Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. för

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Smörblommans förskola 2014

2 Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all personal och barn vid Smörblommans förskola, Skellefteå kommun Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och åtgärder. Plan är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för ett år. Bakgrund och vision Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner av begrepp Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. 2

3 De sju diskrimineringsgrunderna Kön förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd eller något annat. Religion och annan trosuppfattning föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga. Sexuelläggning homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Ålder barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn barn 1. Direkt tillsägelse Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnen lugnat sig. 2. Göra (säga) förlåt Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen tex hämta gossedjur, ge en kram (eller säga förlåt). 3. Samtal med barnet som handlade fel I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen. 4. Föräldrakontakt Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs. Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal barn 1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex jag hör/ser och jag känner osv 2. Händelsen rapporteras, till rektor 3. Utredning av det som inträffat, av rektor 4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig rektor 5. Föräldrakontakt Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall rektor eller någon i LBT teamet informeras. Likabehandlingsteam (LBT) LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av rektor som ingår i gruppen består teamet på Smörblommans förskola av: Lena Löfstedt, rektor Svea Leighton, Smörblommans förskola Helena Holmlund, Linneans förskola. 3

4 Maud Klerhed, Björkens förskola. Uppföljning av fjolårets åtgärder Under året som gått har vi jobbat lite med vår inomhusmiljö. Det vi genomfört i förändringar är bland annat inköp av utklädningskläder och annat lekmaterial så som leksaker och pysselgrejor. Vi har skapat miljöer som inbjuder till fantasi och kreativitet samt gjort medvetna val vid lån och inköp av böcker. Vi har under året använt oss av materialet Snick och Snack, vännerna i kungaskogen. Materialet består av bok, cd samt handdockor som på ett lustfyllt sätt handlar om vikten av att vara en bra kompis. Vi har lyssnat på cd, spelat upp berättelsen med handdockorna samt samtalat med barnen. Vi i arbetslaget är nöjda med det sätt vi bemöter barnen i syfte att stärka deras självkänsla och identitet samt att vi tar itu med barnens konflikter direkt när det händer och vi ser det. Kartläggning och nulägesanalys 2014 För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget. Vi har en livlig barngrupp med många starka individer. För att eliminera risken för kränkande behandling i barngruppen är struktur och ansvarsfördelning ett måste för att få en dräglig arbetsmiljö för barn och personal. En viktig aspekt är att vi är nära barnen för att vägleda dem i deras samspel med varandra. Vi har skrivit en arbetsordning för oss i personalen som tydligt beskriver vad var och en av oss har till uppgift under dagen. Detta ska förhoppningsvis även underlätta när vikarier behövs i verksamheten. Snick och Snack är ett bra material som vi kommer att fortsätta arbeta med. Vi hör att barnen har fått en ökad förståelse för hur man ska vara mot varandra. Men att veta är ej detsamma som att göra. Här har vi fortfarande mycket att jobba med. Vi ska bli bättre på att använda oss av handdockorna genom att flytta över ev. konflikter på dessa och på detta sätt förhoppningsvis öka förståelsen hos barnen Viktigt är också att direkt prata med barnen när konflikter uppstår och markera att knuffar och slag inte är ett acceptabelt beteende. Vi har en god kontakt med våra föräldrar och känner att vi tillsammans kan arbeta för ett gott klimat på vår förskola. Det visade sig på föräldraenkäten att många ej hade satt sig in i vår likabehandlingsplan. Detta ska vi ta till oss och informera föräldrarna på tex ett föräldramöte. Våra observationer har bland annat visat att vi kan nå ännu längre i vår ambition att dela barngruppen för att ytterligare minska risken för kränkande handlingar så som slag, knuffar, bett och liknande. Ju fler barn på samma yta desto större risk att något sådant inträffar och vi har under året som gått blivit mycket bättre på att dela upp dem men som sagt så kan det utvecklas ytterligare. Vi har som tidigare nämnts sett över vårt utbud av leksaker och litteratur och känner att vi ligger närmare vår ambition att ha det rika utbud av könsneutrala och informativa/utvecklande leksaker och litteratur som våra mål i likabehandlingsplanen säger. Vi har under året haft förmånen att lyssna på Sara Lund/Claes Scmidt som berättade om sitt liv som transvestit och om mångfald i samhället. Sara Lund gjorde ett spontant besök hos oss på förskolan. Detta väckte många funderingar och frågor hos barnen. 4

5 Mål Vart vill vi nå? Alla i förskolan skall bli respekterade för den de är oavsett kön. Ingen/inga barn, vårdnadshavare, eller personal skall oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning känna sig/bli diskriminerade Aktivitet Hur ska vi nå målet? *Aktivt motverka traditionella könsmönster vid exempelvis lek, anpassning av miljön och val av litteratur. *Könsneutrala leksaker *Stärka barnens självkänsla och identitet genom att uppmärksamma den man är och inte bara det man gör. kunskap om andra kulturer och religioner. *Litteratur om barn i andra länder. *Sånger *Dockor med olika hudfärg. *Mat från andra kulturer. Uppföljning/ansvar Hur, när och vem/vilka är ansvariga? Alla barn i förskolan skall ha lika värde oavsett funktionshinder. Alla barn i förskolan skall efter egen förmåga kunna deltaga i alla förskolans aktiviteter. Alla i förskolan, barn, vårdnadshavare och personal skall ha lika värde oavsett sexuell läggning. kunskap om olika funktionshinder hos både barn och personal. *Anpassning av miljön, både inne och ute. *Litteratur *Samtal *Tänka till vid planerandet av aktiviteter. * Anpassning av miljön, både inne och ute. *I den mån det är aktuellt, utbildning av personalen kunskap om familjekonstellationer olika den så kallade traditionella kärnfamiljen. *Litteratur. och rektor och rektor 5

6 Alla i förskolan skall ha lika värde oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla i förskolan skall bli respekterade och ha lika värde oavsett ålder. *Samtal kunskap hos framför allt personalen. *Vi gör medvetna val av litteratur, böcker som strider mot normer. *Utklädningskläder med ett tillåtande klimat. *Respektera och tillgodose alla åldrars olika behov. *Aktiviteter till alla. Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. Även samtal om barns rättighteter förs under året. Hänsyn tas alltid till barnens ålder och mognad. I de grupper där det finns små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga. Föräldrarna har erbjudits utbildning av Friends och getts tillfälle att komma med synpunkter och förslag på likabehandlingsarbetet. Förankring av planen När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen. Förälder som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer på planen löpande under året. På höstens föräldraforum samt till alla nya föräldrar i området informerade rektor om likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen. Uppföljning, utvärdering och ny plan Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor inbjuder LBT teamet till ett erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. 6