Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, fritidshem samt SU-grupper åk 1-9 Läsår 2015/2016 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, fritidshem samt SU-grupper åk 1-9 a för planen Ånässkolans Elevhälsoteam Vår vision Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen, och där jargong och beteendemönster bmotverkar trakaserier. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar av något slag. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Vi gör en kartläggning i form av en enkät som eleverna svarar på en gång per termin. Förutom frågor om trivsel och kompisar ställs även frågor om mobbning, trakasserier och utanförskap. Eleverna deltar i diskussioner i klassen om planens innehåll och betydelse. Genom elevråden får eleverna möjlighet att bidra till planen. De deltar aktivt i livskunskapslektionerna. Återkoppling från skolsköterska ang hälsosamtal. Återkoppling från klassföreståndare vad som framkommit under utvecklingssamtal. Sammanställning av tillbudsrapporter. Analys av kränkningsärenden. Vårdnadshavarnas delaktighet Förslaget till planen delges vårdnadshavare genom Hjärntorget och genom Forum för samråd. På detta sätt ges alla vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter och en diskussion kan föras på samrådet. Personalens delaktighet Utvärdering av den tidigare planen gör vi i respektive arbetslag på arbetsplatsträffar (APT) och/eller arbetslagsmöte. Trygghetsteam (THT) och Elevhälsan (EH) gör utvärdering för sig. Nya mål och åtgärder för att nå dessa diskuteras i arbetslag och på APT. Ett förslag till ny plan sammanställs och går ut på remiss i arbetslagen. Förankring av planen Vårdnadshavarna får tillgång till planen via hemsidan och Hjärntorget. Den diskuteras i Forum för samråd. Eleverna diskuterar planen i klasserna på klassråd och skolans elevråd. Bland personalen förankras planen på arbetslagsmöten. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats THT och EHT har utvärderat vid ett par tillfällen inför upprättandet av den nya planen. Personalen hade utvärderingsfrågor till hjälp när man gjorde detta i arbetslagen på APT. Eleverna har gjort en enkät som är en kartläggning med frågor som handlar om bl.a. trivsel, kompisar, utanförskap och trakasserier. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Både personalen och eleverna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalens utvärdering och enkäten som eleverna gjort visar att: -Elever upplever att bl.a. fotbollsplanen, korridorer och toaletter kan vara otrygga platser på skolan. - Personalen behöver vara mer utspridd för att alltid synas över hela skolgården. Personalen behöver använda västar för att barnen skall veta vart de ska vända sig. Inga barn skall behöva känna sig otrygga.- Biblioteksansvariga har träffat eleverna i åk 4-5 fram t.o.m. VT-14 men ej därefter p.g.a. ändringar i biblioteksansvaret. - Välfungerande information om SU-grupperna. Önskan om att informationen kommer tidigt på terminen.- Vuxenledda aktiviteter på fritids fungerade bra till en början och personal har upplevt effekt på övriga skoltiden. Har varit svårare att genomföra på vårterminen, bl.a. p.g.a. att man kort om fritidspersonal.- Det finns en önskan om att i åldersblandade grupper bibehålla samma grupper genom hela läsåret. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas i elevråden, personalens arbetslag, EHT, THT, föräldrarna via Hjärntorget. Eleverna gör en enkät i mitten av varje termin. för att årets plan utvärderas Skoledning och Elevhälsan 3/8

4 Främjande insatser Information om funktionshinder och SU-grupperna Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Att personal och elever är insatta i våra elevers likheter och olikheter. och att funktionsnedsatta elever behandlas med samma respekt som andra oavsett om det handlar om neuropsykologiskt eller fysiskt funktionshinder. Personal från SU-grupperna informerar om SU-gruppernas verksamhet för både personal och elever. Hackspetten ansvarar för information till åk 4-6, personalen i 4-6 ansvarar för åk 1-3 medan personalen 1-3A ansvarar för info till förskoleklasserna. Arbetslagsledarna från SU-grupperna Livskunskap för eleverna Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Skapa en väl fungerande samsyn och värdegrund för både elever och personal som stämmer överens med våra styrdokument och leder till att ingen elev blir kränkt eller trakasserad på ovanstående områden. Skapa en förståelse bland eleverna att det är viktigt hur man beter sig och vad man säger. Lära eleverna att lösa konflikter samt bli bättre på att inte ge efter för negativa impulser som skadar andra. Utvärdering görs efter varje tema. För att lektionerna i livskunskap ska bli så bra som möjligt har vi Teman som kommer att behandlas är: impulskontroll, grupptryck, genus, positiv förstärkning/sänkningar, funktionsnedsättning, självkännedom/motivation, empati, kamratoch kärleksrelationer samt konfliktlösning. Ett tillfälle skall också ägnas åt att göra eleverna medvetna om vett och etikett på Internet och SMS. I särskilt policydokument kring Livskunskap anges vem som är ansvarig och på vilken tid det ska genomföras. lärare enligt policydokument, d.v.s svensklärare i åk 1-3, SO-lärare i åk 4-6. För övriga är det schemalagt Fadderverksamhet Kränkande behandling och Ålder Att skapa trygghet bland de yngre barnen. Elever i åk 2 blir faddrar för elever förskoleklassklass under en tvåårsperiod. Respektive klassföreståndare /8

5 Gemensamma aktiviteter Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Genomföra fler aktiviteter i åldersblandade grupper för att skapa gemenskap och trygghet bland eleverna i skolan, inte bara i den enskilda klassen. Uppföljning görs terminsvis i personalgruppen. Vi kommer att genomföra aktiviteter i åldersblandade grupper där hela skolan deltar, t.ex pysseldag, lekdag, hälsovecka, FN-vecka, miljövecka Rektor Fritidslekar Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att alla elever skall ha en meningsfull sysselsättning under fritidstiden utomhus som får överspridningseffekter till skolrasterna. Att lära känna fler elever. Uppföljning görs med hjälp av utvärderingsfrågor i slutet av terminen. Det finns elever som har svårt att komma på något att göra och någon att göra det med på fritidstiden. Vuxenledda aktiviteter två ggr/vecka ute på skolgården. De olika fritidshemmen ansvarar för planering enligt schema som görs upp med hänsyn till andra aktiviteter. Fritidshemspersonal, biträdande rektor /8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder En kartläggning i form av en enkät görs bland alla elever i april och oktober. I enkäten finns det förutom frågor om trivsel och kompisar även frågor om mobbning, trakasserier, utanförskap och hur de vuxna bemöter eleverna. Områden som berörs i kartläggningen Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna får svara på en enkät där både raster och klassrumsarbetet tas upp. Alla elever har möjlighet att svara anonymt. För de yngsta eleverna är det smilisar med olika munnar som visar vad de tycker. De som behöver får frågorna upplästa. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna gör enkäten i klasserna. Därefter sammanställer de enkäten för den egna klassen innan den lämnas till THT för den totala sammanställningen. Resultat och analys En klar majoritet av eleverna trivs väldigt bra och har kompisar att leka med. Några elever uppger att de inte har någon att vara med på rasterna. Det finns elever som andra lägger märke till för att de verkar ensamma. Enstaka elever säger att de blir retade eller får dumma kommentarer. Var sjätte elev känner att det inte finns någon vuxen att prata med. Ungefär lika många uppger att det finns vuxna på skolan som inte bemött dem på ett bra sätt. Det finns några platser som eleverna upplever som otrygga, främst fotbollsplanen och toaletterna. Analysen som vi gör är att de allra flesta av våra elever trivs bra, har kompisar och inte blir utsatta för kränkningar. Vi behöver arbeta vidare både med vuxnas bemötande av eleverna och med de platser som eleverna upplever som otrygga. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Aktiva synliga rastvärdar med västar Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning och Sexuell läggning De vuxna ska vara lätta att se och känna igen. Hela skolan ska upplevas som en trygg plats av eleverna, och alla elever ska få hjälp av de vuxna som är ute, inte bara skickas till sin klasslärare. Utvärdering sker terminsvis. Åtgärd Alla vuxna som är rastvärdar skall ha gula västar på sig för att lättare synas på långt håll. Rastvärdarna ska regelbundet vistas på otrygga platser t.ex fotbollsplanen och förskolegården. Det är mycket viktigt att sprida ut sig på gården så att elever alltid upplever att det finns vuxna nära dem. Detta gäller både rasterna under skoltiden som utevistelsen på fritids. I rastvärdsschema skall det anges vilken plats man skall befinna sig på. Om man som vuxen inte kan hjälpa ett barn som är i behov av hjälp skall man tillkalla en kollega, alternativt skicka en annan elev efter kollega som kan hjälpa till. Motivera åtgärd I trygghetsenkäten kom det fram några ställen som eleverna upplever som otrygga. De vuxna skall därför finnas vid dessa ställen varje rast. Det finns elever som upplever att de inte hittar någon vuxen när det hänt något de behöver hjälp med; genom åtgärden synliggörs vuxna under raster och fritidstid. Respektive rastvärd, fritidshemspersonal och rektor /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Förutsättningarna för att kränkande behandling, diskriminering och olika former av trakasserier ska upptäckas är att de vuxna ständigt observerar vad som händer både inom- och utomhus. Vi vill att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och trivas på Ånässkolan. Alla ska känna att de har någon som de kan lita på och prata med, även om det gäller svåra och tråkiga saker. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Kompissamtal/ livskunskap - Klassråd/elevråd - THT som träffas varje vecka - Rastvärdar - EHT som träffas varje vecka - Samtal med mentor/klassföreståndare Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Kompissamtal/ livskunskap - klassråd/elevråd - THT som träffas varje vecka - rastvärdarna - EHT som träffas varje vecka Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Medlemmar i THT och EHT: Annica Rönnberg-Svensson (THT+EHT),Annika Qvick (EHT),Lena Andreasson (THT+EHT),Riitta Kämäräinen (THT+EHT),Madelene Högkvist (THT),Lillemor Praetorius (THT),Åsa Ivarsson (THT),Siv Ljung (EHT),Lotta Jonasson (EHT),Magnus Olsson (THT+EHT), Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever - Vid problem av enklare karaktär, hjälper den vuxne som uppmärksammar problemet till att lösa situationen för att förhindra nya kränkningar. Uppföljningssamtal sker inom en vecka. - Vid kränkning som ej är upprepad: Skolpersonal för samtal med den utsatta eleven och därefter med den som blivit anklagad. Vårdnadshavare till alla inblandade kontaktas. Rektor informeras av personalen. Kränkningsanmälan till huvudman görs. - Vid mobbning och upprepade grövre kränkningar kopplas THT in. Kränkningen ska dokumenteras och handlingsplan kan upprättas vid behov. Rektor informeras. Kränkningsanmälan till huvudman görs. Trygghetsteamets arbetsgång: - Teamet tar reda på fakta genom grundligt samtal med den utsatta eleven. Samtalet dokumenteras och läses upp för eleven för att bekräfta att man uppfattat situationen rätt. Eleven och personalen skriver under. - Teamet träffas och samråder kring situationen. - Teamet har allvarssamtal med alla inblandade elever. Målet för dessa samtal är att alla ska vinna på samtalen. Överenskommelser görs om att kränkningarna ska upphöra. - Alla vårdnadshavare kontaktas, respektive elev ges möjlighet att först berätta. - Fortsätter mobbningen trots detta kontaktas rektor för vidare åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Personal som fått kännedom om kränkningar ska kontakta skolledningen, men det är även önskvärt att man pratar med sin kollega. - Huvudmann (rektor eller skolchef) har utredningsansvar. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor. Vid tjänstefel kontaktas den anställdes fackliga ombud. Händelsen dokumenteras och kränkningsanmälan till huvudman görs. Polisanmälan görs om huvudmann beslutar det. Rutiner för uppföljning -Inblandade elever, offer och förövare, ska berätta hemma om samtalet och om vad som hänt. De får med sig ett skriftligt meddelande där vårdnadshavare ombeds att ta kontakt med någon i THT för information. Tar föräldrarna inte kontakt med skolan inom en vecka kontaktar teamet hemmet. -Kontinuerlig uppföljning med alla inblandade görs under så lång tid som krävs. Rutiner för dokumentation Den som sett kränkningen dokumenterar i webdokumentet som skickas till rektor som vidarbefodrar till huvudman. Konsultationsunderlag/webdokumentet lämnas till THT. THT dokumenterar de samtal som någon i teamet är med på. THT samlar konsultationsunderlag och samtalsdokumentation. Ansvarsförhållande All personal, THT och skolledning. 8/8