Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Eklundaskolan 2013/2014

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Eklundaskolan 2013/2014

2 Örebro kommuns Trygghetsvision I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den antogs av kommunfullmäktige 18 september 2002 och ser ut så här: "Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar. Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen (2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567). 1. Vision Det här Eklundaskolans vision för trygghetsarbetet: Vår skola är trygg för oss alla och fri från diskriminering och annan kränkande behandling Vår skola präglas av respekt och tolerans för människors olikheter. Barn, föräldrar och medarbetare har kunskap om verksamhetens trygghetsarbete. Barn, föräldrar och medarbetare känner delaktighet och har ett inflytande över verksamhetens trygghetsarbete. 2

3 2. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vår trygghetsplan och trygghetsarbetet. En viktig del är att få eleverna delaktiga i arbetet och att jobba förebyggande och främjande med trygghetsfrågor och likabehandling. Under året vill vi förbättra elevernas arbetsro, en trygg övergång från skola till fritids och att alla elever ska känna ett gott bemötande från all personal där vi är eniga och tydliga vuxna. Vårt övergripande mål har varit: Under året upplever varje elev en hög grad av trygghet. Vi har under året genomfört trygghetsenkät vid två tillfällen. Enkätens resultat visade glädjande att vi har väldigt trygga barn på skolan. De upplever trygghet under hela skoldagen och att de får ett mycket positivt bemötande från skolans personal. De framgångsfaktorer som vi ser i vårt trygghetsarbete är att vi är en liten skola vilket innebär att det går snabbt att reda ut konflikter som uppstår. De flesta pedagoger känner alla barn vilket innebär att vi får en familjär känsla på vår skola. Dessutom tror vi att de återkommande enkäterna vi gör är en framgångsfaktor i sig eftersom det visar att vi bryr oss väldigt mycket om våra elever. Vad gäller antal trygghetsärenden så har vi haft fem ärenden under verksamhetsåret. Vid avstämningstillfälle i maj 13, så har vi inga nya anmälda ärenden sedan föregående avstämning i feb 13. Vi behöver även fortsätta med att förtydliga ärendegången kring trygghetsärenden. Som rektor såg jag ett behov av kompetensutveckling inom grooming och nätmobbing som inte kunde vänta. Vi gjorde en satsning på kompetensutveckling kring nätmobbning då vi har sett att detta är något som ökar i samhället och som vi behöver ta tag i redan nu för att arbeta proaktivt och förebyggande. Vi jobbar även med att upprätta en ny trygghetsplan som ska vara klar till terminsstart vt 13. Utifrån ett ärende som uppkom under ht 12 har skolan blivit anmäld till skoinspektionen. Skolinspektionen beslutade att avskriva ärendet. Beslutet överklagades och skolinspektionen beslutade än en gång att avskriva ärendet. Rektor beslutade då att kritiskt granskat skolans rutiner genom att låta förvaltningen se över de rutiner som skolan har gällande diskriminering och kränkande behandling. Resultatet lyder att vi har bra rutiner. Dessutom har förvaltningen tagit fram nya rutiner för att på ett korrekt sätt följa upp misstänkta kränkande handlingar. Resultatet av detta är en tydlig ärendegång som ska följas vid kränkande handlingar. Trygghetsärenden ska vara en stående punkt på ledningsgruppens möten för dels information och dels för erfarenhetsutbyten. Vad gäller trygghetsplanen så upplever vi den som implementerad i vår verksamhet. Det förebyggande och främjande arbetet fungerar bra. 3

4 Exempel på processer under året: Arbetsro: I början av terminen definierar varje grupp vad arbetsro betyder för dem. Detta följs upp kontinuerligt under terminen genom nya diskussioner med eleverna. Vi arbetar för att få en lugn start på dagen genom tydliga rutiner (samling, tyst läsning eller högläsning). Positivt bemötande från personal: Vi betraktar alla elever på Eklundaskolan som "våra" elever. Vi arbetar för att vara lyhörda och närvarande vuxna. Personalen jobbar för att vara konsekventa och eniga. Personalen ska bära tydliga västar och namnskyltar, även vikarier. Kränkning/diskriminerande behandling: Vi arbetar aktivt med "livskunskap" och samtal/övningar kring etik och moral. Vi arbetar för att uppmärksamma varje elev varje dag genom att vara närvarande vuxna/rastvärdar/matvärdar. Vi gör eleverna medvetna om skolans trygghetsarbete. Vi gör regelbundna trygghetsenkäter som sedan följs upp tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna. Ett tätt samarbete inom arbetslagen gör att eleverna känner sig trygga med flera pedagoger och elever på skolan. Trygghetsplanen: Vi informerar klasserna om trygghetsplanen, gärna i åldersblandade grupper. Vi arbetar med planen under "livskunskap". Vi arbetar för att ge eleverna ett bra avslut på skoldagen och en bra start till fritids genom att fritidspersonal närvarar vid slutsamling och att pedagogerna har möjlighet att överföra nödvändig information. Vi gör mindre grupper på fritids. 4

5 3. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun som huvudman är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Med huvudman menas i detta fall respektive skolnämnd. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut. Så här ser vår ansvarsfördelning ut Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har delegerats till: Se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Information via broschyr, hemsida, föräldramöte och arbetet i klasserna. Aug-sep rektor Trygghetsgruppen Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Använda sig av kommunens rutiner för anmälan till huvudman samt se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Vid kränkning Kontinuerliga diskussioner i arbetslagen ang värdegrund, förhållningssätt och bemötande Intern utbildning för att använda kommunens rutiner för utredning Skyndsam utredning med samtal, dokumentation och uppföljning Kontinuerligt rektor Arbetslagsledare/ specialpedagog/ elevhälsan och trygghetsgruppen Aug rektor Trygghetsgruppen Skyndsamt rektor Trygghetsgruppen 5

6 Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har delegerats till: Årligen upprätta, utvärdera och upprätta en trygghetsplan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare. Rektor och trygghetsgrupp utvärderar och upprättar planen i samråd med personal April/Maj Rektor All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Vid misstanke om att en kränkning sker ska en anmälan göras till rektor/förskolechef Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för trygghetsarbetet beskrivs i personalinformation folder Kompisvecka höst och vår inkl ordningsregler Trygghetsgruppen informerar om sitt arbete Värdegrundsarbete i varje klass i form av ex livskunskap och konflikthantering Aug Aug/sep Aug Hela året All personal Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Barn och elevers informella ansvar Rektor All personal på skolan Trygghetsgrupp Pedagoger, detta följs upp av arblagled 6

7 Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Så här arbetar vi kring information: Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Alla ska läsa trygghetsplanen och följer upp den i arbetslagen Aug-sep Rektor/Arbetslagsledare Barn/Elever Informera eleverna om våra styrdokument Aug-sep Pedagoger Vårdnadshavare Hemsida, info broschyr samt information på hösten föräldramöte Aug-sep Rektor, pedagoger 3. Barns och elevers delaktighet Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Så här arbetar vi med barns och elevers delaktighet i trygghetsarbetet: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Upprättandet av Aug Pedagoger ordningsregler Deltar i samtal om trygghet Kontinuerligt Pedagoger i klassråd Livskunskap Trygghetsstärkande diskussioner Kontinuerligt Pedagoger 7

8 Så här involverar vi barn och elever i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Följa upp trygghetsarbetet, tryggheten på skolan via enkät April och okt Trygghetsgruppen och samordnare Följa upp trygghetsarbetet, tryggheten på skolan via utvecklingssamtalen med eleverna och vårdandhavare Två tillfällen per år Pedagoger 8

9 4. Barns och elevers rättigheter till stöd Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: All personal på Eklundaskolan F-3 5. Kartläggning Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Bifoga gärna kartläggning och analys. Ta tillvara på synpunkter och information från all personal, ex. vaktmästare, lokalvårdare, personal i skolrestaurangen osv. Följande kartläggningsmetoder kommer vi att använda oss av Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Enkäter och analys, se April och oktober Trygghetsgruppen bifogat dokument Systematiskt arbete i Trygghetsgruppen, nulägesrapporter Veckovis Trygghetsgruppen 9

10 6. Främjande och förebyggande arbete Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete både kring främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. De aktiva åtgärderna ska överensstämma med det som kartläggningen visar så att identifierade riskområden kan förebyggas. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, (se stödmaterial från Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen), riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det kan till exempel handla om bemötande och förhållningssätt och insatser som ingår i värdegrundsarbetet. Så här arbetar vi främjande i vår verksamhet Mål Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Eleverna ska kunna stå för sin åsikt och få ventilera sina åsikter i värdegrundsrelaterade frågor Livskunskap Kontinuerligt Pedagoger Eleverna ska vara delaktiga i våra ordningsregler Framtagande av ordningsregler Aug/sep Pedagoger Alla pedagoger på skolan ska känna sig delaktiga i skolans värdegrund, ordningsregler. Diskussioner i arbetslag (steg 1-2) Fördjupat arbete med kvalitetsutvecklingsgruppen Kontinuerligt Pedagoger Genomföra en FNvecka där vi fokuserar på förståelse för och kunskap om människors olika levnadsförhållanden. FN-vecka Okt Arbetslagen All personal är goda förebilder i bemötandet Fortsatt arbete med vägledande samspel, ICDP Kontinuerligt Pedagoger Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 10

11 Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. - riskområden som har identifierats i kartläggningen - mål som ska uppnås - insats/arbetssätt för att motverka att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer i vår verksamhet - när insatserna ska göras - vem som ansvarar. Använd gärna bilagan Förebyggande arbete- nulägesanalys utifrån kartläggning som finns på intranätet. Denna del kan med fördel sättas upp så att den blir synlig och känd för alla i verksamheten. 7. Åtgärdande arbete Uppsikt och upptäckt I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Hälsosamtal Åk 2 Skolhälsan Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår Pedagoger Trygghetsenkät 2 ggr/läsår Pedagoger Trygghetsgruppsmöten Varje vecka Trygghetsgruppen Rastvärdssystemet Kontinuerligt Pedagoger Arbetslagsmöten Varje vecka Arbetslagsledare Utredning och åtgärder I vår verksamhet arbetar vi med utredning och åtgärder på följande sätt: Utredning/Åtgärder Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Intervjuer/undersökning av händelse enligt Örebro kommuns policy. Uppföljning. Samtal med berörda, dokumentation (tjänsteanteckning), samtal med vårdnadshavare Skyndsamt Rektor genom Trygghetsgruppen 11

12 I vår verksamhet arbetar vi med uppföljning på följande sätt: Uppföljning Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Kränkning/diskriminering/ trakasserier Samtal Inom 1 vecka från kännedo m Rektor genom Trygghtesgruppen 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning av enskilda ärenden Utredning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning. På vår skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt: Det är det utsatta barnet/eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska trygghetsplanens rutiner och ansvarsfördelning i tillämpas. Tidpunkt: Omgående, inom 24 timmar inga tidshinder accepteras Ansvar: Personal som får kännedom om trakasserier. Utredning Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Skolans personal ska vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala. Skolan ska inte lova saker som skolan senare inte kan uppfylla. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en 12

13 konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den kränkte Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Pedagogen eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på barnet/eleven som tar kontakt. Om det är ett annat barn/elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte barnet/eleven kontaktas. Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer. Pedagogen eller annan skolpersonal Pedagogen eller annan personal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta trygghetsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. Trygghetsgruppen avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Vid allvarliga kränkningar hjälper trygghetsgruppen till med att göra ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet. Den/de som kränkt Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra deras version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. När personal misstänks ha kränkt barn/elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas. Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in berördas versioner och trygghetsgruppen sett över det som hänt. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. Vårdnadshavare måste få förtroende för att skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de har en naturlig roll. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, pedagog, barn/elever och vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis, se länkar och kontakter. På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat: Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. 13

14 Åtgärder utformas av trygghetsgruppen i samråd med berörd skolpersonal, det kränkta barnet eller den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller elevhälsoteam. Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska det kränkta barnet/den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Det kränkta barnet/den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Vid grövre kränkningar Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. Den individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan barn/elev, vårdnadshavare, pedagog, rektor och annan skolpersonal. Dokumentation I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro kommuns övriga rutiner för dokumentation. Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Uppföljning I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt: Skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att trygghetsplanen behöver revideras. Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. 14

15 Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda. Skolan bör ha ett avslut innan varje terminsslut. 15

16 Checklista Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om er trygghetsplan kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens trygghetsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet. Nu gällande plan a) Vår trygghetsplan är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. JA b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder Kartläggning a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av trygghetsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till. Samverkan med eleverna Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt kränkande behandling. (Diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder kan med fördel också beaktas men det är inget tvång.) c) Här kommer förslag på användbara kartläggningsmetoder och lämpliga forum: Trivselenkäter, elevintervjuer, mentorssamtal, trygghetsvandringar, observationer, föräldraenkät, klassråd, fritidsråd, skolråd, arbetslagens samlade bild, föräldraförening Mål Planen innehåller klara och tydliga mål för trygghetsarbetet. Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet finns i vår verksamhet. Åtgärder a) Trygghetsplanen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp. b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett. 16

17 Rutiner för akuta situationer Planen innehåller rutiner för akuta situationer av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutinerna omfattar: JA a) hur personalen i förskolan och skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut. b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt. c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra trygghetsarbetet. Kommunikation Vår trygghetsplan innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra trygghetsarbetet hos barn, elever, vårdnadshavare och personal. Utvärdering och uppföljning Trygghetsplanen beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan. Dags att börja om från punkt 1 igen osv. Läsa mer

18 Utvärdering av årets trygghetsplan - Har vi nått våra uppsatta mål? Maj - juni Årshjul Terminsstart HT Februari-mars Kvartal 2 Kvartal 3 Augustioktober Uppföljning av valda insatser - Arbetar vi efter vår plan? Har vi valt rätt insatser? Kvartal 1 Kvartal 4 Genomför kartläggning och analysera de svar ni får in. Utforma aktiva åtgärder utifrån de behov ni ser i kartläggningen. Formulera årets plan Terminsstart VT Från och med 1 november ska aktuell plan gälla Novemberjanuari Avstämning Hur fungerar trygghetsarbetet? Behöver det göras några justeringar? Planen upprättad av: Ort och datum: Örebro Namn: Johanna Ballhausen Jonsson Namnförtydligande: Kontinuerligt arbete: Arbete i trygghetsteam eller liknande Årlig aktualitetskonferens för trygghetsteam, v.44 Uppföljning av trygghetsarbetet på förvaltningsnivå 18

19 Alla barn, elever och vuxna i vår verksamhet ska uppträda i ord och handling, på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller kränkande behandling. Alla är lika mycket värda. Ort och datum: Örebro Ansvarig Rektor/Förskolechef: Namn: Johanna Ballhausen Jonsson Namnförtydligande: 19