Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Saxnäs skola I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala rätten och värdet av att få vara den man är. Vi vill också betona vikten av att motverka diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Reviderad

2 Mål och vision I skolan möts många människor - elever personal och föräldrar. När människor är tillsammans är det viktigt att stämningen är god för att alla ska må bra. När vi trivs vill vi vara aktiva, kreativa, arbeta och studera. I en omgivning där respekt och förståelse för varandra är ledstjärnan tar elever, personal och föräldrar ansvar också för andras trivsel, visar hänsyn och accepterar olikheter. Vi vill ha en öppen och generös skola där: alla har samma värde alla accepteras som de är alla vågar bry sig om och ta ställning alla vågar prova och misslyckas alla omfattas av vederbörlig information alla är aktiva och stödjer varandra för att bygga självkänsla, självförtroende och empati alla aktivt arbetar för att motverka trakasserier kränkande behandling och mobbning A. Prioriterade insatser läsåret Kartläggning Förra läsårets arbete med situationen i buss och busskö, matsal och omklädningsrum har gett goda resultat men fortfarande ger enstaka elever i utvärderingar uttryck för att: Den vuxna bussvakten är för osynlig och hinner inte alltid ut innan bussen gått Elever leker och busar i busskön och då kan situationer uppstå där säkerheten inte kan garanteras och där risken för kränkande behandling finns Mål Det ska alltid finnas en bussvakt ute vid bussarnas avgång Alla elever ska veta vad det innebär med ett säkert uppträdande vid busshållplatsen Vi ska fortsätta uppmärksamma de tidigare riskområdena i samtal med eleverna Åtgärder Ha ett bussvaktsschema där det alltid finns bussvakt ute vid skoldagens slut för att bussvakten skall hinna ut i tid ska, om möjligt, de i personalen som inte har sista lektionen ta bussvakten Bussvakten ska ha en reflexväst så att alla vet var han/hon finns Gå igenom regler för hur man beter sig i busskön och vid en busshållplats med alla klasser vid terminsstart Bjuda in en representant för bussbolaget som kan tala om säkerhet vid busshållplats och busskö Mentor ska på klassråd ta upp frågan angående de ovan angivna riskområdena 2 Kartläggning Under lå / 09 har i det dagliga arbetet och i samtal med elever framkommit att flera elever, särskilt flickor, är ensamma både i skolan och på fritiden vilket påverkar deras psykiska hälsa.. Många av våra elever bor ensligt, har litet eller inget utbud av

3 fritidsaktiviteter och få eller inga jämnåriga kompisar i sin by. En del har också få klasskamrater i sin ålder. Mål Medvetandegöra föräldrar och elever om vikten av sociala möten Initiera samarbete mellan byar, föreningar och skolor Stärka flickors tro på att leva och bo i Kultsjödalen Åtgärder Informera föräldrar om våra tankar på föräldramöten och skolråd Presentera Vilhelmina Kommuns projekt och barns och ungdomars psykiska hälsa på ett föräldramöte Ta hjälp av skolråd och föräldrar med att bjuda in föreningar, kyrka och fritidsnämnd till diskussioner om anordnande av fritidsaktiviteter Skapa tillfällen till möten med andra barn och ungdomar under skoltid, vid bad och filmresor till Vilhelmina, genom att bjuda in andra klasser till t ex temadagar och utflykter Söka fler tillfällen till samarbete med andra skolor t ex Dikanäs skola Diskutera önskemål och förslag till gemensamma aktiviteter med eleverna i klassråd och elevråd Särskilt uppmärksamma flickors situation och önskemål vad gäller skola och fritidsaktiviteter Motarbeta traditionella könsroller och könsrollstänkande i det dagliga arbetet 3 Kartläggning Under vt 2009 fanns en negativ stämning bland en del elever, som också speglade stämningarna i samhället med oro för t ex framtida jobb och miljö.. Den sprids lätt och ger upphov till brister i respekt och förståelse elever emellan, lågt engagemang och negativ framtidstro Mål I skolan ska det finnas en positiv stämning som ger framtidstro och trygghet Åtgärder Arbeta med självkänsla, respekt och förståelse t ex med materialet Livsviktigt, ringprat och Ramp under mentorstid Arbeta med elevdemokrati och medbestämmande i klassråd, elevråd, miljöråd, matråd och skolråd och utbilda miljöskyddsombud Arbeta med forumspel och värderingsövningar i flera ämnen Engagera kurator mer t ex i genomförande av temadagar om hälsa, alkohol och tobak, självkänsla och framtidstro Bygga situationer i undervisningen där var och en får känna att de duger t ex genom olika arbetssätt och genom att arbeta än mer med elevernas egna idéer, förslag och intressen i olika ämnen, eget arbete och elevens val Genomföra temadagar med tvärgrupper som ger tillfälle till samtal och samarbete Visa på goda exempel från vårt område, t ex personer som visat engagemang och kreativitet och försöka skapa möten med dessa Under läsåret 2009 / 10 ska de vidtagna åtgärderna utvärderas med tanke på elevernas upplevelser och personalens uppfattning om hur åtgärderna fungerat. B. Under läsåret ska också elevernas och föräldrarnas syn på trygghet, delaktighet, kunskap, lärande och hälsa i skolan utvärderas genom en enkät.

4 Definitioner Definitioner Kränkande behandling Med kränkande behandling menar vi att någon utsätter eller försöker att tillfoga någon annan obehag eller skada. Det kan vara genom att: Säga/skriva sådant som den utsatte tycker är obehagligt, t.ex. hota, reta, håna, skriva negativa saker på Internet, sms, telefon. Utföra fysiska handlingar mot den utsattes vilja, t.ex. slag, knuffar sparkar, nypa, hålla fast, kasta snö, ta mössa. Göra fula gester, viskningar, grimaser, blickar, gömma saker för ngn eller andra markeringar för att såra, irritera eller frysa ut någon. Med annan kränkande behandling menar vi ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker någons värdighet. Till kränkande behandling räknar vi också: Direkt diskriminering och då menar vi att någon missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Indirekt diskriminering och då menar vi att någon missgynnas genom att t ex ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt och missgynnar någon med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Med trakasserier menar vi ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. funktionshinder kön eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är diskriminering. Mobbning Med mobbning menar vi när någon upprepade gånger över tid blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. En person som blir mobbad, tappar lätt tron på sig själv, blir osäker och olycklig. Mobbning i skolan kan förekomma mellan elever och personal/elever. Det är den som är utsatt som avgör om det är en kränkning eller mobbning. Ansvar och rutiner Det är varje medarbetares uppgift att vara lyhörd och vaksam för tecken på diskriminering eller kränkning. Kurator ansvarar för att rutiner aktualiseras och diskuteras med all personal inför varje läsårsstart. Följande åtgärder kan vidtas om barn eller vuxen diskriminerar eller kränker någon annan: Direkt tillsägelse Enskilt allvarssamtal Trepartssamtal Gruppsamtal i tjej- eller killgrupp Samarbete med skola och föräldragrupp

5 Klassföreståndaren/ Mentorn har ansvaret för det elevvårdande arbetet i klassen och det är också dessa som genomför de åtgärder som är nödvändiga. Om något skulle inträffa där inte mentorn är närvarande skall alltid mentorn omedelbart informeras. Mobbningsombudet på skolan är inte aktiv i dessa situationer, utan arbetar i första hand med det förebyggande arbetet på skolan, samt som en kontaktperson för elever och personal dit de kan vända sig med frågor eller vid behov av hjälp. Mobbningsombudet har också en bra möjlighet att verka via elevrådet och närvara vid dessa möten. Skolledningen kontaktas omedelbart om en vuxen i skolan är inblandad i ett diskriminerings- eller kränkningsärende. Exempel på främjande insatser Skapa goda rutiner, traditioner och bra stämning i skolan Arbeta med självförtroende, framtidstro, arbetsglädje och intressen Lärare arbetar aktivt med empati, självkänsla och egenvärde i gruppen och avsätter tid för samtal i gruppen Tema och utedagar anordnas för att tydliggöra vikten av goda relationer och samarbete mellan personal och elever och mellan elever i olika grupper och åldrar Exempel på förebyggande insatser Vid första föräldramötet för läsåret ägna särskild tid åt skolans likabehandlingsplan. Föräldrar uppmanas att omgående kontakta skolan vid oro. Vid varje läsårsstart ägnas i varje elevgrupp tid åt att informera om likabehandlingsplanen och tillsammans med elever kartlägga situationen i skolan och gruppen och diskutera åtgärder och lösningar, ge information av berörda personer och myndigheter om vikten av en trygg skoltid t ex polis, kurator, skolsköterska. Vuxna i skolan ska vara viktiga förebilder och har skyldighet att alltid reagera på ord och handlingar som är avsedda att trakassera eller förminska. Lärare avläser återkommande stämningen i gruppen och har fortlöpande aktiviteter kring relationer, respekt, språkbruk, värderingar, attityder, normer och känslor. Lärare ger redskap för att sätta gränser, hävda rätten till sina egna åsikter och sin egen kropp, verbalisera det man vill och inte vill Skolan ska ha god närvarokontroll eftersom frånvaro kan bero på otrivsel och utanförskap Personalen arbetar för att det ska finnas vuxna bland barnen under hela skoldagen Lärare och elevvårdande personal ska samarbeta och ha kontinuerlig kontakt Rektor ansvarar för att kontinuerligt genomföra enkäter som avläser stämningen i gruppen /skolan Skolledning ska värna om gott samarbete med elevråd och andra intressegrupper bland eleverna

6 Åtgärder Kränkning/mobbning mellan personal elever: Skolledaren kontaktas Kränkning/mobbning mellan elever: Så fort man hör talas om misstänkt mobbning eller på annat sätt kränkande behandling skall man agera! Kontakta klassföreståndaren/mentorn eller någon annan vuxen på skolan som då har skyldighet att föra ärendet vidare till klassföreståndaren/mentorn. klassföreståndaren/mentorn informerar skolledningen och elevvårdsteamet. Man kommer överens om vem som ansvarar för ärendet och för löpande dokumentation tills mobbningen är löst. Om personal misstänks för kränkning/mobbning ansvarar rektor för utredningen. Kontakt tas först med uppgiftslämnaren och därefter med den utsatta eleven Klassföreståndaren/mentorn och berörda lärare planerar konkreta åtgärder för att ta tag i mobbningen och arbetar sedan utifrån följande: 1. Enskilt samtal med den utsatte där läraren betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. Eleven uppmanas att själv berätta hemma vad som har hänt och föräldrarna kontaktas därefter. 2. Enskilt samtal med mobbaren där läraren talar om vad man vet samt redogör för skolans inställning till mobbning. Mobbaren får ge sin syn på saken och vad han/hon kan göra för att mobbningen ska upphöra. Mobbaren uppmanas att själv tala om vad som har hänt för dem där hemma. Föräldrarna kontaktas därefter. 3. När elever och vuxna har samma bild av händelse och konflikt läggs fokus på hur man går vidare och hur man i liknande situationer kan hitta ett bättre sätt att reagera på 4. Eventuellt sker möte mellan den mobbade och mobbaren/na 5. I samråd med skolledningen anlitas skolkurator som i samråd med klassföreståndaren fattar beslut om vidare åtgärder. 6. Det är viktigt att ge stöd till alla inblandade; den mobbade, mobbaren och inte minst de passiva medlöparna. 7. Uppföljningssamtal sker till dess att mobbningen bedöms ha upphört

7 Skolan har ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En bedömning görs i varje enskilt fall. Eventuell polisanmälan beslutar skolledning om och är då även den som står för anmälan. Eventuellt medieintresse hänvisas till skolledning! FRAMFÖR ALLT! Ge inte upp! Att arbeta med sociala problem tar tid och kraft. Mobbning som fenomen är svårt att få bort, nya situationer och nya människor kommer ständigt att förnya risken för att mobbning uppstår, men en skola kan lära sig att snabbt stoppa uppkommen mobbning så att de inblandade inte tar skada. Uppföljning av likabehandlingsplan Inför ett nytt läsår utvärderar föräldrar, lärare och skolledning de förebyggande åtgärder som vidtagits under föregående läsår. Man går också igenom riskfaktorer. Utifrån detta bestäms i APT vilka åtgärder som ska vidtas och nya frågor / risker lyfts till diskussion och förs in som prioriterade frågor i Likabehandlingsplanens första sida. Lärar- och arbetslagen avläser kontinuerligt frågor kring likabehandling Trivselfrågor tas upp på föräldramöten och vid utvecklingssamtal Trygghets- och trivselfrågor är stående punkt med föräldrar i skolrådet varje termin Enkätundersökning om trivsel görs med eleverna minst en gång per år Rektor ansvarar för att planen utifrån inkomna synpunkter revideras innan ett nytt läsår och att planen årligen aktualiseras för alla medarbetare och elever Likabehandlingsplanen är bearbetad och reviderad i klassråd, skolråd och i personalgruppen vid Saxnäs skola. Marithe Lindblad Saxnäs skola