PLAN MOT KRÄNKANDE OCH DISKRIMINERANDE BEHANDLING SAXNÄS SKOLA

Transkript

1 PLAN MOT KRÄNKANDE OCH DISKRIMINERANDE BEHANDLING SAXNÄS SKOLA I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala rätten och värdet av att få vara den man är. Vi vill också betona vikten av att motverka diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

2 2 Mål och vision I skolan möts många människor - elever personal och föräldrar. När människor är tillsammans är det viktigt att stämningen är god för att alla ska må bra. När vi trivs vill vi vara aktiva, kreativa, arbeta och studera. I en omgivning där respekt och förståelse för varandra är ledstjärnan tar elever, personal och föräldrar ansvar också för andras trivsel, visar hänsyn och accepterar olikheter. Vi vill ha en öppen och generös skola där: alla har samma värde och accepteras som de är alla vågar bry sig om och ta ställning alla vågar prova och misslyckas alla omfattas av vederbörlig information alla är aktiva och stödjer varandra för att bygga självkänsla, självförtroende och empati alla arbetar aktivt för att motverka trakasserier kränkande behandling och mobbning A. Prioriterade insatser läsåret Föregående års åtgärder har genomförts enligt planering och en utvärdering med elever och personal visar att de allra flesta känner sig trygga i skolan och vet vilka regler som gäller, de flesta elever anser att man diskuterar värderingsfrågor och att man får vara med och bestämma i olika samarbetsråd. Skolan har också arbetat med åtgärderna angående sociala möten på och utanför nätet. De åtgärder som avser platser/tillfällen där situationer kan uppstå som kan leda till dåligt språk, trakasserier och mobbning; busskö, omklädningsrum, matsal och raster har permanentats och ingår i det årliga arbetet.. A. Kartläggning En förutsättning för en skola där elever och personal mår bra är att man arbetar för att skapa en positiv miljö och en öppen och generös skola. I utvärderingar och diskussioner med elever och föräldrar är att må bra, trivsel, självkänsla och att göra saker tillsammans det som värderas som viktigast att arbeta med. Vi har därför bestämt att under kommande period arbeta med främjande insatser. Dessa sammanfaller med handlingsplanen för Grön flagg som eleverna varit med om att utforma: I början av höstterminen ska vi genomföra en enkät på skolan om frukostvanor och sömn. Detta underlag kommer senare att användas för att jämföra om vi uppnått någon förändring i slutet av läsåret. I alla klasser skall vi bedriva undervisning som lär barnen om varför man bör äta balanserat och regelbundet. Vi märker att barnen ofta kan svara på frågor om hur och vad man bör äta men INTE varför. Undervisning i alla klasser om vad som händer i kroppen när vi sover och vilar för att öka deras förståelse om varför de t.ex. skall sträva efter ett visst antal timmar eller vikten av djupsömn. Detta gör vi gärna i samarbete med skolsyster.

3 3 På Hem- och konsumentkunskapen ska vi behandla frukostvanor specifikt genom ett praktiskt arbetssätt. I början av läsåret skall vi göra en undersökning bland eleverna där vi hoppas kunna se hur barnens självkänsla är. Utifrån denna kommer vi därefter att jobba med olika uppmuntrande och stärkande åtgärder. Vi kommer använda Rausstorps "Fysisk självkänsla" som underlag för detta arbete. Vi vill också engagera skolsyster, skolkurator och skolpsykolog i detta arbete. Genom information och samarbete med hemmen vill vi engagera föräldrarna. Uppstarten kommer att bli diskussioner under första föräldramötet på skolan. Alla klasser har Idrott och hälsa-lektioner två gånger i veckan samt att de en dag i veckan har morgongympa á 30 minuter och en utelektion á 30 minuter. I klass 7-9 arbetar de fyra veckor med att planera, genomföra och utvärdera fysisk rörelse genom uppgiften "Träningsdagbok". Tidigare har elever från sexan till nian fått vara inne på rasterna men nu kommer gränsen att gå vid årskurs sju. Tillsammans med eleverna har vi bestämt att högstadiets elever går ut minst en rast per dag. Genom samtal och resonemang, bland både barn och vuxna, öka medvetandet om fördelarna av daglig rörelse. Helst i samband med att vi nyss har gjort något ute. En gång i månaden vill vi arrangera en gemensam morgongympa där hela skolan leker tillsammans som uppstart på dagen. Helst ute om vädret tillåter. Vi ska uppmuntra elever och föräldrar, till de som bor inom gång- eller cykelavstånd, att för egen maskin ta sig till och från skolan. Till en början kommer vi att problematisera begreppen hälsa, livsstil och lycka i de olika åldersgrupperna och även i personalgruppen. Därefter kommer olika klasser att få prova olika "lyckorecept", alltså uppdrag som de skall genomföra för att känna lycka. Dessa uppdrag kan t.ex. vara att skriva ett tackbrev, att göra något bra för någon annan, att meditera eller liknande. När uppdragen är utförda så kommer vi att diskutera hur det kändes och hur det har påverkat ens egen känsla. Pedagogerna delger varandra lyckade metoder Tillsammans med eleverna har vi uppmärksammat vad det är som gör att de trivs på skolan och hur vi kan arbeta preventivt för att de skall må bra här. Resultatet blev att vi skall bevara roliga traditioner som julpyssel, julfesten, fjällveckorna, Lulesemlan, vattenkriget, brännbollsturneringen, födelsedagssång i matsalen, att alla hejar på varandra, Lilla Vasaloppet, den goda maten samt friluftsdagar. Förutom dessa skall lärarna försöka arrangera fler temadagar i tvärgrupper samt att varje klass skall få ansvara för att arrangera en halvdagsaktivitet för hela skolan.

4 4 Under fjällveckor med de äldre eleverna utmana dem att inte vara uppkopplade hela tiden mot den yttre världen för bekräftelse. Att våga stänga av eller lämna telefonen hemma för att vara här och nu i naturen. I klass 5-6 kommer "hållningsutmaningen" att pågå under höstterminen där syftet är att uppmärksamma och förbättra elevernas och lärarnas hållning och därmed förebygga ryggont och öka känslan av att vara nöjd med sig själv. Vi ska fortsätta att uppmuntra att alla på skolan hälsar på varandra. FN-dagen kommer att göras som en temadag där "livsstil och hälsa i världen" är ledorden. Syftet är att vidga barnens vyer och få igång intressanta diskussioner som berör "lycka" och hälsa. I slutet av läsåret ska de ovanstående punkterna utvärderas B. Under läsåret ska elevernas, personalens och föräldrarnas syn på trygghet, delaktighet, kunskap, lärande och hälsa i skolan utvärderas genom en större enkät. Enkäten följs upp och Likabehandlingsplanen revideras och förnyas utifrån vad som framkommit i enkäter och samtal.

5 5 Definitioner: Kränkande behandling Med kränkande behandling menar vi att någon utsätter eller försöker att tillfoga någon annan obehag eller skada. Det kan vara genom att: Säga/skriva sådant som den utsatte tycker är obehagligt, t.ex. hota, reta, håna, skriva negativa saker på Internet, sms, telefon. Utföra fysiska handlingar mot den utsattes vilja, t.ex. slag, knuffar sparkar, nypa, hålla fast, kasta snö, ta mössa. Göra fula gester, viskningar, grimaser, blickar, gömma saker för ngn eller andra markeringar för att såra, irritera eller frysa ut någon. Mobbning Med mobbning menar vi när någon upprepade gånger över tid blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. En person som blir mobbad, tappar lätt tron på sig själv, blir osäker och olycklig. Mobbning i skolan kan förekomma mellan elever och personal/elever. Det är den som är utsatt som avgör om det är en kränkning eller mobbning. Med annan kränkande behandling menar vi ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker någons värdighet. Till kränkande behandling räknar vi också: Direkt diskriminering och då menar vi att någon missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Indirekt diskriminering och då menar vi att någon missgynnas genom att t ex ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt och missgynnar någon med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder Med trakasserier menar vi ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. funktionshinder kön eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är diskriminering.

6 6 Ansvar och rutiner vid kränkande behandling Det är varje medarbetares uppgift att vara lyhörd och vaksam för tecken på diskriminering eller kränkning. Kurator ansvarar för att rutiner aktualiseras och diskuteras med all personal inför varje läsårsstart. Följande åtgärder kan vidtas om barn eller vuxen diskriminerar eller kränker någon annan: Direkt tillsägelse Enskilt allvarssamtal Trepartssamtal Gruppsamtal i tjej- eller killgrupp Samarbete med skola och föräldragrupp Klassföreståndaren/ handledaren har ansvaret för det elevvårdande arbetet i klassen och genomför de åtgärder som är nödvändiga. Om något skulle inträffa där inte mentorn är närvarande skall mentorn omedelbart informeras. Mobbningsombudet är inte aktiv i dessa situationer, utan arbetar i första hand med det förebyggande arbetet, samt som en kontaktperson för elever och personal.. Mobbningsombudet har också möjlighet att verka via elevrådet och närvara vid dessa möten. Skolledningen kontaktas omedelbart om en vuxen i skolan är inblandad i ett diskriminerings- eller kränkningsärende.

7 7 Ansvar och rutiner vid mobbning Kränkning/mobbning mellan personal elever: Skolledaren kontaktas Kränkning/mobbning mellan elever: Så fort man hör talas om misstänkt mobbning eller på annat sätt kränkande behandling skall man agera! Kontakta klassföreståndaren/mentorn eller någon annan vuxen på skolan som då har skyldighet att föra ärendet vidare till klassföreståndaren/mentorn. Klassföreståndaren/mentorn informerar skolledning och elevvårdsteamet. Man kommer överens om vem som ansvarar för ärendet och för löpande dokumentation tills mobbningen är löst. Om personal misstänks för kränkning/mobbning ansvarar rektor för utredningen. Kontakt tas först med uppgiftslämnaren och därefter med den utsatta eleven Klassföreståndaren/mentorn och berörda lärare planerar konkreta åtgärder för att ta tag i mobbningen och arbetar sedan utifrån följande: 1. Enskilt samtal med den utsatte där läraren betonar att skolan skall ingripa och berätta hur det skall ske. Eleven uppmanas att själv berätta hemma vad som har hänt och föräldrarna kontaktas därefter. 2. Enskilt samtal med mobbaren där läraren talar om vad man vet samt redogör för skolans inställning till mobbning. Mobbaren får ge sin syn på saken och vad han/hon kan göra för att mobbningen ska upphöra. Mobbaren uppmanas att själv tala om vad som har hänt för dem där hemma. Föräldrarna kontaktas därefter. 3. När elever och vuxna har samma bild av händelse och konflikt läggs fokus på hur man går vidare och hur man i liknande situationer kan hitta ett bättre sätt att reagera på 4. Eventuellt sker möte mellan den mobbade och mobbaren/na 5. I samråd med skolledningen anlitas skolkurator som i samråd med klassföreståndaren fattar beslut om vidare åtgärder. 6. Det är viktigt att ge stöd till alla inblandade; den mobbade, mobbaren och inte minst de passiva medlöparna. 7. Uppföljningssamtal sker till dess att mobbningen bedöms ha upphört Skolan har ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En bedömning görs i varje enskilt fall. Eventuell polisanmälan beslutar skolledning om och är då även den som står för anmälan. Eventuellt medieintresse hänvisas till skolledning! FRAMFÖR ALLT! Ge inte upp! Att arbeta med sociala problem tar tid och kraft. Mobbning som fenomen är svårt att få bort, nya situationer och nya människor kommer ständigt att förnya risken för att mobbning uppstår, men en skola kan lära sig att snabbt stoppa uppkommen mobbning så att de inblandade inte tar skada.

8 8 Exempel på främjande insatser Skapa goda rutiner, traditioner och bra stämning i skolan Arbeta med självförtroende, framtidstro, arbetsglädje och intressen Lärare arbetar aktivt med empati, självkänsla och egenvärde i gruppen och avsätter tid för samtal Temadagar i tvärgrupper anordnas för att tydliggöra vikten av goda relationer och samarbete mellan personal och elever och mellan elever i olika grupper och åldrar Göra reklam för skolans positiva arbete och visa upp det skolan är bra på Exempel på förebyggande insatser Vid första föräldramötet för läsåret ägna särskild tid åt skolans likabehandlingsplan. Föräldrar uppmanas att omgående kontakta skolan vid oro. Vid varje läsårsstart ägnas i varje elevgrupp tid åt att informera om likabehandlingsplanen och tillsammans med elever kartlägga situationen i skolan och gruppen och diskutera åtgärder och lösningar. Ge information av berörda personer och myndigheter om vikten av en trygg skoltid t ex polis, kurator, skolsköterska. Alla vuxna i skolan ska vara förebilder och har skyldighet att alltid reagera på ord och handlingar som är avsedda att trakassera eller förminska. Lärare avläser återkommande stämningen i gruppen och har fortlöpande aktiviteter kring relationer, respekt, språkbruk, värderingar, attityder, normer och känslor. Lärare ger redskap för att sätta gränser, hävda rätten till sina egna åsikter och sin egen kropp, verbalisera det man vill och inte vill Skolan ska ha god närvarokontroll eftersom frånvaro kan bero på otrivsel och utanförskap. Ett åtgärdsprogram upprättas vid frånvaro över 10% Personalen arbetar för att det ska finnas vuxna bland barnen under hela skoldagen, särskilt i matsalen, på rasterna, vid bussen och vid omklädningsrummen Lärare och elevvårdande personal ska samarbeta och ha kontinuerlig kontakt Rektor ansvarar för att kontinuerligt genomföra enkäter som avläser stämningen i gruppen /skolan Skolledning ska värna om gott samarbete med elevråd och andra intressegrupper bland eleverna

9 9 Uppföljning av likabehandlingsplanen Föräldrar, lärare, elever och skolledning utvärderar de förebyggande åtgärder som vidtagits under föregående läsår. Man går också igenom riskfaktorer. Utifrån detta bestäms vilka åtgärder som ska vidtas och nya frågor lyfts till diskussion i föräldrar, elev och personalgruppen och förs in som prioriterade frågor i Likabehandlingsplanens första sida. Lärar- och arbetslagen avläser kontinuerligt frågor kring likabehandling Trivselfrågor tas upp på föräldramöten och vid utvecklingssamtal Trygghets- och trivselfrågor är stående punkt med föräldrar i skolrådet varje termin Enkätundersökning om trivsel görs med eleverna minst en gång per år Rektor ansvarar för att planen utifrån inkomna synpunkter revideras innan ett nytt läsår och att planen årligen aktualiseras för alla medarbetare och elever Saxnäs skola Marithe Lindblad, rektor