Innehållsförteckning. Inledning 3 Policy 3 Vision 3. Definition av diskrimineringsgrunderna 4

Transkript

1 2016 1

2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Policy 3 Vision 3 Definition av diskrimineringsgrunderna 4 Främjande insatser 7 Förebyggande insatser 7 Åtgärdande arbete 8 Dokumentation angående kränkande behandling 9 Plan för genomförandet av arbetet 9 Utvärdering av föregående års mål 10 Nuläge 11 Innevarande års mål 11 Hur ska målen nås 11 Bilagor

3 Västervångens förskola Stafettgatan Tomelilla Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Inledning Sedan1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (enl. 3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) samt Lagen om kränkande behandling (enl.14a kap. 8 i skollagen 1985:1100) Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Denna lag har till ändamål att främja barns och vuxnas lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Policy På Västervångens förskola - arbetar vi för att alla ska ha lika värde och få ett öppet och respektfullt bemötande. - tar vi klart och tydligt avstånd från kränkande handlingar så att ingen blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller någon annan kränkande behandling. - arbetar vi för att alla på förskolan ska känna sig trygga med varandra. - arbetar vi för att det finns ett demokratiskt klimat på förskolan. - arbetar vi för att varje individs uppfattning och åsikt ska respekteras. Vision - Att alla känner samhörighet och solidaritet med varandra. - Att den enskilda individen vill och kan ta ansvar samt utöva inflytande i förskolan. 3

4 Definition av diskrimineringsgrunderna (hämtat från Förebygga diskriminering och kränkande behandling DO diskriminerings ombudsmannen, BEO barn och elevombudet, Skolinspektionen) Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en Förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). 4

5 Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön - Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. - Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan dock vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. religion eller annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel ADHD eller Aspergers syndrom. sexuell läggning - homosexualitet - bisexualitet - heterosexualitet. 5

6 Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste den könsöverskridande identiteten eller uttrycket uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. ålder Det är tillåtet att särbehandla i förskolan på grund av ålder om - särbehandlingen gäller tillämpning av en bestämmelse som rör ålder. En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skollagen eller någon förordning som rör förskolan. - särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. 6

7 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare främjas. Människors okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö 98/10 Främjande insatser Personal/pedagoger på förskolan ska - medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat genom att visa respekt för individen. - arbeta med Stegvis eller Start, eller annat likvärdigt material som stödjer barns utveckling av sociala kompetenser. - ge barnen möjlighet till samtal och diskussioner, lekar och aktiviteter som innefattar hur man är mot varandra. - erbjuda barnen samma möjligheter i verksamheten utifrån enskilda förutsättningar och behov. - i den dagliga verksamheten samtala med barnen om olika kulturer. - anpassa vår verksamhet, material och aktiviteter till barn med funktionsnedsättning efter deras förutsättningar och så långt vi har möjlighet. - tillhandahålla utklädningskläder till barnen och inte lägga några aspekter på vem som använder vad. - prata med barnen om att det finns olika familjekonstellationer. - verka för ett gott samarbete med vårdnadshavarna. Förebyggande insatser Personal/pedagoger på förskolan ska - hjälpa barnen att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd samt stimulera deras samspel genom att hjälpa dem att kompromissa och respektera varandra. - föra regelbundna planerade samtal med personal (medarbetarsamtal, samtal i arbetslaget), föräldrar (utvecklingssamtal), barnen (inför utvecklingssamtalen) kring trivsel och kamrater. - använda oss av en checklista för att kontrollera att likabehandlingsplanen och planen mot kränkande handling fungerar som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. 7

8 - minst en gång per termin låta barnen få uttrycka sina tankar kring likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. - en gång varje läsår på ett föräldramöte informera föräldrarna om arbetet med likabehandlingsplanen. - en gång varje läsår informera föräldrarådet och aktivt diskutera likabehandlingsplanen. - Ska se till så att Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på avdelningen och att nya föräldrar får ta del av den i samband med inskolningen. - en gång per läsår aktivt arbeta med likabehandlingsplanen på ett arbetslagsmöte. Här ska då diskuteras vad en kränkande handling innebär och hur arbetet med likabehandlingsplanen hålls levande. Åtgärdande arbete Kränkning barn utsätter barn/vuxna. - Ta tag i situationen direkt. - Uppmärksamma och prata med barnet om vad som hänt utifrån barnets mognadsnivå. - Prata både med den som blivit kränkt och det kränkande barnet. - VIKTIGT att poängtera att vi tycker illa om handlingen inte om personen som utfört den. - Visa empati var en vuxen förebild. - Dokumentera (bil 1) (det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen). Det är lämpligt att i dokumentationen ange om den rapporterade händelsen rör en viss diskrimineringsgrund. - Fundera, samtala och reflektera omkring händelsen i arbetslaget/personalgruppen. - Vid upprepade tillfällen eller handlingar riktade mot ett och samma barn, ska förälder/föräldrar och förskolechef informeras samt vidare åtgärder vidtagas. - Förskolechef informerar huvudmannen. Kränkning vuxen utsätter barn/vuxna. - Förskolechefen utreder och har samtal med den vuxna. Viktigt att dokumentera samtalen. - Är det förskolechefen som utfört en kränkning är det Barn och utbildningschefen som ansvarar för utredningen. - Om vi ser någon vuxen (personal, förälder eller annan vuxen) utföra en kränkande handling ska vi vara så ärliga och modiga att vi kan säga ifrån. 8

9 Till dig som förälder: - Om du anser att ditt barn utsätts för eller utsätter någon annan för en kränkande handling, prata alltid med personalen. - Vi måste alla gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Dokumentation av kränkande behandling - Dokumentera händelsen (bilaga 1) görs av den som har sett händelsen eller fått den berättad till sig av något barn. - Vid upprepad kränkning görs en utredning som leds av förskolechefen (bilaga 2), och ett åtgärdsprogram upprättas (bilaga 3). - Vid uppföljningssamtalet upprättas ett uppföljningsdokument utifrån åtgärdsprogrammet (bilaga 4) av förskolechefen. - Förskolechefen förvarar dokumenten. Plan för genomförande av arbetet När Vad Vem ansvarar September Informera Personal vårdnadshavarna på föräldramöte angående likabehandlingsplanen Okt-nov Föräldrarådet kommer med synpunkter till nästa års plan. Barnintervjuer Förskolechef Personal November-januari Arbeta med planen på Personal ALM genom diskussioner kring kränkande handling, utvärdering av mål, nulägesanalys, fastställande av nya mål Februari Ny plan på remiss till all Förskolechef personal och föräldrarådet. Fastställande av planen. Mars februari Arbeta efter planen Förskolechef/personal/föräldrar April- maj Barnintervjuer Personal Juni Delutvärdering av planen Personal 9

10 Utvärdering av målen 2015 Krummeluren Mål: Lpfö 98/10 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi ska ge barnen rika möjligheter att möta och få en förståelse för människor med olika funktionsnedsättningar och deras lika värde. Resultat: Ja! Vi har gett barnen rika möjligheter att möta och få en förståelse för människor med olika funktionsnedsättningar och deras lika värde. Ett projekt/tema som har fångat, inspirerat och engagerat både barn, föräldrar och pedagoger! Konkret genom fysiska möten, kreativt genom återkopplingar i både lek och samtal, delaktighet med frågor och funderingar. Barnen har fått uppleva hur det kan vara att leva med funktionsnedsättning både i teori och praktik både inne och utomhus. Vi upplever att vi har nått i stort sett hela barngruppen i detta tema. Många spontana frågor och funderingar från barnen både före, under och efter mötena med våra inbjudna gäster. "Hur plockar man upp hundbajs när man är blind"? "Hur kör man bil när man inte kan använda sina ben"? Barnen har varit väldigt engagerade och förväntansfulla inför varje nästa steg. Mycket positiv feedback från föräldrar! Vikten av att upplysa barnen om allas lika värde. Några föräldrar har tagit vid hemma och fortsatt med våra aktiviteter som t.ex att äta med ögonbindel, vara ledsagare, spanat efter blindskrift och teckentolkade sånger. Lyran Mål: Lpfö 98/-10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Barnen respekterar och lyssnar på både vuxna och varandra. Att alla säger hej när vi kommer och hejdå när vi går hem. Resultat: Efter att ha pratat mycket kring hänsyn och respekt upplever vi att barnen har blivit bättre på detta. Vi upplever att barnen numera säger hej och hejdå till oss och varandra. Speldosan Mål: Lpfö 98/10 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa. Få konflikter och få negativa verbala uttryck. 10

11 Resultat: Visst får vi påminna barnen, men tycker att det fungerar ganska bra. Använder ordet "Stopp", efter händelser, strävan är att det ska bli före. Barnen vet oftast vad som är rätt och fel, i situationen kan det vara väldigt svårt att relatera till andras behov, men efteråt går det att prata om det. Nuläge Krummeluren: Barnen får ofta nej när de frågar om att få vara med i leken. Barnen bjuder sällan in varandra till lek. Ibland kan man bara leka med vissa kompisar. Några barn får ofta nej när de frågar om att få vara med i leken. Barnen bjuder sällan in varandra till lek. En del barn kan bli väldigt "upphängda" på varandra. Lyran: Efter att ha pratat mycket kring hänsyn och respekt upplever vi att barnen har blivit bättre på detta men upptäckt en oro kring "rättvisetänket". Många barn känner sig förbisedda. "När blir det min tur att tex hämta maten". Speldosan: Barngruppen i stort är relativt stabil, trevliga, hjälpsamma och omtänksamma mot varandra. Vi har dock sett att en del barn behöver extra stöttning och hjälp i relationer. Mål 2016 Krummeluren: Lpfö 98/-10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Att barnen bjuder in varandra spontant i lekar. Lyran: Lpfö 98/-10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Barnen visar mer respekt och hänsyn till både varandra och oss genom att de kan vänta på sin tur och känner sig trygga med att veta att det blir min tur någon gång. Speldosan: Lpfö 98/10 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa. Få konflikter och få negativa verbala uttryck. Hur ska målen nås Krummeluren: Utvalda Stegvis kort, prata om uppkomna situationer, kompisböckerna. Vara uppmärksamma och påminna barnen om att bjuda in. 11

12 Lyran: Vi arbetar med de givna materialen som Stegvis, Kompisböcker och Bornholmsmodellen m.m. Vi "för anteckningar" så att vi kan se att det blir rättvist så långt det är möjligt. Viktigt att samtala med barnen om att det inte går att få rättvist i alla lägen. Visa för barnen med hjälp av foto, namn m.m. Speldosan: Språkutvecklande insatser (Bl.a. Babblarna, Bornholmsmodellen, sagor som relaterar till samlek) närvarande pedagoger i barnens lek, aktiviter, rutiner. Ge extra vuxen stöttning när så behövs. Vi kommer att verbalt uppmuntra positiva handlingar. Att använda uttryck som sammarbeta, hjälpa varandra av "rätt" anledning. Stärka görandet och inte kunnandet t.ex. vad bra/ snällt av dig att bre kompisens macka osv. Vi tänker bl.a. prova med "hjärtat"( i papper att sätta på väggen) Hur vill vi att kompisarna ska vara mot mej och hur jag ska vara mot andra. Sätta upp hjärta som fylls med barnens tankar om detta. Ta upp och prata kring Gyllenen regeln osv. 12