Mellringeskolan F

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Mellringeskolan F

2 Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen: Ansvariga för planen: F-9 samt fritidshem Trygghetsgruppen Planen gäller från: Planen gäller till: Inledning En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Trygghetsarbetet på skolan handlar om att skapa en skolmiljö som både elever och personal trivs i och kan arbeta i. För att uppnå detta finns ett stort främjande arbete som fokuserar på positiva och välfungerande arbetssätt och rutiner. Dessutom finns ett förebyggande arbete för att ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Vår vision På Mellringeskolan vill vi att barn och vuxna ska trivas och känna sig trygga. Alla ska känna sig respekterade och lika mycket värda i skolans alla verksamheter. När eleverna avslutar sin skolgång ska de ha positiva minnen från skoltiden på Mellringeskolan. 2

3 Begreppsförklaring Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet men som inte har något samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan uttryckas på olika sätt: Fysisk kränkande behandling: slag, sparkar, spott. Psykisk kränkande behandling: blickar, suckar, ignorering, utfrysning. Verbalt kränkande behandling: elaka ord/skämt och ryktesspridning. Text- och bildburen kränkande behandling: sms, chatt, mail, lappar, klotter, bilder. Trakasserier Trakasserier är ett sätt att vara som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, se sidan 2. Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än någon annan elev utifrån de sju diskrimineringsgrunderna, se sidan 2. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Utvärdering av trygghetsplan sker i elevgruppen via elevråd och TST-råd (trygghet, stämning och trivsel åk 7-9) Utvärdering av trygghetsplanen i personalgruppen sker via arbetslagsträffar, APT, Trygghetsgruppen och ledningsgruppen. Sammanställning av trygghetsenkäten görs av kommunikatör. Diskussion kring sammanfattning och fokusområden inför en ny trygghetsplan förs i elevhälsoteam och trygghetsgrupp. Revidering och utformning av frågor i trygghetsenkäten görs av kommunikatör, elevhälsoteam och trygghetsgrupp. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Trygghetsenkät, utvecklingssamtal/mentorsamtal, brukarenkäten, elevhälsan Genomförande: Trygghetsenkäten webbaserades under vårterminen i elevplattformen It s learning, till enkäten spelades det även in en informativ film, som skulle visas i samband med genomförandet av enkäten. 3

4 Resultat och analys: Den webbaserade enkäten riktades till åk4-9, F-3 genomförde en annan variant av enkäten i pappersform. Eleverna fick bland annat svara på frågor om DOs diskrimineringsgrunder, stämningen på skolan, hur de trivs i klassen om man känner sig trygg på skolan och om man har någon att vara med på rasten. Utdrag ur resultatet På Mellringeskolan behandlas alla lika oavsett kön Stämmer 56,60% Stämmer delvis 36,50% Stämmer inte 3,90% Inte besvarad 3% På Mellringeskolan behandlas alla lika oavsett etnisk tillhörighet och religion Stämmer 52,60% Stämmer delvis 37,80% Stämmer inte 6,60% Inte besvarad 3% På Mellringeskolan behandlas alla lika oavsett sexuelläggning, könsidentitet och könsutryck Stämmer 49% Stämmer delvis 37,20% Stämmer inte 9,20% Inte besvarad 4,60% På Mellringeskolan behandlas alla lika oavsett funktionsnedsättning Stämmer 55,90% Stämmer delvis 36,50% Stämmer inte 4,60% Inte besvarad 3% På Mellringeskolan känner sig alla trygga och respekterade, ung som gammal Stämmer 47,40% Stämmer delvis 43,40% Stämmer inte 5,90% Inte besvarad 3,30% På Mellringeskolan vet man vart man ska vända sig ifall man själv eller någon annan känner sig otrygg Stämmer 61,20% Stämmer delvis 28,30% Stämmer inte 6,60% Inte besvarad 3,90% Känner du dig trygg i klassen? Ja 87,80% Nej 9,20% Inte besvarad 3% Har du blivit utsatt eller kränkt på skolan den här terminen? Ja: 34,2% Nej : 62,8% Inte besvarad : 3% Om du blivit utsatt eller kränkt, när händer det? hemma (fritid) 3,90% skoltid 40,50% både hemma (fritid) och skoltid 10,20% Inte besvarad 45,40% På vilket sätt har du blivit utsatt eller kränkt? Verbalt/med ord 2.22% Fysiskt/slagen 2.79% Facebook/messenger 2.88% Instagram 2.90% Kik: 2.78% Snapchat 2.87% Ask 2.85% Spel: 2.89% Annat 2.77 % Om du blivit utsatt eller kränkt, har du berättat för någon vuxen om det? Ja, föräldrar 19,10% Ja, skolpersonal 11,20% Ja, annan person 6,30% Nej 14,10% Nej, har inte blivit kränkt eller utsatt 35,50% Inte besvarad 13,80% Upplever du att vuxna på skolan/lärare tar situationen på allvar och försöker reda ut konflikten/bråket? Ja 40,50% Ibland 48% Nej 8,60% Inte besvarad 3% Finns det någon vuxen på skolan som du litar på och kan prata med? Ja : 75% Nej : 20,7% Inte besvarad : 4,3% Hur trivs du på rasterna? Bra 67,40% Ganska bra 25% Dåligt 2% Mycket dåligt 0% Inte besvarad 5,60% Jag trivs bra på Mellringeskolan Stämmer 67,80% Stämmer delvis 24% Stämmer inte 3,60% Inte besvarad 4,60% Sammanfattning Överlag är resultatet positivt men det finns utvecklingsområden. Vi uppnår i hög utsträckning våra trygghetsmål, men kan göra det på ett tydligare och mer övertygande sätt. Vidare visar trygghetsenkäten att de allra flesta känner sig trygga i klassen och att häften av 4

5 eleverna aldrig hamnar i konflikt eller bråk i skolan. Enkäten visar dock att de som blivit utsatta eller kränkta, har blivit det under skoltid och i största utsträckning via sociala medier. Vidare kan man urskilja att elever endast ibland upplever att vuxna på skolan tar konflikter på allvar och försöker reda ut dem. Enkäten visar att eleverna känner förtroende för personal på skolan, men vi måste skapa förutsättningar för det goda mötet för att ytterligare öka förtroendet för vuxna på skolan. Duschar och toaletter är ett återkommande förbättringsområden i delen om trivsel. Vi inser också att den psykiska miljön hör ihop med den fysiska, och vi bör jobba vidare på flera fronter för att öka trivsel och trygghet i duschar och på toaletter. Fokusområden att arbeta med 2015/2016 För att få fram fokusområden att arbeta med under 2015/2016 har sammanställningen diskuterats i elevbaserade TST-rådet (Trygghet Stämning Trivsel), i trygghetsgruppen och i alla klasser. Alla klasser har fått välja ut tre fokusområden de anser att skolan skall jobba med. Därefter har trygghetsgruppen sammanställt resultatet från alla klasser och bestämt att följande teman är fokusområden 2015/2016 Trygghet i klassrummet Vuxna agerar vid konflikt Kränkningar på sociala medier Duschar och toaletter Metoder för att arbeta med fokusområden Trygghet i klassen - Klassföreståndare/mentor uppmuntras att arbeta aktivt med att lära känna varandra i klassen. - Skapa rutiner för återkommande kick-off s vid varje läsårsstart, åka iväg 7-9, klassens dag F-6. Vuxna tar tag i konflikter - Vi vill som vuxna vistas mer ute bland elever. Anordna relationspromenader, Organisera mingeltid, en kaffe i veckan för lärare bland elever. - Gå till matsalen via kortsida röda huset. Kränkningar på sociala medier - Arbeta med materialen Netikett och Ses offline och material från Statens medieråd. - Visa eleverna genom att aktivt ta tag i konflikter att skolan har noll tolerans gällande kränkningar. - Uppmuntra klasser att titta på Fanndis-film, den finns på: SLI.Justitia:Internettrakasserier Duschar och toaletter - Undersöka huruvida det finns pengar att söka till väggar i omklädningsrummet. - Se över låsen på toaletterna, bäst är de med hasp. 5

6 Mellringeskolans trygghetsmål 1. Mål: Alla på Mellringeskolan ska känna sig trygga och respekterade, ung som gammal. Främjande insatser Det goda mötet, all personal har studiecirklar kring vad det goda mötet innebär och hur det praktiskt ser ut i verksamheten. Trygghetsplan Livskunskap Kamratstödjare F-6 och TST-rådet åk Möjlighet att göra sin röst hörd, genom demokratiska processer, klassråd, Ae-råd, elevråd, matråd, skolråd, kamratstödjare/tst-rådet. Fortsätter arbetet kring att vara nätsmart. All personal äter pedagogisk lunch med eleverna Arbetet med trygghetsblomman blad; respekt, positiva möten, lyssna och vänskap. Rastvakt, vuxna som rör sig i korridoren och på skolgården. Meningsfull rast, genomförande och planering av rastaktiviteter. Hälsogruppen- driva förändringsprocesser för en hälsosammare skola. Alla elever blir sedda, utvecklingssamtal, mentorsamtal, hälsosamtal, trygghetsenkät och hälsoenkäter Att anordna relationsbyggande aktiviteter: Ae-dag, kick-off, 7:ornas introduktion, mörkerkväll, fjäskdagen, talangshow Spotlight, fotbollsmatch, 9:ornas festkväll, skoljoggen, friluftsdagar, temadagar i arbetslagen som är åldersöverskridande. Trivselregler. Förebyggande Elevhälsogrupp och elevhälsoteam erbjuder stöd och adekvat hjälp till elever, och i tidigt skede upptäcka frånvaro Åtgärdsprogram Att tidigt agera på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Samarbeta med partners i området: ÖreFRÖ, ÖreFör (polis, socialtjänst, fritidsgård och skola) och partnerskap Varberga-Oxhagen. 6

7 Erbjuda och lotsa föräldrar och elever adekvat stöd vid behov utanför skolans ramar, Knuffen, premiärvården, föreningar, socialtjänsten etc. Åtgärdande Alla på skolan skall veta var man vänder sig om man själv, eller någon i ens närhet, känner sig otrygg 2. Mål: Likabehandling oavsett kön. Områden som berörs: Kön, könsidentitet eller könsuttryck Främjande insatser Det gör vi genom att beakta genusaspekten i organisationen av skolans arbete, i våra profiler, klasser, lektionsinnehåll. Vi uppmuntrar alla elever vilja och våga prova på aktiviteter som är traditionellt könsbundna. Det ska finnas möjlighet att göra sin röst hörd/få fram sina åsikter oavsett kön. Vi introducerar arbetssätt för att öka delaktigheten hos alla elever. T.ex. innebär det att eleven istället för att räcka upp handen har läraren en låda med alla elevers namnlappar på, läraren drar då ett namn istället för att välja någon som ska svara. Röda, gula och gröna lappar på bänkarna. Förebyggande Arbeta med arbetsmaterial likabehandling oavsett kön på livskunskap. Alla elever får frågan om hur de mår genom hälsosamtal, trygghetsenkät, hälsoenkäter och utvecklingssamtal. Utifrån svaren kan vi utläsa huruvida tendenser finns hos flickor respektive pojkar. Åtgärdande Vi gör en anmälan om kränkande behandling/trakasseri till rektorn och utreder den kränkande situationen enligt Mellringeskolans handlingsplan för kränkning, se bilaga. 7

8 3. Mål: Likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs: Etnisk tillhörighet, religion Främjande insatser Skolan strävar efter att öka mångfalden vid klassindelning och därmed försöka ha integrerade klasser. Vid behov används tolkar, för att Mellringeskolan och vårdnadshavare ska känna sig trygga med att rätt och riktig information delas. Förebyggande Arbeta med arbetsmaterial kring likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion på livskunskapen. Exempelvis diskutera och analysera stereotyper. Trygghetsgruppen arbetar utifrån aktuellt tema vi och dem, och ska under läsåret sprida kunskap kring kulturella likheter och olikheter. Samtal förs med Mellringekyrkan, Mariakyrkan och Örebromoské för eventuella samarbeten. Alla med annat modersmål har rätt till modersmålsundervisning. Elever som går i introgruppen får tidigt en klasstillhörighet och slussas på så vis succesivt ut i en klass, detta för att man snabbt ska integreras både språkligt och kulturellt. Åtgärdande Vi gör en anmälan om kränkande behandling/trakasseri till rektorn och utreder den kränkande situationen enligt Mellringeskolans handlingsplan för kränkning se bilaga. 4. Mål: Likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs: Funktionsnedsättning Främjande insatser Att arbeta med arbetsmaterial kring likabehandling oavsett funktionsnedsättning på livskunskapen. Vid planering av undervisning ta hänsyn till och individanpassa för elever med synliga och osynliga funktionshinder Förebyggande 8

9 Alla elever ska få individanpassat material utifrån behov. Om man berättigad att läsa enligt särskolans läroplan kan man göra det integrerat på Mellringeskolan. Åtgärdande Om elev har diagnos inom autismspektrat kan man söka undervisning i särskild undervisningsgrupp riktad mot i första hand år 7-9. Vi gör en anmälan om kränkande behandling/trakasseri till rektorn och utreder den kränkande situationen enligt Mellringeskolans handlingsplan för kränkning, se bilaga. Mellringeskolans lokaler är fysiskt anpassade där behov finns. 5. Mål: Likabehandling oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Områden som berörs: Könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Främjande insatser Arbeta kring HBTQ frågor i samband med exempelvis Örebro pridevecka. Vi uppmärksammar Örebro Pride 27-30/8-2015, främst för våra äldsta elever. Att arbeta med arbetsmaterial kring likabehandling oavsett sexuell läggning på livskunskapen. Sexualundervisningen i åk 5, åk 6 och åk 8 belyser sexuell läggning, identitet och vad de får för uttryck. Förebyggande Personalgruppen har genomgått kompetensutveckling i dessa frågor med föresläsningar vid två olika tillfällen. Samtal om normer och attityder kring homo-bi, transsexuell. Tänka normkritiskt använden sajten lasupp.nu. Åtgärdande Vi gör en anmälan om kränkande behandling/trakasseri till rektorn och utreder den kränkande situationen enligt Mellringeskolans handlingsplan för kränkning, se bilaga. 6. Mål: Alla på Mellringeskolan ska veta vart man ska vända sig om man själv eller någon i ens närhet känner sig otrygg eller utsatt. 9

10 Främjande insatser Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar på Mellringeskolan så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Åtgärdande Vi gör en anmälan om kränkande behandling/trakasseri till rektorn och utreder den kränkande situationen enligt Mellringeskolans handlingsplan för kränkning. Tydliga roller och ansvarsfördelning Rektors ansvar I skolan är det rektor som enligt lag ansvarar för att: All personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering enligt trygghetsplanen. Rutiner för sakfråga finns och att utredning, åtgärder och dokumentation sker om skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer. Personalens ansvar All personal i verksamheten, pedagoger, vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal, har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. All personal på Mellringeskolan ansvarar för att: Bemöta elever, vårdnadshavare och kollegor på ett respektfullt sätt. Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sin undervisning och i mötet med elever. Som vuxen sätta tydliga gränser och omgående reagera på bråk, nedsättande kommentarer och oönskat beteende. Vid misstanke eller kännedom om att en kränkning sker föra processen framåt enligt Mellringeskolans handlingsplan när trakasserier och kränkning har inträffat. Informera vårdnadshavare om trygghetsarbetet på skolan och lyfta frågorna på utvecklingssamtalen, se bilaga. Elevens ansvar Elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra eleverna till att: Vara en god kamrat. 10

11 Ta ett personligt ansvar för sina studier. Följa skolans trivselregler. Reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling och berätta det för någon vuxen. Delaktighet och förankring av Trygghetsplanen Personal Planen har arbetas igenom med all personal. Detta för att öka kunskapen om när agerar vi, hur agerar vi och vad gör vi? I varje arbetslagsrum ska det finnas en synlig trygghetsplan. Tid: Varje terminsstart Ansvar: Rektor, Trygghetsgrupp (THG) Elever Det är elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Eleverna ska vara informerade om Trygghetsplanen, dess innehåll och rutiner. I varje klassrum ska det finnas en synlig THG-plan. Under varje utvecklingssamtal skall eleven få frågor om trivsel och trygghet. Utskick med information om den nya trygghetsplanen, kommer finnas på hemsidan. Aktiviteter knutna till trygghetsplanen kommer ske under året för att förverkliga planen för eleverna. Så här arbetar vi med elevers delaktighet i trygghetsarbetet: Diskussioner förs på lektioner i livskunskap samt andra lektioner. Innehållet i trygghetsplanen tas upp i diskussioner på kamratstödjarträffar/tst-råd och elevråd (åk 3-6, åk 7-9) Alla elever på skolan får chans att fylla i en enkät angående trivsel- och trygghetsfrågor. Detta sker i april-maj och administreras av THG och kurator. Tid: Varje terminsstart Ansvar: Klassföreståndare Vårdnadshavare Vårdnadshavare ska vara informerade om Trygghetsplanen, dess innehåll och rutiner. Muntlig information fås på föräldramöten och frågor om trivsel och trygghet på varje utvecklingssamtal. Utskick med information om den nya trygghetsplanen kommer finnas på hemsidan. Tid: Varje terminsstart Ansvar: Klassföreståndare 11

12 Personalens rutiner för anmälan och utredning av trakasserier och kränkande behandling När en elev på Mellringeskolan upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling gäller följande rutiner: 1/ Ta reda på vad som har hänt - Samtal med utsatt elev. - Samtal med eleven/eleverna som utsatt annan elev. - Skapa tillsammans med eleverna en överenskommelse/handlingsplan med regler, förhållningsätt, åtgärder för att beteendet skall upphöra. - Dokumentera i tjänsteanteckningar. Tänk på: - Samtalen sker enskilt med två vuxna, där en leder samtalet och en antecknar. - Eleven/eleverna bör alltid veta i förväg att de vuxna vill träffa personen för samtal men inte vad samtalet ska handla om. - Den vuxne ska vara tydlig med vad som är kränkningar och att det inte är acceptabelt. - Tala om att föräldrar kommer att bli kontaktade och att ett uppföljningssamtal kommer. 2/ Skriv en anmälan och skicka/ge till rektorn samma dag. G: Trygghetsgruppen/anmälan kränkande behandling. 3/ Rektorn skickar anmälan vidare till Huvudmannen. 4/ Kontakta vårdnadshavare till de inblandade eleverna. - Informera om vad som hänt. - Informera om att samtal har hållits och resultaten av dem. - Informera om vem vårdnadshavare ska kontakta vid kännedom om något mer i ärendet eller ytterligare frågor. 5/ Informera övriga som behöver ha kännedom om ärendet. (t.ex. klassföreståndare, ämneslärare, kurator etc.) 6/ Ha ett uppföljningssamtal med alla inblandade inom en vecka. - Om kränkningarna inte upphört, gör en ytterligare utredning och ha förnyande samtal med inblandade elever och vårdnadshavare. 7/ Ha ett uppföljningssamtal med utsatt elev efter ca en månad. 8/ Gör ett tydligt avslut om trakasserierna/kränkningarna har upphört. - Informera elev/elever om att ärendet är avslutat samt var de/dem kan vända sig om något händer igen. - Informera vårdnadshavare att ärendet avslutas - Informera rektor om att ärendet avslutas, som i sin tur meddelar Huvudmannen 12