Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Transkript

1 Likabehandlingsplan Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2012/13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Gläntan för planen Rektor Fredrick Berglund Vår vision Vårt fritidshem ska vara något att längta till! En verksamhet där glädje, skratt och positiva förväntningar står som grundpelare. En plats för lustfyllt lärande, där både barn och vuxna känner sig trygga, värdefulla och där vardagsäventyret aldrig är långt borta. Vi strävar efter ett fritidshem som tillgodoser alla barns behov utifrån allas förutsättningar. Vi önskar att eleverna såväl som personalen och föräldrarna känner sig delaktiga i utformandet av vår verksamhet för ansvaret ligger hos oss alla. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga via *uppstartsvecka vid terminsstart med fokus på trygghet och trivsel, *trivselenkäter tillsammans med skolan 2ggr/läsår samt fritidshemmets egna trivselenkät 2ggr/läsår, *stormöten 4 ggr/termin Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga via *diskussioner på föräldramöte kring likabehandlingsplanens syfte, mål och innehåll, *enkät i mitten av läsåret där vårdnadshavarna får utvärdera de pågående fokusområdena. I enkäten uppmuntras vårdnadshavarna att komma med förslag på fokusområden inför nästa års plan, *att läsa likabehandlingsplanen på hemsidan, Personalens delaktighet Personalen är delaktig via *diskussioner kring likabehandling under arbetslagsmöten varje vecka, *kartläggningar under läsåret, *analys av de enkätsvar eleverna och vårdnadshavare redovisat, Förankring av planen Personalen på Gläntans fritidshem strävar efter att likabehandlingsplanen skall vara väl förankrad hos elever och vårdnadshavare såväl som hos personalen. I årsplanen för likabehandling beskrivs arbetet månad för månad. Målen utvärderas kontinuerligt av personalen och förankras hos eleverna via diskusisoner i vardagen och på stormöten.

3 Vårdnadshavare och elever kan ta del av den fastställda planen på skolans hemsida eller läsa den på fritidshemmet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Under läsåret har vi arbetat systematiskt med likabehandlingsplanen tillsammans i kollegiet samt med eleverna och deras vårdnadshavare. Den slutliga utvärderingen av planen sker i arbetslaget. Fjolårets plan utvärderades tillsammans med skolan då fritidshemmet och skolan hade samma mål och endast en viss skillnad i åtgårder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Fritidshemmets och skolans personal, skolledningen och till viss del vårdnadshavare och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet för de främjande arbetet är följande: Varje vecka har vi likabehandling som en punkt på dagordningen under arbetslagsmötet. Vi tittar på incidentrapporterna som skrivits och diskuterar eventuella åtgärder och insatser. Arbetslagen har enligt årsplanen följt tidpunkterna när utvärdering ska göras under läsåret. Under vårterminen har färre incidentrapporter skrivits och anledningen till detta är något vi pedagoger ska se över. Vid föräldramötet i februari visades årets likabehandlingsplan och det fördes diskussioner kring språkbruk på skolan. Diskussionen ledde fram till att vi alla har ett gemensamt ansvar. Föräldrar pedagoger, syskon ska reagera när det uppstår ett dåligt språkbruk. Dåligt språkbruk är både ord, kroppsspråk, gester, röstlägen. Som goda förebilder reagerar vi alla och ger exempel på bra ord, ett okej kroppsspråk, gester och en acceptabel ljudnivå. Likabehandlingsplanen har publicerats på skolans hemsida men sitter inte uppsatt på fritidshemmet än. I början av vårterminen svarade föräldrarna på en enkät kring arbetet med språkbruket. Resultaten för vårdnadshavare i skolår f-2 visade att nästan alla var medvetna om att vi arbetade med extra fokus kring språkbruk under höstterminen 2011 men att mindre än hälften märkte en skillnad hos sina barn. Tjugo vårdnadshavare önskade att nästa fokusområde skulle vara diskrimineringsgrunden "kränkande behandling", i övrigt fanns spridda förslag på grunderna "kön", "könsidentitet och könsuttryck", "ålder", "etnisk tillhörighet", "sexuell läggning" och "funktionsnedsättning". Vi utformar en enhetlig affisch med ordningsreglerna och de sju diskrimineringsgrunderna och sätta upp dem tillsammans med likabehandlingsplanen på fritidshemmet nästa läsår. Trivselenkäten gjordes på höstterminen. Vårterminens enkät ställdes in p.g.a. att Umeå kommun och skolverket gjorde sina enkäter. Utöver dessa enkäter har fritidshemmet egna trivseenkäter som genomförs 2 ggr/läsår där eleverna svarar på frågor kring trivseln på fritidshemmet. För fritidshemmet gäller samma ordningsregler som för övriga skolan. Vi upplever att vi är

4 tydliga med regler på skolan men kan bli ännu tydligare med att visa på att de regler som de kommit fram till gemensamt under skoltid är gällande även under fritidstiden. Samtlig fritidspersonal gick kursen Autism, Aspergers och utmanande beteenden under vårterminen och vi upplever att den var mycket givande, speciellt med tanke på att vi kommer att ha elever inom detta spektrum under nästa läsår. Utifrån att vi börjat arbetet med att föra in fritidshemmets likabehandlingsplan i Planförskolan har vi upptäckt brister i vårt systematiska likabehandlingsarbete. Nog för att likabehandlingsfrågor alltid är prioriterade på fritids men vi måste fundera mycket kring hur vi ska utföra vårt kartläggningsarbete och följaktligen vilka mål vi väljer att arbeta kring under nästa läsår. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utifrån de mål, insatser, enkätundersökningar samt analyser som gjorts av detta utvärderas planen i arbetslaget. Varannan vecka diskuteras nya incidentrapporter som skrivits. Uppfyllda mål dokumenteras och mål som ännu inte uppfyllts följer med i den kommande likabehandlingsplanen 2013/2014. för att årets plan utvärderas är arbetslaget på fritidshemmet. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Att flickor och pojkar känner att de har lika stort inflytande över verksamheten. Vi följer upp genom enkät 2 ggr/läsår. Insats Vi uppmuntrar elever, oavsett kön, att ta ansvar över sin utbildning på fritids och vara med och ge förslag kring verksamhetens innehåll, till exempel via förslagslådan, stormöten samt samtal med pedagoger och andra elever. Arbetslaget på fritidshemmet och arbetet pågår under hela året Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, sexuell läggning och religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning Att stärka elevernas värdegrund i frågor som rör etnisk tillhörighet, sexuell läggning och religion eller annan trosuppfattning. Ingen elev ska känna sig kränkt eller diskriminerad utifrån dessa diskrimineringsgrunder.

5 Vi följer upp via trivselenkäter 2 ggr/läsår. Insats Erbjuda eleverna högläsning eller filmer med ett innehåll som behandlar etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Värderingsövningar. Arbetslaget på fritidshemmet och arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling oavsett funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Att samtliga elever ska kunna ta del av alla aktiviteter och utrymmen, oavsett funktionsnedsättning. Vi följer upp det via diskussioner gemensamt i arbetslaget samt analys av trivselenkäterna. Insats Kompetensutveckling för personal kring olika funktionsnedsättningar. Kontakt med elevhälsan, habiliteringen, specialpedagog och vårdnadshavare. Samtal med eleverna kring respekt för varandra. Arbetslaget på fritidshemmet och arbetet pågår under hela läsåret Främja likabehandling mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Ingen ska känna sig kränkt på fritidshemmet. Genom diskussioner, trivselenkäter 2 ggr/år och genom vardagliga observationer. Insats Diskussioner med elever, vårdnadshavare samt personal. Arbetslaget på fritidshemmet och arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Sammanställning och analys av incidentrapporter, personliga samtal med elever och föräldrar, fritidspersonal närvarande på skolgården när eleverna är ute, stormöten, observationer, husmodellen, vårdnadshavares synpunkter och iakttagelser samt trivselenkäter.

6 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Eleverna har involverats i kartläggningen via Trivselenkäter, samtal och stormöten. Personalen har involverats i kartläggningen via systematiskt arbete kring likabehandling, Resultat och analys Ett fåtal elever har känt sig kränkta av andra elever på fritidshemmet. I början av terminen skedde några konflikter mellan några få barn. Samtal skedde med de inblandade och vårdnadshavarna informerades. Efter det har det varit ytterst få konflikter. En anledning kan vara att barnen som varit inblandade i konflikterna inte haft så mycket tid på fritids. En annan anledning till att konflikterna minskat är att vi uppmärksammat de och diskuterat och samtalat med de berörda eleverna. I övrigt försöker vi vara kring barnen och fånga deras intressen. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärd mot kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ingen ska bli utsätt för kränkande behandling. Uppföljs via observationer, samtal samt trivselenkäter 2ggr/år Åtgärd Diskussioner med elever och vårdnadshavare kring kränkande behandling. Pedagoger jobbar nära eleverna Erbjuda olika miljöer så att alla elever ges möjlighet att göra något lustfyllt och kreativt. Motivera åtgärd Under vårterminen 2012 gjordes en trivselenkät som visade att många av vårdnadshavarna önskade ett ökat fokus på kränkande behandling.

7 Observationer har visat att kränkande behandling oftast sker ute samt när elever inte har något kreativt att göra. Arbetslaget i fritidshemmet och arbetet pågår under hela året. Förebyggande åtgärd för likabehandling oavsett kön Områden som berörs av åtgärden Kön Samtliga elever, oavsett kön, ska känna att de kan påverka och influera innehållet på fritids. Uppföljning sker via trivselenkäter 4 ggr/läsår. Åtgärd Genom att uppmuntra eleverna att vara med och påverka, ge förslag och tycka till. Vi försöker erbjuda många olika forum för delaktighet och medinflytande, exempelvis via förslagslåda, stormöten och samtal. Motivera åtgärd Resultatet från förra läsårets trivselenkäter visar att de flesta elever, men inte alla, känner att de får vara med och påverka innehållet i fritidsverksamheten. Vårt mål är att alla ska känna detsamma. Pedagogerna på fritidshemmet och arbetet pågår under hela året Rutiner för akuta situationer Vår policy är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling dagliga observationer och samtal med elever rastvakter trivselenkäter 2ggr/år Unikum och utvecklingssamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till elevens klasslärare eller mentor eller annan personal på skolan som de känner förtroende för. Skolans har även ett trygghetsteam bestående av fyra pedagoger. Dessa är läsåret 2012/13 Mats Lindgren, Victoria Larsson, Johanna Hedlund och Eva Öhgren. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Upptäckt: Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Rektor och mentor informeras. Incidentrapport skrivs av den som upptäckt kränkningen Rektor anmäler via kommunens hemsida till Huvudmannen alla kränkningar i så nära anslutning till händelsen som möjligt.

8 Utredning: Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifter utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om personal misstänks för kränkning av barn/elev ska rektor ansvara för utredningen. Mentor alt. den pedagog som sett kränkningen samtalar med de inblandade för att samla information. Vid allvarligare kränkningar går Trygghetsgruppen tillsammans med mentor, direkt in och tar de enskilda samtalen för att samla information. Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade informeras. Beslut om åtgärder: Vid allvarligare kränkningar, eller om kränkningen inte upphör kallar rektor eller mentor till möte. (Beroende på vad som framkommit bestämmer rektor och mentor vilka som ska kallas till mötet. Här kan även beslut tas att representant från Trygghetsgruppen ska delta.) Vid ett eventuellt möte dokumenteras det som bestäms och vilka åtgärder man kommer fram till. Dokumentationen sker i form av ett individuellt åtgärdsprogram och dokumenteras i elevstödsprotokollet. Rektor och mentor bestämmer hur dokumentationen ska utformas utifrån situationen. Det som skall dokumenteras är dock alltid: beskrivning av situationen, vad som ska uppnås och vilka åtgärder som behöver vidtas. Andra insatser: Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om verksamheten behöver ta hjälp av andra instanser som t ex Elevhälsan eller BUP. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skolan följer samma plan följs oavsett om det är en elev eller personal som misstänks för kränkning av en elev. Men med den skillnaden att om personal misstänks för kränkning av barn/elev ska rektor ansvara för utredningen. Rutiner för uppföljning Uppföljning: Uppföljning görs inom rimlig tid och beroende på arbetsgången deltar berörda. Datum bestäms antingen i samband med enskilt samtal med elev eller i samband med möte med vårdnadshavare. Uppföljningen dokumenteras i elevens åtgärdsprogram Utvärdering: Tillsammans med rektor och berörd personal utvärderar vi det som hänt genom att diskutera dessa frågeställningar: Vad gjorde vi bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Nådde verksamheten målet med de vidtagna åtgärderna? Dokumentation av utvärderingen görs på en särskild blankett som finns i

9 likabehandlingspärmen. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker i form av ett individuellt åtgärdsprogram och dokumenteras i elevstödsprotokollet. Rektor och mentor bestämmer hur dokumentationen ska utformas utifrån situationen. Det som skall dokumenteras är dock alltid: beskrivning av situationen, vad som ska uppnås och vilka åtgärder som behöver vidtas. Uppföljningen dokumenteras i elevens åtgärdsprogram. Dokumentation av utvärderingen görs på en särskild blankett som finns i likabehandlingspärmen. Ansvarsförhållande Incidentrapport skrivs av den som upptäckt kränkningen. Mentor och rektor informeras. Mentor eller den pedagog som sett kränkningen samtalar med de inblandade för att samla information. Vid allvarligare kränkningar går Trygghetsgruppen tillsammans med mentor direkt in och tar de enskilda samtalen för att samla information. Rektor beslutar om trygghetsteamet ska gå in.