Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1

2 Rev ht 2013 ( ) och gäller läsåret 13/14 Mariebergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola. Innehållsförteckning Bakgrund /14 års plan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling 3 Våra mål i arbetet 3 Vårt främjande arbete 3 Vårt förebyggande arbete 4 Vårt åtgärdande arbete 4 Barn kränker barn 5 Vuxen kränker barn 5 Ansvarsfördelning 6 Likabehandlingsarbetet under läsåret 12/13 6 Planerade insatser för 2013/14 7 Kompetensutveckling 7 Medverkan delaktighet 8 Årlig uppföljning 8 2

3 Bakgrund Alla barn vid vår skola ska känna sig trygga, omtyckta och respekterade. Det är nödvändigt för barnens självkänsla, lärande och trivsel. För att vårt arbete ska vara framgångsrikt krävs att vi vuxna strävar efter att vara goda förebilder som aktivt tränar barnen i hur man samspelar med andra. Alla vuxna ingriper genast om något barn blir illa behandlat av något barn eller någon vuxen. I våra styrdokument (skollagen, läroplanen, skolplanen, arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention) lyfts värdegrunden fram och allas lika värde poängteras liksom avståndstagande mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi ska skydda barnen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I skollagen samt i de delar i diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet finns bestämmelser om detta. Dessa bestämmelser innebär: Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Förbud mot repressalier Krav på ett målinriktat arbete för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Skyldighet att agera och utreda om trakasserier eller kränkningar ägt rum. Bestämmelserna förtydligar och förstärker verksamheternas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Likabehandling handlar om att värna om elevernas mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i skolan. Elever har ett rättskydd som är likvärdigt det som finns för skolans anställda. I skolverkets allmänna råd 2012 för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns rekommendationer för hur arbetet ska bedrivas. Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska skolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi valt att göra. Planen revideras årligen. 3

4 Läsåret 2013/14 plan mot diskriminering och kränkande behandling Våra mål i arbetet är: Alla barn och vuxna vid skolan har så god kännedom om diskriminering och kränkningar att vi kan förebygga, ingripa och förhindra detta i ett så tidigt skede möjligt. Vårt förebyggande arbete är så effektivt att risken minimeras. Alla barn och vuxna vid skolan känner trygghet, respekt och ansvar. Det är av största vikt att alla signaler om att någon behandlas illa tas på allvar och att all personal är medvetna om hur svårt det kan vara att upptäcka att någon blir utsatt för kränkande behandling Det främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever (Diskriminerings ombudsmannen) Vårt främjande arbete: I grupperna: Samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. och barnkonventionens tas upp i alla klasser t ex genom litteratur, filmer, i anslutning till högtider i andra kulturer, och samtal. Vi anstränger oss också för att ta vara på de tillfällen då någon/några av diskrimineringsgrunderna kommer upp naturligt i form av elevers frågor, nyheter och andra aktuella händelser etc. I parenteserna nedan anges vilken/vilka diskrimineringsgrund/er som kan komma att ingå. Vi tränar barnen i samarbete (kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning) Vi tränar barnen i konfliktlösning. (ålder) 4

5 Vi för etiska samtal med barnen (t ex etnisk tillhörighet, sexuell läggning) Vi har skolgemensamma utedagar (ålder, funktionsnedsättning)och skolavlutningar (religion eller annan trosuppfattning) för att alla elever ska lära känna kamrater i andra klasser och i olika åldrar. (ålder) Vi stöttar barn att våga säga ifrån och berätta. Vi uppmärksammar och lyfter fram gott bemötande. Alla barn ska ha en handlingsberedskap när de ser att någon blir illa behandlad (säga ifrån eller hämta någon vuxen) Ordningsreglerna görs kända för alla. Alla klasser deltar i Skapande Skola projektet Berättarrummet, år 2 och 3 även i fördjupning. I elevrådet: Raster och arbetsmiljö är stående punkter på dagordningen Kränkande behandling och utanförskap samt åtgärder diskuteras Efter förslag från klasserna på skolövergripande regler beslutar elevrådet om vilka som ska gälla efter remissförfarande i klasserna. Nya regler utformas vart tredje år. (Nu gällande regler upprättades lå 12/13) I personalgruppen: Vi bedriver ett värdegrundsarbete. Vi informerar oss fortlöpande om nya rön och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, och delger varandra. Alla barn är allas barn vi hjälps åt med att arbeta för ett bra klimat på skolan Vi anstränger oss för att vara goda exempel. Vårt förebyggande arbete: Vi har ett fungerande rastvärdsystem. 5

6 Rastaktiviteter anordnas under någon/några raster. Eleverna i år 3 görs delaktiga i arbetet med att planera och leda aktiviteterna. Vi identifierar de barn som kan riskera utanförskap och har extra uppsikt/ansvar för dem. Vi kartlägger trygga resp. otrygga (där konflikter lätt uppstår) platser på skolgården. Vi arbetar för en ömsesidig, förtroendefull kontakt mellan hem och skola för att upptäcka och förhindra kränkningar och diskriminering. I samråd och efter samtycke från föräldrar till barn med funktionshinder kan information om barnets funktionshinder lämnas till barn och ev. andra föräldrar, om det är till nytta för barnet. Vi säkerställer delaktigheten för barn med funktionshinder vid schemabrytande aktiviteter som t ex friluftsdagar. Vi samråder vid behov med barnets föräldrar. Vårt åtgärdande arbete: Vi accepterar inga kränkningar. Det är all personals ansvar att genast ingripa och sätta stopp om barn eller någon vuxen genom ord eller i handling gör något barn illa. Vi tar alla signaler på allvar. Den som visar eller säger att hon/han blivit kränkt, måste alltid tas på allvar. Vi utreder och åtgärdar. Vi uppmanar barnens vårdnadshavare att tala om för pedagogerna på barnets avdelning om de har anledning att tro att deras barn blivit illa behandlad. När ett barn beter sig illa mot ett annat barn kan det handla om ett barn som ännu inte lärt sig hur man ska bete sig i den aktuella situationen. Det är vi vuxna som har ansvaret för att göra detta lärande möjligt. Förekomst av våld/hot/kränkande behandling dokumenteras och dokumentationen lämnas till rektor för vidare handläggning. Barn kränker barn 6

7 1.Berörd personal diskuterar situationen och bestämmer hur vi ska handla och vem som ska göra vad. Vem/vilka som ska leda samtalen, i vilken form samtalen ska föras (t ex först samtala med den som blivit utsatt och sedan med övriga en och en i följd utan att de ges möjlighet att samtala med varandra), och vilka vuxna som skall informeras, vilka föräldrakontakter som skall tas etc). 2.Samtal med de inblandade. 3.Förstärkt rastvärdssystem 4.Uppföljningssamtal inom 1-2 veckor. 5.Centrala Stödteamet och/eller vår skolsköterska och kurator kontaktas för hjälp och rådgivning/handledning om diskrimineringen eller den kränkande behandlingen ej upphör. 6.Alla åtgärder dokumenteras och dokumentationen lämnas till rektor. Speciell blankett finns tillgänglig. Uppföljande insatser Personalen följer upp händelsen för att förvissa sig om att kränkningarna upphört. Efter samråd med barnets vårdnadshavare förs information om det inträffade vidare till mottagande pedagoger om byte av skola är nära förestående. Vuxen kränker barn Förebyggande: I arbetslaget diskuterar vi vårt förhållningssätt dels generellt med också i förhållande till enskilda barn för att ge varandra råd och stöd i arbetet med ett bra förhållningssätt till alla barn. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling arbetar vi enligt följande: All personal har skyldighet att ingripa om någon vuxen kränker något barn. Vi talar om för varandra då vi märker/upplever att ett barn blir kränkt. Vi uppmuntrar/uppmanar/stärker barnen att själva (eller med stöd av vuxen) våga tala om för den vuxne, som kränkte barnet, att den känner sig kränkt. Den vuxne uppmanas att prata med barnet om det som inträffat. Vid grova kränkningar meddelas rektor. Ansvarsfördelning 7

8 All personal som uppmärksammar eller får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har skyldighet att reagera på dessa. All personal har skyldighet att ingripa om något barn blir kränkt av ett barn eller en vuxen. Arbetslaget arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkningar mellan barnen, samt ansvarar för att barnen görs delaktiga i arbetet. Vi vuxna är observanta på vad som sker i gruppen. Ansvarig pedagog arbetar för ett förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare för att få information om de uppmärksammat att något barn farit illa. Ansvarig pedagog informerar omgående arbetslaget. Arbetslaget utreder de kränkningar som förekommer inom barngruppen. De informerar berörda vårdnadshavare. De beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra. De ansvarar för att dokumentation sker och att rektor underrättas och får del av dokumentationen. Rektor har det övergripande ansvaret för att ett aktivt värdegrundsarbete äger rum och att kompetensutveckling ges till personalen för att säkerställa ett gott förhållningssätt. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen revideras samt att kompetensutvecklingsbehov identifieras och att den genomförs. Rektor gör utredning och vidtar åtgärder om personal kränkt något barn. Utvärdering av likabehandlingsarbetet under läsåret 12/13 Arbetet mot utanförskap, trakasserier och kränkningar har varit högt prioriterat. Vi har arbetat med att förebygga, upptäcka och åtgärda, ägnat tid till att lösa konflikter mellan barnen, arbetat i klasserna med frågor som rör kamratskap och försökt ge barnen en handlingsberedskap om de ser att någon blir illa behandlad eller är utanför. Vid de tillfällen då vi uppmärksammat alt blivit uppmärksammade på att någon blivit illa behandlad har vi omgående tagit itu med händelsen enligt vår plan. Kurator har vid några tillfällen handlett arbetslagen kring kränkningar mellan barn. Vår likabehandlingsplan finns publicerad på vår hemsida. Nya ordningsregler har utarbetats under läsåret. Alla klasser har tagit fram förslag och lämnat till elevrådet som sammanställt och upprättat reglerna. Klasserna har 8

9 illustrerat reglerna som sedan anslagits vid matsalen. Gällande regler tas vid höstterminens början upp i alla klasser. I förskoleklassen gruppstärkande aktiviteter och arbete kring barnkonventionen utförts. I klasserna har eleverna sett, diskuterat filmer ( Bästa vänner m fl) och läst böcker som uppmuntrat till diskussion om hur man ska vara mot varandra. Pedagogerna har utbytt erfarenheter, tips och idéer kring lämpliga arbetssätt i grupperna. En blankett för dokumentation av kränkande behandling har utarbetats. På initiativ från Skolrådet infördes under höstterminen nolltolerens mot dåligt språkbruk, där alla vuxna uppmärksammade och gav barnen bättre alternativ att uttrycka sig på. Detta var effektivt för de flesta barn, men vi såg också att arbetssättet inte fungerade bra för alla barn. Kartläggning som gjorts genom samtal med eleverna i klasserna och personalgruppen gemensamt samt i skolrådet. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med en enkel enkät i förskoleklassen rörande trivsel och trygghet. Samtliga elever i år 3 har besvarat en kommungemensam elevenkät. Utifrån vad som kommit fram har vi kommit fram planerar vi följande åtgärder för kommande läsår: Planerade insatser för 2013/14: En ny kartläggning av trygga/otrygga platser görs genom elevrådet då vår nya utemiljö nu står klar. Rastaktiviteter som leds av fritidspedagoger arrangeras vid något/några tillfällen per vecka. Även elever i år 3 görs delaktiga i arbetet med att leda aktiviteter. Varje arbetslag lämnar vid behov information till övriga pedagoger vid skolan då de identifierat barn som kan riskera utanförskap eller att utsättas för kränkande behandling, i syfte att alla ska kunna förhindra att detta sker. Pedagogerna utbyter erfarenheter kring framgångsrika arbetssätt i klasserna och på fritids. Skapande Skola projekt Berättarrummet i samarbetet med Teater Mila kommer att genomföras. Ett av syftena med projektet är att barnen får utveckla sin förmåga att formulera sig och sin förmåga att lyssna på andra vilket leder till ökad respekt för andra människor och en ökad förmåga att leva sig in i andra människors situation. Värderingsövningar genomförs i de klasser där toleransen för att tycka olika behöver stärkas. Kompetensutveckling: 9

10 Kompetensutveckling 05/06: Barnkonventionen våren 06, Rädda Barnen Genuspedagogiskt förhållningssätt Kompetensutveckling 06/07 Genusföreläsning aug 06 Gertrud Åström Konflikthantering feb 07 Gunilla O Wahlström Kompetensutveckling 07/08 Olika-lika/Kommunhälsan Kommunikation/Kommunhälsan Arbetslagsutveckling/Bertil Lundgren Kompetensutveckling 08/09 Någon/några pedagoger har under läsåret deltagit vid följande föreläsningar/konferenser. De har sedan delgett övriga pedagoger innehållet: Att lyckas som lärare Birgitta Kimber Barn som märks Britt-Inger Ohlsson, Aktualitetskonferens N-SFSP-föreningen Kompetensutveckling 09/10: Att lyckas som lärare Birgitta Kimber för all personal. De sju diskrimineringsgrunderna Föreläsning av Jan-Olov Madeleine Ågren från Rödakorset, för all personal. Kompetensutveckling 10/11 Vi har genomfört det kommunövergripande värdegrundsarbetet Engagemang- Ansvarstagande-Kompetens i personalgruppen. Kompetensutveckling 11/12 10

11 Pedagoger har utifrån behov deltagit vid olika föreläsningar kring mobbning och bemötande. Kompetensutveckling 12/13 Kommunikation och konfliktlösning föreläsning/workshop med Hlena Mattsson Kommunhälsan Att hantera problemskapande beteenden Föreläsning för all personal av Ulla Andersson och Kajsa Centrala elevhälsan Det händer på rasten Föreläsning och inspiration till rastaktiviteter där två av fritidspedagogerna deltog. Medverkan delaktighet Personalmöten, kompetensutveckling Föräldramöten, Skolrådet, Elevrådet Årlig uppföljning 2013/14 Del i vårt systematiska kvalitetsarbete samt del i utvärdering av läsåret. Årlig revidering av likabehandlingsplanen, under höstterminen. 11