sover i vagnskyddet. Alla pedagoger. Maj /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn skall känna sig trygga och tycka att det är roligt att komma till förskolan. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det finns alltid minst en pedagog i närheten av barnen. Personalen håller god uppsikt där barnen leker både inom- och utomhus. Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkningar och hur vi skall agera. Persnalen har en levande diskussion om värdegrunden både med varandra och barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan självklart vända sig till den i personalen som de känner förtroende för eller respektive avdelning. Monika Jonasson. monica.jonasson@norrtalje.se Anna-Lena Östling. anna-lena.ostling@norrtalje.se Anita Holtstam. anita.holtstam@norrtalje.se Telefon: Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Alla vuxna som ser/hör eller får kännedom om trakasserier/kränkningar via barnet själv, andra barn, personal eller föräldrar skall reagera och agera omedelbart. Vid konflikter ska de inblandade få hjälp att reda ut händelsen och stöd i hur den kan lösas så att ingen känner sig åsidosatt eller inte lyssnad på. Den personal som bevittnar eller informerats om konflikten samtalar med de berörda och strävar efter försoning. Föräldrarna till de inblandade informeras om händelsen. Dokumentera händelse och samtal, behövs ett åtgärdsprogram? Ska en tillbudsblankett fyllas i? Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vuxna skall omedelbart reagera och säga till om någon vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar ett barn.be om ett enskilt samtal med den vuxne som får förklara sitt beteende. Dokumentera händelsen och samtalet. Informera förskolechefen som får vidta vidare åtgärder- Rutiner för uppföljning Den pedagog som utrett en konflikt eller kränkning följer också upp händelsen med de inblandade. Dokumentera uppföljningen. Rutiner för dokumentation Incidenter dokumenteras av den pedagog som utrett händelsen. Den personen ansvarar också för att dokumentera uppföljningen. Används tillbudsblankett ska förskolechef skriva under samt ha originalet. Föräldrar och pedagog får varsin kopia. Ansvarsförhållande Pedagog som föreslagit åtgärderna ansvarar för att dessa genomförs. Vid behov informeras förskolechef. 8/8