Galoppvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Galoppvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Emma Kallerdahl, Förskolechef Vår vision Respekt för alla människors lika värde. Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott. De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Barnen görs delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att vi behandlar ämnet i tillsammans i barngruppen, i samtal, aktiviteter och litteratur. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom föräldraenkäten bjuder vi in föräldrar till delaktighet i likabehandlingsarbetet. Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten. Vi strävar efter att ha en god kommunikation med hemmet för att föräldrarna skall känna sig delaktiga i alla delar av vår verksamhet. Att föräldrarna är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen är viktigt för att de skall känna sig trygga i att veta var vi står i olika frågor som berör till exempel de olika diskrimineringsgrunderna. Vi strävar också efter att alla vet var den finns och vi uppmuntrar till att de kommer med förslag och åsikter. Personalens delaktighet Vi strävar efter att likabehandlingsarbetet skall hållas levande under hela läsåret. Vi diskuterar kontinuerligt kring dessa frågor tillsammans som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är viktigt för oss att all personal på förskolan är delaktiga i kartläggningen och skrivandet av planen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig att läsas i hallen på förskolan samt på Unikum. Vi pratar om planen tillsammans med vårdnadshavare på föräldramöten och i dagliga möten för att alla skall ha kännedom om den. Vid förfrågan översätter vi även planen till andra språk än svenska. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra läsårets plan utvärderades under ett APT i maj Tillsammans gick vi igenom åtgärd för åtgärd, diskuterade och skrev ner huruvida vi sett resultat, och hur dessa i så fall sett ut. Till grund hade vi resultat från föräldraenkäten och observationer av barngruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Medverkande på APT:t var pedagogerna på förskolan. Den skriftliga utvärderingen skickades sedan till förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser för likabehandling av; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vårt främjande arbete har till en del varit utmanande att utvärdera då det är svårt att ge exempel på konkreta resultat då detta skulle innebära att vi skulle behöva göra (möjliga felaktiga) antagande om barns egna upplevelser och känslor. Vi ser dock till att göra tid för att kontinuerligt diskutera och utvärdera vår egen värdegrund i relation till de olika diskrimineringsgrunderna. Detta bidrar till att vi har utvecklat vår medvetenhet kring vårt språk och förhållningssätt. Det är ett ständigt pågående arbete som vi vill fortsätta att utveckla. Konkreta resultat av det vi kan se i barngruppen är att alla har deltagit i alla våra aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar. Vi ser inte några könsstereotypa lek- el maktstrukturer i vår barngrupp. Vi utvärderar och diskuterar regelbundet kring den miljö och det material (i form av litteratur och leksaker) vi erbjuder på förskolan och upplever att detta speglar olika sorters människor, familjekonstellationer, kön och etniska tillhörigheter. Detta är ett ständigt pågående arbete som utvecklas hela tiden. Vi vill fortsätta att planera vår verksamhet utifrån barnens erfarenheter, intressen och förutsättningar samt anpassa våra aktiviteter så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar och sin funktionsförmåga. Förebyggande åtgärder för att ge en ökad känsla av trygghet i sociala samspelssituationer Under året har vi jobbat aktivt med de åtgärder vi satt upp för en ökad känsla av trygghet i sociala samspelssituationer. Vi har sett positiva effekter på detta i barngruppen och förändrat vårt arbete efter nya situationer som vi mött på vägen. Exempel på detta är att vi delat in barnen i två bestämda grupper. De turas om att börja förmiddagen med att vara ute. Detta har ökat tydligheten i vardagsrutinerna för barnen och minimerar situationer då alla barnen är på samma plats samtidigt. Genom vår närvaro i barnens samspelssituationer och lek har vi hjälpt dem till ett positivt socialt interagerande. Vi sätter ord på det vi gör tillsammans med barnen och på detta sätt upplever vi att barnens språkförståelse har ökat och att de blivit bättre på att uttrycka sina tankar verbalt. Vi har väglett dem med olika stödfrågor om hur man kan göra i olika situationer. Exempelvis använder vi begreppet snäll kompis och förstärker detta med tecken när vi diskuterar med barnen om hur man ska vara gentemot varandra eller göra i olika sociala situationer. Vi känner att vi har genomfört de åtgärder vi planerade och även utvecklat en del av dem. Förebyggande åtgärd vid skötbordet Vi har genomfört åtgärderna vi planerade och upplever att toalettsituationen fungerar bra. Sedan planen skrevs har barnen blivit äldre och flera av dem är numera blöjfria. Vi har fått en insatts till toalettstolen och det är flera barn som väljer att gå på toaletten istället för på pottan. en har bidragit till att öka barnens självständighet vid toalettbesöken. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vår likabehandlingsplan skall utvärderas kontinuerligt under hela året som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Regelbundna diskussioner kring de olika åtgärderna skall ligga till grund för en sammanställning som skrivs av pedagogerna under ett APT i maj Till grund för sammanställningen har vi även resultatet av föräldraenkäten, dokumentation av observationer i barngruppen, samtal och intervjuer med barnen samt tankar från vårdnadshavare från utvecklingssamtal, föräldramöten och från dagliga möten. för att årets plan utvärderas Förskolechef, Emma Kallerdahl 3/8

4 Främjande insatser Främja likabehandling kring kön Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Vi strävar efter att ha en förskola där barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi lyssnar till barnen för att kunna planera aktiviteter och miljö utifrån deras intressen och erfarenheter istället för antaganden om vad de tycker om. Vi använder ett neutralt språk till alla barn och undviker att lägga könsstereotypa värderingar i det vi uttrycker. Vi är observanta i barnens lek för att kunna uppmärksamma könsterotypa lekstrukturer. Pedagogerna på Galoppvägens förskola Främja likabehandling kring etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vi arbetar för att motverka stereotypa föreställningar om olika etniska grupper vilka kan hämma barnen i deras positiva identitetsskapande. Vi uppmärksammar barns flerspråkighet som något positivt och berikande. Detta gör vi bland annat genom att använda dagliga ord på barnens olika språk. Vi arbetar aktivt för att utveckla barns kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Samtidigt är vi noga med att inte anta att samma etnicitet nödvändigtvis innebär samma kultur/värderingar. Pedagogerna på Galoppvägens förskola Främja likabehandling kring religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning På förskolan skall det råda religionsfrihet. Vi skall förhålla oss neutrala till olika religioner och visa respekt för olika syner på världen hos barn och vårdnadshavare. Vi strävar efter att ha en god kommunikation med föräldrarna för att kunna bemöta dem och deras barn på ett bra sätt. Vi använder ett neutralt språk då vi talar om olika religioner för att en trosuppfattning inte skall betraktas som bättre än en annan. Pedagogerna på Galoppvägens förskola 4/8

5 Främja likabehandling kring funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Vår verksamhet skall vara utformad så att alla barn kan ta del av och ha glädje utav alla olika moment och aktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Vi arbetar utifrån att alla barn är kompetenta. Vi planerar verksamheten med barnens intressen och förutsättningar som grund. Vi delar in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter för att dessa på bästa sätt skall kunna anpassas till alla barns individuella behov och funktionsförmåga. Pedagogerna på Galoppvägens förskola. Främja likabehandling kring sexuell läggning Sexuell läggning Vi skall i vår verksamhet synliggöra olika familjekonstellationer. Vi skall förhålla oss neutrala till till begreppen kärlek och relationer och undvika att göra värderingar där en form av kärlek betraktas som bättre än en annan. Vi pratar med barnen om att familjer kan se ut på olika sätt. Vi utgår även från detta i vår dialog med hemmet. Vi undviker att göra antagande om kärlek, relationer och familjers sammansättning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Pedagogerna på Galoppvägens förskola. Främja likabehandling kring ålder Ålder Vi strävar efter att vår förskola skall vara kul och lärorik för alla barn oavsett ålder. Vi planerar verksamheten utefter barnens intressen och behov istället för efter föreställningar baserade på ålder. Vi är noga med att inte prata om yngre barn som mindre kompetenta. Pedagogerna på Galoppvägens förskola. 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tagit fram information om nuläget genom observationer av barngruppen och miljöer, ute och inne, analyser av föräldraenkäten samt genom dagliga samtal med barn och vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit involverade i kartläggningen genom pedagogernas aktiva och medvetna lyssnande och i genom de observationer som gjorts av pedagogerna i verksamheten. Vårdnadshavare har varit involverade genom en föräldraenkät samt genom de tankar och åsikter de uttryckt under föräldramöten, utvecklingssamtal och i dagliga möten med pedagogerna på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna på förskolan har gjort observationer i verksamheten, vilka ligger till grund för kartläggningen. Dessa observationer, tillsammans med barnens och föräldrarnas tankar har diskuterats i arbetslaget under planeringskvällar och utvecklingsdagar. Resultat och analys Det förekommer i perioder att barn i gruppen kan vara utåtagerande och hårdhänta i sociala situationer. Vi upplever att toalettbesök kan vara en situation där barn kan känna sig extra sårbara och utsatta. Detta gäller särskilt när ett barn är ledset, har ont eller är ny på förskolan. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder för att ge ökad känsla av trygghet i sociala samspelssituationer. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vi strävar efter att alla barn skall känna sig trygga i gruppen och i miljön. Vi vill att alla barn skall känna sig lyssnade på och att vi tar deras oro på allvar. Detta följer vi upp kontinuerligt. Förskolan skall vara en plats där barnen får möjlighet att öva på sociala situationer och där de får stöd och vägledning i sina sociala relationer och empatiska förmågor. Tillsammans med barnen vill vi skapa en god sammanhållning och kamratskap i gruppen. Åtgärd Vi strävar efter att alltid vara aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter för att kunna stödja dem i sitt sociala interagerande och vid eventuella konflikter. Vi delar in barnen i mindre grupper till olika aktiviteter. Detta gör vi för att skapa lugnare miljöer med bättre överblick över vad som händer i gruppen. Vi lyssnar till barnen då de uttrycker frustration i en social situation och hjälper dem att hitta alternativa sätt att visa sina känslor på. Vi lyssnar till barnen då de uttrycker oro i en social situation och visar på vår aktiva närvaro och stöd för att de skall känna sig trygga. Motivera åtgärd Det förekommer i perioder att barn i gruppen kan vara utåtagerande och hårdhänta i sociala situationer. Pedagoger på Galoppvägens förskola Arbetet skall pågå kontinuerligt under året. Förebyggande åtgärder för trygghet vid toalettbesök. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vi vill att alla barn skall kunna känna sig trygga i toalettsituationer. Åtgärd Barnen skall, i den mån det är möjligt, själva kunna få välja om de vill sitta på potta eller toalett. En pedagogs skall finnas närvarande för alla barns toalettsituationer för att kunna bistå med hjälp och för att ingen skall känna sig otrygg. För att skapa en spännande och avslappnande miljö skall det finna s finnas bilder uppsatta på väggarna som barnen kan titta på och prata om tillsammans med varandra och med pedagogen. Motivera åtgärd Vi upplever att toalettbesök kan vara en situation där barn kan känna sig extra sårbara och utsatta. Detta gäller särskilt när ett barn är ledset, har ont eller är ny på förskolan. Pedagogerna på Galoppvägens förskola. 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy I vår förskola ska det vara nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Föra en tät dialog med varje barns vårdnadshavare. Föra samtal och lyssna in barnen. Personalen arbetar nära barnen och är lyhörda för vad som händer i barngruppen. Årlig kartläggning av pedagogers och barns tankar om trygghet på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn vänder sig i första hand till de ordinarie pedagogerna på barnets avdelning. Föräldrar kan även vända sig till förskolechef Emma Kallerdahl Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad och i hög utsträckning ske i samarbete med föräldrarna. 1. Den pedagog som upptäcker/ får kännedom om kränkning ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas övriga pedagoger på avdelningen. Samma pedagog dokumenterar i nära anslutning till händelsen vad som hände i situationen. 2. Pedagoger på avdelning kontaktar vid behov inblandade barns föräldrar och berättar om vad som hänt och hur pedagogerna hanterade situationen. Pedagog som fört samtal med föräldrar dokumenterar även vad som sas i nära anslutning till samtalet. 3. Barnen som varit inblandade hålls under extra uppsikt och ev andra åtgärder sätts in. 4. Pedagogerna på avdelningen meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 5. Uppföljande samtal sker inom två veckor med inblandade barns föräldrar. 6. Ev kontakt tas med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1.Händelsen anmäls till förskolechef Emma Kallerdahl 2. Förskolechef tar kontakt med vårdnadshavare och ger information om vad som hänt. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om professionellt förhållningssätt i förskolan. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Rutiner för uppföljning Se ovan Rutiner för dokumentation se ovan En gemensam mall för dokumentation (utredning och anmälan) finns i kommunen och finns även som en bilaga i vår likabehandlingsplan Ansvarsförhållande Se ovan 8/8