Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Ansvariga för planen Trygghetsgruppen på Kopperskolan Vår vision Alla som går i skolan eller arbetar på Kopperskolan skall känna sig trygga och fria i att få uttrycka sin åsikt och att få vara den person som man är. Vi har en tro och tanke att alla människor är lika värda. Våra ledord: - trygghet, glädje, lärande, samarbete och ansvar/inflytande - ska genomsyra arbetet. Varje barn och elev har rätt att gå till skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom: Elevrådklassrådfritidsrådatt vara med och ta fram regler för skolan att delta i kartläggningenutvärdera arbetet Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga genom: föräldramöten föräldraråd tillgång till information om arbetet via hemsidan och Unikum föräldrastödsprogram samverkan med skolans personal Personalens delaktighet Personalen är delaktig genom:arbetet med livskunskap representation i Trygghetsgruppen diskussioner på arbetslagsmöten och på APTkartläggning utvärdera arbetet Förankring av planen Planen förankras bland eleverna genom Elevrådet och livkunskapen, bland vårdnadshavarna på föräldramöten och föräldraråd. Planen ligger på skolans hemsida. Personalen tar del av planen på APT och i arbetslagen via representanter i Trygghetsgruppen. Vi har en elevversion av planen för att tydliggöra planens syfte och mål för eleverna. Denna revideras årligen. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsgruppens representanter har varje månad följt upp planens mål och åtgärder i arbetslagen. Eleverna har svarat på en trivselenkät om hur de upplever skolan. Lärare och elever har tillsammans analyserat klassens resultat. Varje klass har satt upp utvecklingsmål. Elevrådet har markerat otrygga platser på en skolgårdskarta. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal och alla elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån utvärderingen och kartläggningen har vi satt upp nya mål. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Målen och hur vi arbetat med planen kommer att utvärderas med alla elever och med all personal i arbetslagen. Vi startar utvärderingen under senare delen av hösten med trivselenkät för alla elever. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsgruppen 3/8

4 Främjande insatser Namn Främjande arbete på Kopperskolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Syftet med vårt främjande arbete är att det ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet på skolan och att det främjande arbetet ska vara återkommande. Vi strävar efter att det främjande arbetet ska leda till att vi bryr oss om och respekterar varandra, skapar förståelse för varje enskild individ och dess olikheter och insikt i hur vi ska behandla varandra och hur vi skapar ett gott arbetsklimat för varandra. Det främjande arbetet lägger grunden för att alla barn skall känna sig trygga. Vuxna på skolan har ett förhållningssätt gentemot eleverna enligt läroplanen och skolans gemensamma regler. Arbetet följs upp i arbetslagen i det systematiska kvalitetsarbetet. Insats Trygghetsgruppen, bestående av kurator, rektor och representanter från alla arbetslag, träffas varannan vecka. Gruppen driver arbetet med planen genom representanter i arbetslagen och jobbar med trivsel- och trygghetsfrågor. Med eleverna arbetar vi med: livskunskap i skolan och på fritids elev-, klass- och fritidsråd arbetar med trivselfrågor trivselregler arbetas fram tillsammans med eleverna elevversion av planen presenteras gemensamma aktiviteter för alla på skolan rastaktiviteter med aktiva rastvärdar daglig uteaktivitet som leds av pedagog korridorstävling hälsosamtal som genomförs av skolsköterskan träningsläger de första veckorna vid terminsstarterna utifrån trygghet, bemötande, arbetsmiljö etc. Med pedagogerna arbetar vi med: pedagogiska diskussioner i arbetslagen och på APT sprider goda exempel på hur man kan arbeta med livskunskap vuxna finns alltid på skolgården kompetensutveckling granskar läromedel föräldramöten då man kan diskutera samarbetet skola-hem klassföreståndaren ansvarar för att planen förankras hos föräldrarna planen finns på hemsidan elevhälsoteamet träffar pedagoger från olika årskurser varje vecka och behandlar övergripande elevhälsofrågor stöd & resurs arbetslag träffas varannan vecka Med föräldrarna arbetar vi med: föräldrastödsfunktioner/personer i kommunen presenteras på föräldramöten och teman tas upp så som sociala medier, likabehandling och ANDT-frågor Ansvarig Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart 4/8

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoderna är: trivselenkät görs på höstterminen i alla klasser F-6 och från och under vårterminen förs diskussioner i smågrupper i klasserna och på fritids utifrån otrygga platser, kränkande behandling, förbättringsområden etc skolsköterskan har hälsosamtal med elever i åk 4 och 6 rastvärdar finns på gården sociogram görs i alla klasser och på fritids arbetslagen följer varje månad upp målen och åtgärderna i planen elevrådet kartlägger skolgården utifrån en karta och utvärderar sin verksamhet elever och personal kartlägger skolgården utfrån skolgårdskartan trygghetsgruppen gör kalendarium varje termin för sitt och arbetslagen arbete och för den årliga kartläggningen städ- och måltidspersonal bidrar med vad de ser, hör och upplever Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom att: besvarar en trivselenkät varje termin gör sociogram kartlägger skolgården och utvärderar aktiviteter i klasserna/fritids och i Trivselrådet hälsosamtal, åk 4 och 6 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att: genomföra, sammanställa och analysera resultatet av trivselenkäten svara på frågor om hur man upplever elevernas trygghet genomföra sociogram i sin klass och på fritids genomföra hälsosamtal, åk 4 och 6 (skolsköterskan) Resultat och analys I resultatet av kartläggningen från trivselenkäten för eleverna framgår att -93% av eleverna trivs på skolan -99% av eleverna har vänner -12% av eleverna har känt sig rädda eller ledsna på skolan där två platser utmärker sig; korridorer och skolgård -59% upplever att det förekommer ett trevligt språk på skolan -39% upplever att det hänt att de varit oschyssta mot varandra och där visar resultaten att det främst är genom retningar och uteslutning -4% av eleverna svarar att det sker kränkningar på nätet eller via sms. I resultatet av diskussionsfrågorna i arbetslagen framkommer att många pedagoger upplever att det sker kränkningar på nätet (instagram, ASK m.fl) och via sms. Det sker dock mest efter skoltid. Många pedagoger upplever även att många elever har ett dåligt språk i skolan och på fritids. Elever kränks genom sexistiska ord och svordomar. I analysen av resultaten framkom följande områden att arbeta med: - trygghet på skolgården och korridorer, språkbruk, kränkningar och förhållningssätt på nätet. Vi ser även att trots att majoriteten av eleverna trivs och har vänner så sker mycket oschysst beteende och vi ser därför ett behov av att jobba mer med elevernas förhållningssätt mot varandra för att öka trygghet och trivsel. Majoriten av kränkningar sker där det saknas närvarande vuxna så vi fortsätter därför att jobba med vuxennärvaron i årets mål. 5/8

6 Förebyggande åtgärder Namn Internet och sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Att pedagogerna på skolan ska ha kännedom om och bättre kunskaper om sociala medier och kränkande behandling på nätet. Att alla elever ska få möjlighet att diskutera möjligheter och risker med Internet/sociala medier samt om kränkningar på sociala medier i sina klasser och på fritids. Att alla elever vet vart de ska/kan vända sig vid behov vid kränkande behandling på sociala medier. Att alla elever ska veta att lagar som gäller på Internet. Åtgärd Nätfältare i kommunen bjuds in till APT. Trygghetsgruppen arbetar för att pedagogerna använder den "verktygslåda" med material som finns kring Internet och sociala medier anpassat för olika åldersgrupper. Motivera åtgärd I kartläggningen framkom inte att det sker speciellt mycket kränkningar på nätet men pedagogerna upplever att det sker en del och pedagoger behöver mer kunskap i ämnet. Skolinspektionen har gett skolan i uppdrag att jobba med Internet och sociala medier. Ansvarig Rektor, trygghetsgruppen, pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Trygghet och arbetsmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på skolan och skolan ska vara fri från kränkningar. Elever och personal ska ha en god arbetsmiljö. Åtgärd Skolgårdskartan uppdateras utifrån kartläggning om vilka platser som är otrygga så att alla ska få kännedom om vilka platserna är för att kunna öka vuxennärvaron. Kartan sätts upp vid dörrarna vid utgångarna där vuxna går ut. Kartan diskuteras på klass- och fritidsråd. Skolan har uteaktivitet där klassen tillsammans med ansvarig pedagog genomför gemensam aktivitet för att skapa trygghet och gemenskap. Under elevernas rast är fritidspedagogerna ute och har rastaktiviteter och är rastvärdar. Varje terminsstart arbetar alla klasser och fritidsgrupper med "träningsläger". Arbetslagen diskuterar regelbundet frågor om trygghet och arbetsmiljö. Vid behov görs punktinsatser på initiativ av trygghetsgruppen. Klassens/fritidsgruppens regler ska finnas synliga i klassrummet. Motivera åtgärd Vi tror att dessa åtgärderna skapar trygghet och bidrar till en god arbetsmiljö. Ansvarig Alla vuxna på skolan. Datum när det ska vara klart 6/8

7 Namn Klassmål utifrån trivselenkäten Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Varje klass ska jobba med det resultat som framkom i klassens trivselenkät för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Åtgärd Varje klass går igenom resultatet från trivselenkäten och sätter tillsammans upp mål utifrån det. Klasserna i åk 4-6 kommer att jobba med eleverna språkbruk och i F-3 med trygghet i klassrummet. Målen lämnas till trygghetsgruppen och följs upp under året. Motivera åtgärd Förutom det övergripande arbetet på skolan ska klasserna jobba med sina egna resultat för att göra alla delaktiga i arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig Ansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Vi accepterar inte någon form av kränkande handlingar eller beteenden. Alla vuxna på skolan har ett ansvar att agera så fort det finns misstanke om att en elev blivit kränkt eller kan fara illa. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling elev-, klass- och fritidsråd trygghetsgruppen schemalagda rastvärdar gemensamma trivselregler föräldrakontakter köks-, städ- och vaktmästarpersonal ser och hör vad som händer Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All skolans personal och trygghetsgruppen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Modell för att stoppa kränkande behandling Denna plan används: när en elev blir akut kränkt eller diskriminerad när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar ( t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra elever när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt: PEDAGOGEN -För loggbok vid händelser som kan utvecklas till att bli kränkande behandling eller diskriminering. Vid kränkning samtalar pedagogen med de inblandade. -Samtalar med den som blivit utsatt (omgående) och den/de som kränker var och en för sig. Hitta en plats att tala ostört. Låt eleverna berätta vad som hänt. -Skriver anmälan om kränkande behandling i Skalman -Kontaktar berörda vårdnadshavare samma dag. -Meddelar eleven/eleverna att en uppföljning sker om 5-7 dagar, beroende på händelsen. -Dokumenterar samtal, åtgärder och uppföljning på särskild blankett som lämnas till kurator eller rektor efter uppföljningssamtalen. -Lämnar över ärendet till Trygghetsgruppen, om inte kränkning upphört. TRYGGHETSGRUPPEN -Informerar vårdnadshavare om att ärendet lyfts i trygghetsgruppen. -Samtalar med den som blivit utsatt. -Samtalar med den/de som kränker. -Dokumenterar i Skalman. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vad gör vi om någon vuxen kränker en eller flera elever? Som anställd har man ett ansvar för att alla elever behandlas väl. Man skall alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Det är alltid den kränktes upplevelse av sin situation som skall ligga till grund för åtgärder. Om du ser att en kollega kränker en eller flera elever måste du reagera. Informera rektor. Rektor tar över och ansvarar för det fortsatta arbetet. Att förebygga situationer där elever kränks av vuxna Man behöver vara trygg i sitt arbetslag och känna att klimatet är öppet, så man kan prata om svåra beteenden hos elever och be om hjälp och stöd. Tid måste avsättas till pedagogiska diskussioner. Trygghetsgruppens representanter har i uppgift att ta upp diskussioner i arbetslagen kring vad vi gör om vi ser att en kollega kränker elev/elever och initiera diskussioner om hur vi kan stötta varandra i svåra situationer runt elever. Om man har problem med någon/några elever kan man prata med någon i Trygghetsgruppen, företrädesvis kurator eller specialpedagog, för att få råd och stöd. Det är viktigt med en god föräldrarelation. Det är viktigt att eleverna har sina ventiler, skolsköterska, kurator, livskunskap, klassråd, skolråd, fritidsråd och trivselråd och att de tas på allvar om de upplever att de är eller har blivit kränkta. Rutiner för uppföljning Uppföljning efter kränkning sker alltid av ansvarig pedagog i uppföljningssamtal med elever. Vårdnadshavare kontaktas. Om ärende tas över av Trygghetsgruppen sker uppföljningssamtal med eleverna vid flera tillfällen, ibland tillsammans med vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras. Rutiner för dokumentation Loggbok - ansvarig pedagog Rapportering av kränkning i Skalman - ansvarig pedagog Dokumentation av åtgärder och uppföljninssamtal - ansvarig pedagog Dokumentationen lämnas till kurator eller rektor- ansvarig pedagog Rapportering av kränkning i Skalman - kurator/rektor Ansvarsförhållande Ansvarig pedagog ansvarar alltid för de första samtalen samt för dokumentationen av åtgärder och uppföljningssamtalen. Trygghetsgruppen tar över ansvaret för ärendet när kränkning inte upphör och arbetar tillsammans med ansvarig pedagog. Trygghetsgruppen ansvarar då för dokumentationen. Rektor anmäler till huvudmannen. 8/8