Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

2 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Syfte...3 Definitioner...3 Uppföljning av förra årets åtgärder...3 Kartläggning...4 Nulägesbeskrivning...4 Främjande arbete...5 Kön/Genus...5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning...5 Funktionsnedsättning...6 Sexuell läggning...6 Ålder...6 Könsöverskridande identitet...7 Mål för läsåret Mål: Åskådliggöra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens värdegrundsarbete...7 Mål: Förankra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens regler och följa upp dem...8 Mål: Förbättra språkbruket...8 Mål: Utveckla genusarbetet under fritidstid...8 Rutiner för akuta situationer...9 Kränkande behandling där personal är inblandad...10 Kommunikation...11 Utvärdering och uppföljning...11

3 Inledning Skolan, förskolan och fritidsverksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Arbetet kring detta regleras sedan 1 januari 2009 i diskrimineringslagen och sedan 2010 i 6 kap i Skollagen 2010:800. På Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både förskola, skola och fritidsverksamhet ingår gäller denna plan för såväl förskoleverksamheten, skolverksamheten, fritidshem som fritidsklubb. Vi har alltså valt att inkludera särskilda mål för fritidshem och fritidsklubb i samma plan som används för förskola och skola. Syfte Syftet med Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthusets plan för lika behandling och mot kränkande behandling är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Uppföljning av förra årets åtgärder All personal har arbetat aktivt för att motverka negativa attityder. Man har tagit upp saken då något inträffat, men har också talat om det i förebyggande syfte, vid exempelvis samlingar och under ESSA-lektioner. Man har arbetat aktivt med att undvika att säga nej-satser och har i stället talat om vad man får göra. Man har också arbetat mycket aktivt för att motverka våld, både i lek och på skämt. Personalen har upplevt att det som ofta startar på skoj eller lek ofta utmynnar i allvar och av den orsaken har detta mål tillkommit. All personal har dagligen och vid olika tillfällen, tagit upp detta. En förbättring av dokumentationen har skett, men detta behöver vi fortsätta att arbeta vidare med eftersom resultatet ännu inte är direkt tillfredsställande. Den sammantagna utvärdering barnen gjort grundar sig på trivselenkäter och

4 enkäter inför allergi- och skyddsrond. Denna utvärdering visar på att de flesta barnen trivs bra och att de känner sig trygga i förskolan och skolan. Den punkt som vi behöver arbeta vidare med är arbetsron och ljudnivån i klassrummen vilket vi redan arbetar med kontinuerligt. Vår vision Montessorisförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset är en liten, trygg förskola/skola med hög personaltäthet och ett gemensamt ansvar. Vår vision är att inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Kartläggning Kartläggningen har gjorts genom att barnen har besvarat trivselenkäter. På Fröhuset och i förskoleklassen, har de med hjälp av en vuxen besvarat trivselenkäten samt pratat om alla människors lika värde i barngruppen. Dessutom har man talat om frågor och funderingar som uppkommit i olika situationer på ett sätt som passar barnens mognad. Varje dag har Fröhuset och F-klassen samlingar och vi arbetar systematiskt med värdegrund och inflytande Varje vecka har eleverna i 1-2:an och 3-5:an Livskunskap. Under dessa lektioner berörs likabehandling på olika sätt och personalen fångar upp och går vidare med aktuella frågor. Personalen har diskuterat och utvärderat likabehandlingsarbetet i arbetslagen. Barn- och elevhälsoteamet har under läsåret träffats varje vecka och bland annat pratat om stämningen i förskolan och på skolan. Nulägesbeskrivning Personalen i Fröhuset anser att förskolan och skolan har en trygg miljö som återspeglas på barngruppen. All personal på Växthuset uppger att stämningen på skolan är god, trivsam och trygg. På Fröhuset och i F-klassen arbetar man kontinuerligt med att få bra arbetsrutiner för såväl personal som barn, vilket resulterar i arbetsro och och låg ljudnivå. I alla grupper på Växthuset arbetar man förebyggande vid samlingar eller under ESSA-lektioner för att alla barn ska trivas och känna sig trygga. I grupperna talar man ofta om hur man är en bra kompis samt fångar situationer direkt när de uppstår. 1-2:ans personal anser att det är en trivsam stämning mellan personalen vilket de tror smittar av sig på barnen. Barnen och personalen har en accepterande attityd mot varandra och tillåter alla att vara på sitt eget sätt. Detta är viktigt att fortsätta tala om människors olikheter och förutsättningar. En klar minskning av såväl fysiska som verbala konflikter. Språkbruket har förbättrats avsevärt. Växthusets värdegrundsarbete i form av Fair Play har spritt en positiv och uppmuntrande stämning bland elever och personal. Arbetsron upplevs delvis orolig och ljudnivån stundtals för hög, både av elever och personal. Personalen i skolan uppger att de inte dokumenterar i tillräckligt

5 stor utsträckning när det varit konflikter medan personalen i förskolan anser att de dokumenterar i hög utsträckning när det varit konflikter. Barn- och elevhälsoteamet, som träffas en gång i veckan, anser att detta läsår varit lugnt och att antalet konflikter varit få. De konflikter som varit har följts noga av elevvårdsteamet med handledning till inblandad personal eller med arbete direkt med barn/elever och föräldrar. I trivselenkäterna uppger de allra flesta i 3-5:an att de trivs mycket bra eller bra i skolan och ingen har uppgett att de trivs dåligt eller mycket dåligt. Vissa uppger att de ibland blir retade och slagna i skolan men ingen av eleverna upplever att de blir utfrusna av sina klasskamrater, vilket är en förbättring från förra året. Bland 1-2:orna har en övervägande del av barnen en positiv inställning när de tänker på sina kamrater. De flesta känner sig positivt inställda när det är dags att gå till skolan. Främjande arbete Nedan presenteras hur vi arbetar för att främja likabehandling allmänt samt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. På Fröhuset och i F-klassen arbetar vi med värdegrundssolen som skapar diskussioner kring olika teman, ex vänskap, familjen etc. En stor vikt läggs vid samarbete med föräldrarna för att skapa trygghet och att föräldrarna blir delaktiga i arbetet på Förhuset och i F-klassen. Vi arbetar i alla delar av skol- och fritidsverksamheten med värdegrundsarbetet ESSA som sätter fokus på elevens empati, självkänsla, samarbete och ansvar. Det är en del i vårt uppdrag att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Detta arbete främjar likabehandlingen på ett övergripande plan då barn och elever får en större förståelse för andra. Under personalmötena har all personal på förskolan och skolan möjlighet att diskutera attityder, normer och värden vilket lyfter strukturella förutsättningar för likabehandling till ytan. Eleverna på Växthuset har klassråd och elevråd för att de ska kunna göra sina röster hörda och vara en del av den demokratiska processen. Kön/Genus På Fröhuset och i F-klassen organiserar vi barnens fritid med hänsyn till genusperspektiv. Pojkar och flickor uppmuntras till att delta i olika sorters lekar, både mer "maskulina" och "feminina" lekar. Personalen i alla verksamheter arbetar aktivt mot de traditionella könsrollerna genom att delta i olika aktiviteter, exempelvis sport, bakning, dans, snickararbete etc. Vi pratar om yrkesroller eller andra roller för att visa att könstillhörighet inte är avgörande för yrke eller rollfördelning.

6 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Ett av förskolan och skolans övergripande mål är globalt tänkande. Vi ser det som en stor tillgång att vi har så många kulturer, religioner och andra trosuppfattningar representerade i vår förskola och skola, bland såväl föräldrar, barn som personal. Detta gör att våra barn och elever har en stor förståelse för och är väl rustade för livet i det mångkulturella samhället. Även i fortsättningen kommer modersmålet att prioriteras under skoltid eftersom vi anser att denna undervisning är oerhört viktig. Vi kommer utveckla vårt globala arbete. Vi har under året ägnat en del tid åt vår fadderskola i Etiopien. Vi har haft flera besök från de som varit där och hälsat på. Vi har samlat in kläder och leksaker och skickat ner och vi har samlat pengar vid olika tillfällen, som exempelvis musikaler och julmarknader. Vi kommer att fortsätta detta arbete även under kommande läsår. Barnen i både förskolan och skolan har möjlighet att ta ledigt enstaka dagar, exempelvis vid religiösa eller kulturella högtider. FN-dagen är en av förskolan/skolans viktigaste traditioner och varje år anordna vi en fest där föräldrar och personal tar med sig mat för att bjuda varandra samt har tävlingar och utsmyckningar som berör bland annat frågor om fred, mänskliga rättigheter samt barnkonventionen. Funktionsnedsättning I alla verksamheter har vi ett inkluderande arbetssätt. Vi kommer att fortsätta arbetet med att anpassa miljön för våra barn och elever med olika funktionsnedsättningar. Idrottshallen har till exempel från och med detta läsår försetts med hiss. Fritidsverksamheten kommer under vårterminen se över ett eventuellt samarbete med Jorielskolan som är en skola för barn med funktionsnedsättningar. Syftet med detta är att barnen ska få en ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar och att de ska få lära känna barn med andra förutsättningar än de själva. Sexuell läggning Från förskolan till åk 5 är det ett pågående arbete med diskussioner om hbtfrågor och kring hur olika familjer kan se ut. Material har beställts för att personalen ska få inspiration till att ta upp hbt-frågor i verksamheten. Bland personalen har diskussioner ägt rum för att i vardagen motverka ett hetronormativt förhållningssätt, vilket avslutades med en gemensam Stockholmsvandring tillsammans med en transperson. Biblioteket har utökats med barnböcker som belyser olika typer av familjebildningar. Om barnen eller eleverna använder ord som rör sexuell läggning som skällsord eller i negativa sammanhang så markerar personalen direkt. Detta genom att ta upp det till diskussion, att förklara att vi i personalen och våra nära och kära alla har olika sexuella läggningar och att inget är mer rätt eller fel än något annat. Ålder Grundtanken i Montessoripedagogiken är att barnen ska arbeta åldersintegrerat. På Montessoriförskolan Fröhuset, Montessoriskolan Växthuset och inom fritidsverksamheten arbetar vi i åldersintegrerade grupper för att barnen och eleverna ska lära av varandra, samt ha förståelse och visa hänsyn

7 för varandra. På Fröhuset och i F-klassen är barnen mellan 3,5 år och 7 år. Fröhuset och F-klassen har stort inflytande över varandra. I de andra grupperna är det 1-2:or och 3-5:or. Det finns stor möjlighet att röra sig mellan de olika grupperna. Under temadagar och andra aktiviteter är barnen ibland indelade i blandade grupper med alla åldrar. Alla åldrar finns representerade även i personalgruppen utan någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar i förhållande till ålder. Könsöverskridande identitet Personalgruppen ska sträva efter en ökad kunskap i frågan kring barns identitesskapande samt skapa ett förhållningssätt där man inte agerar i enlighet med traditionella könsidentiteter. Mål för läsåret Åskådliggöra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens värdegrundsarbete Förbättra dokumentation vid konflikter och händelser Förankra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens regler och följa upp dem Förbättra språkbruket Utveckla genusarbetet på fritids Mål: Åskådliggöra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens värdegrundsarbete Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Åskådliggöra Hela läsåret Arbetslagen En gång/månad värdegrundsarbetet med barnen, som i en gemensam sol för förskola, skola och fritids följs upp vid arbetsgruppernas utvärderingstillfällen Mål: Förbättra dokumentationen vid konflikter och händelser Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Ha förtryckta Hela läsåret Agneta Vid utvärderingsincidentrapporter dagarna som är lätt tillgängliga i personalrummet

8 Göra en påminnelse- September Karin R Vid utvärderingstavla där man ser dagarna vilka punkter man måste ta upp Regelbunden upp- Hela året All personal Vid arbetsföljning av all gruppernas dokumentation veckoträffar vecka för vecka Mål: Förankra förskolans/skolans samt fritidsverksamhetens regler och följa upp dem Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Barnen/eleverna September Arbetslagen En gång/månad ger förslag på med barnen, som vilka regler som ska följs upp vid gälla arbetsgruppernas utvärderingstillfällen Föräldrarna ger September Agneta Vid arbetsgrupperförslag på vilka regler nas utvärderingar som ska gälla Tillsammans med September Arbetslagen Vid klassråden barnen gå igenom de fem regler vi valt ut och bestämma vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem Införa en storsamling Vårterminen Fritidspersonal Under fritidsträffarna varje måndag för 3-5:or där vi påminner om skolans regler. Ta upp skolans regler Vårterminen Fritidspersonal Under fritidsträffarna dagligen under mellanmålet i 1-2:ans fritids. Mål: Förbättra språkbruket Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Införa språklappar En månad All personal på På personalmöte och ha nolltolerans. skolan och på när månaden är

9 fritids slut Mål: Utveckla genusarbetet under fritidstid Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Arbeta aktivt med att Vårterminen Fritidspersonal Vid byta aktiviteter utvärderingsdagarna mellan manlig och i juni kvinnlig personal Rutiner för akuta situationer Dessa rutiner ska användas så fort någon i personalen fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av en eller flera personer. Enligt skollagen 6 kap 10 är personalen på förskolan/skolan skyldiga att anmäla till rektor om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Vid enstaka konflikter används skolans konflikthanteringsmodell där ett reflektionsblad finns som hjälp för samtalet och dokumentationen. För barnen på Fröhuset kan de olika stegen behöva anpassas. A1. Vid misstanke om kränkande behandling pga. en uppkommen situation Om någon i personalen misstänker att en händelse innefattar kränkande behandling bör inte de inblandade barnen fylla i Reflektionsbladet tillsammans. Istället bör en vuxen sätta sig enskilt med varje barn som varit inblandad. Syftet med detta första samtal är att ta reda på så mycket som möjligt om händelsen samt om det hänt innan. Reflektionsbladet blir endast vägledande i detta samtal och ytterligare frågor kan vara nödvändiga att ställa. A2. Vid misstanke om kränkande behandling pga annan information Om någon i personalen på annat sätt fått kännedom om kränkande behandling ska hon eller han gå direkt till rektor för ett beslut om utredning. B. Beslut om utredning Den i personalen som samtalat med barnen eller fått kännedom om den kränkande behandlingen på annat sätt går till rektor och informerar. Utifrån den information som hittills framkommit ska rektor besluta om en utredning om kränkande behandling ska startas. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. Nu bestäms även vilka som ska hålla i utredningen, lämpligen någon från elevvårdsteamet samt någon i personalen kring det utsatta barnet. Här kan även diskuteras vilka barn som ska kallas till samtal. Ofta räcker det med "ledarna" bland de som kränker någon. C. Samla fakta Innan ytterligare samtal med barnen ska information samlas in från personalen samt från det barn som blivit utsatt för den kränkande behandlingen. Försök att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem?

10 D1. Samtal med den/de som kränker någon annan De som håller i utredningen håller även i samtalen med barnent. Lämpligen någon i personalen kring det utsatta barnet samt någon från elevvårdsteamet. De två vuxna talar med barnen en och en i en lugn miljö på en tid som bestämts tillsammans den personal som ansvarar för barnet för tillfället. Samtalet följer samtalsstrukturen. D2. Samtal vid utfrysning När någon är utfryst eller mycket ensam används samma samtalsstruktur. Den vuxne som det beslutats ska hålla i utredningen har ett samtal med någon i gruppen med hög status och med mycket empati, exempelvis någon av Fair Play-kaptenerna. Samtalet följer samtalsstrukturen. E. Kontakt med föräldrar Kontakt tas med föräldrarna till den som blivit utsatt för kränkande behandling och till den/dem som har utsatt någon/några för kränkande behandling. Information ges om vad som hänt och hur skolan har agerat. Information ges även om vilka löften den gjort som har utsatt någon/några för kränkande behandling, vad barnet själv anser att hon eller han behöver jobba med samt hur föräldrarna kan hjälpa sitt barn. Information ges om hur vi går vidare med barnen. Det är viktigt att dokumentera vad som sagts etc. F. Kontrollera Se till att ha mycket kontakt med den som har blivit utsatt för kränkande behandling eller blivit utfryst samt den som utsatt det andra barnet. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. G. Uppföljande samtal sker efter ungefär en vecka. Ha enskilda uppföljningssamtal med den som blivit utsatt för att se om det blivit bättre. Dokumentera. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. H1. Positivt gensvar: 1.Samtal enligt samtalsstrukturen för uppföljningssamtal. 2.Fortsatt stöd och uppmuntran. 3.Dokumentation. H2. Negativt gensvar: Vid negativt gensvar genomförs så många av punkterna nedan som behövs. Dokumentation vid varje punkt som genomförs. 1.Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling. 2.Samtal med den/de som utsätter andra för kränkande behandling utifrån samtalsmodellen som användes vid det första tillfället. 3.Extra insater i form av dagliga samtal med den som utsatt någon för kränkande behandling, riktade ESSA-lektioner, gruppövningar i klassen ect.

11 4. Möte tas med barn, föräldrar, skolpersonal inkl. rektor. 5.Regelbundna uppföljningssamtal. 6.Polisanmälan/anmälan till sociala myndigheter görs om inget positivt resultat uppnås. Kränkande behandling där personal är inblandad Om ett barn känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen bör detta tas på stort allvar. Den i personalen som har fått informationen ska tillsammans med barnet ha ett samtal med rektor. Det är rektor som har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna bör informeras så fort som möjligt. Kommunikation I informationshäftet, som delas ut till barn och föräldrar vid början av varje läsår, finns förskolans/skolans ordningsregler och utdrag ur planen för likabehandling och mot kränkande behandling. Vid det första föräldramötet varje läsår informeras föräldrarna om gällande regler och om förskolans/skolans arbete kring likabehandling. I början av varje termin går man i barngrupperna igenom vad planen handlar om. Utvärdering och uppföljning Planen utvärderas och följs upp av personalen vid utvärderingsdagarna i juni. Dialog med föräldrarådet samt personalens utvärdering ligger till grund för en revidering.