Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 HJO KOMMUN Barn och Utbildning Guldkroksskolan 7-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldkroksskolan 7-9 Läsår 2015/2016 Fastställd ht 2015 av Skolledning Personal Elevråd Upprättad: Hösten 2015

2 HJO KOMMUN Barn och Utbildning Guldkroksskolan 7-9 Utvärdering av Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling läsår 2014/2015 Friends genomför årligen en trygghets- och trivselenkät för både elever samt personal och resultatet av denna återkopplades till personalen under vt 15 i samband med friendsutbildningen för personal inom trygghetsarbetet på skolan. Följande framkom av enkäten (81% svarsfrekvens): 87,6% av eleverna känner sig allt eller oftast trygga på skolan De otrygga eleverna finns i samtliga årskurser Otrygga platser på skolan är toaletterna och omklädningsrummen i idrottshallen. Klassrummen, skolrestaurangen samt Internet upplevs av de flesta som trygga platser. De elever som upplevt sig kränkta under läsåret pekar ut följande tre orsaker som vanligast: klädstil, utseende eller i samband med konflikter. 45% av eleverna berättar för en vuxen om en annan elev blir utsatt förkränkningar. 80% av eleverna har god kännedom om skolans likabehandlingsplan 82% av eleverna uppger att stämningen är god i den klass man tillhör. 42 ärenden om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier inkommit. Tillvägagångssättet är till största delen verbala tillmälen. i 60% av händelserna har en vuxen varit på plats. 39 ärenden har avslutats under läsåret medan 3 ärenden följs under ht 15. Analys Enligt både Friends trygghetsenkät och Skl:s undersökning kan man se att en stor andel av eleverna är trygga och trivs i skolan. Vi har en högre måluppfyllelse, eleverna känner att de vet vad som förväntas av dem för att nå målen, de känner sig delaktiga och en stor andel tycker att stämningen i sin egen klass är bra vilket tyder på en god arbetsmiljö för både elever och personal. Uppfattningen bland personal och pedagoger är densamma, även om vi detta läsår haft en elevgrupp som utmanat oss extra när det handlar om både trygghet, trivsel och studiero. Detta syns i jämförelse med förra årets siffror då andelen trygga elever var högre. Tittar man också på att anmälda ärenden i Synpunkten som har ökat och vi har elever som blir utsatta för kränkningar ofta och har blivit det under lång tid förstår vi att siffrorna visar lägre detta läsår. Fortfarande upplevs främst toaletterna och idrottshall som otrygga platser. Även om man sedan lång tid tillbaka bytt lås på alla toaletter upplever elever det otryggt när andra elever står utanför toaletterna. Pedagoger upplever en ökning av toalettbesök under lektionstid, vilket kan vara ett sätt för elever att gå på toaletten när de flesta 2

3 andra är på lektion. Tidigare har omklädningsrummen i idrottshallen varit otrygga platser, men nu har elever också signalerat att själva idrottslektionerna upplevs detsamma. Idrottshallen är ett stort område och eleverna har många utrymmen att utöva idrott på, vilket också gör det svårt för pedagogerna att alltid finnas direkt närvarande överallt. Detta visar sig också i anmälningar som kommit in till Synpunkten då de flesta händelserna inträffat under lektionstid när någon vuxen ändå funnits i närheten. Utifrån sammanställningen kan man också utläsa att flera händelser utspelat sig i korridorerna och då främst när elever ska byta klassrum och förflytta sig till andra platser. Detta är ett dilemma som vi försökt jobba systematiskt med då vi förutom två elevcoacher, som motverkade utanförskap, otrivsel och otrygghet också infört en organisation och planering för när våra pedagoger ska finnas i korridorerna och tillsammans med eleverna i uppehållsytorna. Eftersom elevcoacherna främst verkar i Frallan och där tillsammans med café stämning i korridorerna. Detta har inneburit mer vuxna bland eleverna under tider på dagarna där många elever har rast samtidigt. Utifrån enkätsvaren har arbetet gjort viss nytta, men till anmälningar i Synpunkten finns det ändå tider och tillfällen under rasttid och mellan lektioner som fortfarande är kritiska. Detta är också ett sätt att få fler i personalen att bli mer involverad och engagerad i arbetet med eleverna och med likabehandlingsarbetet. Att vara närvarande och skapa relationer med eleverna är ett stort steg med en tryggare miljö för alla. Skolans trygghetsteam jobbar systematiskt med de ärenden om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som anmäls i Synpunkten. Det är alltid två utredare som jobbar med samma ärende och i de flesta fall får man bukt på problemen. Utmaningen i år har främst varit ett par elever där trygghetsteamet fått jobba intensivt i längre perioder och dessa ärenden kommer att följas upp och jobbas vidare med under höstterminen Nätet är en arena där många elever på något sätt blir utsatta, men ändå inte ett ställe där så många elever uppgett att de känner sig otrygga på. Det är svårt att få ett helhetsgrepp om sociala medier, men mycket som händer där, händer på tider utanför skoltid som faktiskt påverkar elevernas tid i skolan. Detta innebär att vi ständigt måste förhålla oss till nätet som en naturlig del i elevers liv. Viktigt att jobba med respekt och värdegrundsarbete tillsammans med eleverna i grupp och enskilt. Även detta år har elevrådet och klasserna jobbat med skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, men fortfarande är det många elever och personal som upplever att de inte har kännedom om vad som står i planen. Utifrån enkätsvaren kan man se att det är elever i åk 7 och 9 som svarat att bara delvis eller inte alls känner till innehållet i planen. Att det finns en viss osäkerhet bland eleverna i åk 7 kan vara förståeligt, då de inte gått på Guldkroksskolan. Däremot kan man fråga sig vad det är som gör att så många elever i åk 9 saknar kunskapen? En förklaring kan vara att mycket av likabehandlingsarbetet i klasserna avtar efter hand ju längre tid eleverna går på skolan. I åk 7 jobbar man i de flesta klasser systematiskt utifrån Friends med de framtagna lektionsplaneringarna. I åk 8 fortsätter arbetet under viss klassrådstid, för att i åk 9 nästan avta helt. Viktigt att vi fortsätter jobbet med skolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och att vi ger eleverna kunskaper om likabehandlingsfrågor. Att klassföreståndarna försöker hitta en planering för att använda sig av Friends årskurser. Detta var ett av utvecklingsmålen som Trygghetstemat ansåg var ett prioriterat utvecklingsområde detta läsår. Kvarstår gör även problemet att det finns elever som känner att de blivit utsatta av personal genom taskiga kommentarer, blickar och miner. Detta är ett problem som det ständigt arbetas runt med enskild personal och kommer även att göras i fortsättningen. Skolan känner en oro inför att våra två elevcoacher nu slutar och vi inte vet om vi får några nya till hösten. De har gjort ett fantastiskt arbete och kommer bli saknade. 3

4 Skolans arbete - Friendskonceptet under klassrådstid och Teamtid i åk 7. Flera klasser har lagt ner mycket tid på värderingsövningar, samarbetsövningar och enskilda samtal för att skapa trygghet och studiero. - Kamratbana åk 7, där personal från Elevhälsan finns med och jobbar med grupperna. - Friendskonceptet under klassrådstid åk 8 - Både klasser i åk 7 och 8 har tagit hjälp av kurator för att jobba med värderings, samarbetsövningar i olika gruppkonstellationer. I en klass åk 8 ansåg man att problemet med utanförskap och utsatthet i klassen var så stort att man valde att koppla in föräldragruppen. Man har haft flertalet extra föräldramöten, enskilda samtal med elever, kurator har jobbat med värderingsfrågor och klassföreståndare har använt klassrådstiden till samarbetsövningar. Detta har gett ett gott reslutat och man anser att man kommit en bra bit på väg. - Öppettiderna i Frallan och de ökade rastaktiviteterna har gjort att fler elever söker sig till Frallan. En organisation och planering för att få fler vuxna ute bland eleverna under rasterna. Har däremot upplevts som oroligt i Frallan under lunchtid då få vuxna finns där, men även här har en planering av personalen gjorts. - Under hälsa-lektionerna arbetar eleverna tillsammans med lärare systematiskt på både grupp- och individnivå inom områden som berör självkänsla och livsfrågor kopplats till likabehandlingsarbetet under hela åk 7-9. Utvecklingsområden Fortsätta med organisation och planering för att få fler vuxna ute bland eleverna under rasttiderna. - Hålla i Friendskonceptet. Viktigt att alla vet att det finns ett upplägg och planering för hur man kan jobba med detta. En gemensam planering för vad som minst måste gås igenom under Teamtid åk 7 och klassrådstid åk 7, 8 och 9? - Ett större och närmare samarbete i hela kollegiet när det handlar likabehandlingsarbetet klasserna. Fler professioner som samarbetar. - Jobba mer med självförtroende och självkänsla, t.ex. arbeta tydligare med Hälsa-tidens upplägg och involvera annan personal. Förebyggande Alla som arbetar inom skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Skolan har en Trygghetsgrupp som består av ett antal vuxna med olika yrkeskompetens. Gruppen leds av rektor och följande finns representerade; - Fritidsledare - Kompisstödsledare 4

5 - Likabehandlingsteam - Kurator - Skolsköterska Likabehandlingsteamet består av lärare som ansvarar för samtal med elever som upplever sig kränkta respektive har kränkt. Kompisstödsledarna tillsammans med fritidsledare ansvarar för kompisstödsverksamheten. Tillsammans med de elever som är kompisstödjare träffas de regelbundet i respektive arbetslag, men har också möten där alla träffas gemensamt. Trygghetsgruppen träffas 2-3 gånger/termin och ytterligare om behov finns. Även representanter från elevrådet eller elevskyddsombud kan kallas in vid vissa frågor. Föräldrars medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefull för vårt fortsatta arbete. Det är viktigt att de är oss behjälpliga och meddelar skolpersonal om det kommer till deras kännedom att någon elev blivit kränkt. Föräldrar får varje läsår Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling presenterad för sig på föräldramöten. Då ges möjlighet till diskussion om allas ansvar, rättigheter och skyldigheter. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling är varje år föremål för diskussion i föräldrarådet. Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att en skolkamrat är utsatt eller ensam. Skolans Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling samt trivselregler finns publicerade på skolans lärplattform, samt på Metoder på lektionstid för att förebygga kränkande behandling Arbetet med attityder och förhållningssätt fortgår under hela skoldagen, både under lektioner och på raster. Alla elever har ämnet Hälsa på schemat där samtal och utbildning kring kränkande behandling ingår. Kamratbana genomförs med alla elever i åk 7. Rektor tillsammans med elevrådet går igenom och diskuterar föregående läsårs Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Elevrådsrepresentanter tillsammans med klassföreståndare ansvarar för detta görs i respektive klass under klassrådstid. Klassernas synpunkter lyfts i efterkommande elevråd. Trivselregler utarbetas av elever, personal, föräldraråd samt rektor. Arbete med tjej- och killgrupper vid behov. Gruppsamtal med elevhälsa och fritidsledare. Trygghetsenkäter 1 gång/läsår som sammanställs av Trygghetsgruppen. Utvecklingssamtal. Hälsosamtal. Arbete i övrig elevmiljö Kompisstödjare utses i varje klass. Kompisstödjarnas uppdrag är att vara en god kamrat och tillsammans med andra elever och vuxna arbeta förebyggande för en god skolmiljö för alla. Att kunna sätta sig bredvid och äta tillsammans med ensamma elever i matsalen samt att ta hjälp av vuxna i akuta situationer. 5

6 Elevombud är rektor på skolan och denne ska kunna medla mellan elev vuxen, elev elev. Till elevombudet kan elever, föräldrar och personal vända sig direkt. Elevombudet presenterar sig för eleverna vid läsårsstart. Elevcafé med organiserad verksamhet styrs av cafépersonal och fritidsledare där umgängesregler och förhållningssätt ständigt uppmärksammas. Övrig skolpersonal vistas också i vårt café under raster. Eleverna i åk 7 kommer att erbjudas som ett alternativ på teamtid, en utbildning under elevens val där man bland annat tar upp hur man förhåller sig till Internet. Metoder i vuxenmiljö Under arbetslagsmöten tas bland annat följande saker upp: Elevvård Rapportering från kompisstödjarmöten Vuxnas bemötande mot varandra och elever på arbetsplatser Elevhälsan I Elevhälsan ingår; Kurator Skolsköterska Specialpedagog Skolpsykolog Skolläkare Syftet med Elevhälsans arbete är att skapa förutsättningar för inlärning samt medverka till att skolans miljö är stimulerande och att alla trivs. Elevhälsans arbetssätt är både konsultativt och stödjande gentemot elever, föräldrar samt personal. Arbetet är i första hand av förebyggande karaktär med skolans värdegrund som utgångspunkt. Det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan har rektorn. Metoder för kartläggning och utvärdering En trygghetsenkät utifrån Friends enkät som följs upp av all personal samt analyseras av skolans Trygghetsteamet under maj månad. Samtal med kompisstödjarna Övergångsplan mellan åk 6 och åk 7 Årlig webbenkät för rektors personal Upptäcka, utreda, åtgärda och uppföljning För att tidigt upptäcka kränkningar har vi följande arbetssätt och förhållningssätt; Kompisstödjarverksamhet All personal på skolan har fokus på att uppmärksamma och agera vid kränkningar Medvetandegöra eleverna Enkäter Utvecklingssamtal 6

7 Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling? För att anmäla ett ärende så ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din klassföreståndare eller rektor. Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan så vänder du dig till en vuxen person i skolan, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor är ansvarig och ska därför alltid informeras om all kränkande behandling. Aktiva och uppföljande åtgärder när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev 1. All skolpersonal är enligt Skollagen 6 kap. 10 skyldig att anmäla kännedom om kränkande behandling till rektor via Synpunkten, som nås på Personalrum Anmäl skador mm. Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas skyndsamt, om möjligt inom första dygnet. Likabehandlingsteamet eller i vissa fall klassföreståndare får i uppdrag att utreda händelsen. Berörd personal har uppföljningssamtal med de inblandade eleverna. Händelsen och det efterföljande arbetet dokumenteras skriftligt. 2. Om inte situationen uppklaras anmäls ärendet med dokumentation till likabehandlingsteamet. 3. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda åtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare, klassföreståndare och likabehandlingsteamet. 4. Eventuell anmälan till polis, socialtjänsten, arbetsmiljöverket och skolhälsovård görs. Långsiktig uppföljning och utvärdering För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls en avstämning av likabehandlingsteamet med den utsatte eleven efter ca en månad. Då görs en utvärdering av de vidtagna åtgärderna och vilka effekter insatserna har gett. Vårdnadshavare får en muntlig eller skriftlig lägesrapport. Om ärendet är utrett och alla parter är nöjda avslutar likabehandlingsteamet ärendet. Elev, vårdnadshavare och klassföreståndare har en fortsatt dialog. En kortfattad rapport lämnas till rektor. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan så vänder du dig till en vuxen som du har förtroende för, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Dokumentation All dokumentation görs i Synpunkten. Delaktighet Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och för allas lika behandling. Skolans personal, elevråd, elevskyddsombud, kompisstödjare och vårdnadshavare är delaktiga vid upprättande och revidering av Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling finns på samt skolans lärplattform 7

8 Kompetensutveckling Trygghetsteamet och rektor ansvarar för att personal får fortlöpande kompetensutveckling. Arbetslagsledarna introducerar ny personal. Kvalitetssäkring I början av läsåret revideras Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling så att den anpassas efter de särskilda förhållanden som finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt. Rektor tillsammans med trygghetsgruppen är ansvariga. Förenklad ärendegång vid upptäckt av kränkande behandling 1. Elev anmäler kränkande behandling till vuxen på skolan 2. Personal anmäler till rektor via Synpunkten, som nås på Personalrum Anmäl skador mm 3. Elever samt vårdnadshavare meddelas att anmälan gjorts 4. Likabehandlingsteamet eller i vissa fall klassföreståndare har uppföljningssamtal med de som varit med om kränkningen. Vid behov kontaktas vårdnadshavare 5. Om situationen inte klaras upp gör likabehandlingsteamet en fördjupad utredning med de inblandade. 6. Likabehandlingsteamet följer upp ärendet efter 1-4 veckor, beroende på situation 7. Om kränkningarna upphört efter 4 veckor avslutas ärendet 8. Om kränkningarna ej upphört fortsätter arbetet på skolan så länge det behövs Rättigheter och skyldigheter Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på; FN:s konvention om barns rättigheter Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Lgr 11 (2011) 1 2 kap. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftat till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänslagen (2001:453) 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden Brottsbalken (1962:700) Stafflagarna i Brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering. Men kränkande behandling utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, t.ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. 8

9 Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Direkt eller indirekt diskriminering Diskriminering innebär avsteg från principen om likabehandling t.ex. när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till t.ex. elevens kön eller religion. Indirekt diskriminering kan ske då alla behandlas lika t.ex. om alla elever serveras samma mat så diskrimineras de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Den indirekta diskrimineringen är när man tillämpar en bestämmelse som verkar neutral men får en diskriminerande betydelse. 9