Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Sida 1 (5) I och med att vi arbetar i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret Verksamheter som omfattas av planen Grundskola åk 1-5, förskoleklass, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (Klubben) Ansvariga för planen Rektor och trygghetsgruppen Vår vision En skola där alla känner sig trygga, accepterade och välkomna och får vara sig själva. Eleverna ska minnas skolan med glädje. Planen gäller Från och med augusti 2015 till december Planen är därefter tänkt att gälla kalenderårsvis. Elevernas delaktighet Via klass/fritidsråd, elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Via föräldraråd, föräldramöten samt underlag från brukarundersökning Personalens delaktighet Samråd via arbetslagen, APT Förankring av planen Till personalen i samband med uppstartsdagar vid läsårsstart Till elever vid klassråd i början av läsåret Till vårdnadshavarna i samband med föräldramöten vid läsårsstart då rektor deltar Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

2 Utbildningsförvaltningen Sida 2 (5) Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan Dessa rubriker ska vara standardrubriker fortsättningsvis, men plan för saknas. Årets plan ska utvärderas senast November 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering ska ske såväl i arbetslagen som i elevrådet. Dels att planerade insatser genomförts, men också resultatet av dem. Vidare ska resultaten av genomförda kartläggningar analyseras. Ansvariga Skolledning och trygghetsgrupp Mål för vår skola accepterar ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla elever har rätt att bli bemötta på ett respektfullt sätt. Om kränkning eller diskriminering förekommer agerar vi snabbt och kräver att handlingen upphör. Alla elever ska ha kunskap om och förståelse för demokratibegreppet och de rättigheter och skyldigheter det innebär samt kännedom om de olika diskrimineringsgrunderna utifrån egen mognad. Främjande insatser I vårt dagliga arbete ser vi till att alla elever känner sig sedda. Gemensamhetsskapande aktiviteter genomförs (t ex skolstarten, Skoljoggen, FN-dagen, Bokens dag osv.) s dag Rastverksamhet Fadderverksamhet Daglägerskola, två dagar vid läsårsstart Schemalagda klassråd Schemalagda värdegrundslektioner (tydliggöra ordningsreglerna, språkbruk, m.m.) Fritids förmågearbete Externa föreläsare Fortbildning i mångfaldsfrågor för personalen Förebyggande insatser Idrottsvärdar i omklädningsrummen i samband med idrottslektioner Rastvärdar på skolgården och inomhus Matsalsregler Regler för användande av mobiltelefoner Temaarbete kring sociala medier

3 Utbildningsförvaltningen Sida 3 (5) Alla vuxna i skolan tar gemensamt ansvar för alla elever Kartläggning Kartläggning i form av husmodellen (rekommenderas av DO) varje höst i alla klasser Skolsköterskans hälsosamtal i åk 2 och 4 Stadens brukarundersökning i åk 2 och 5 Trivselenkäter i övriga årskurser varje höst (tas fram av Trygghetsgruppen under sep-okt) Rutiner för att anmäla kränkande behandling Alla som arbetar i skolan har ansvar att ingripa till barnens skydd och vidta åtgärder. Kränkande behandling eller kännedom om att ett barn känner sig utsatt ska utredas, dokumenteras och skyndsamt anmälas till rektor. Rektor har i sin tur skyldighet att anmäla kränkande behandling enligt särskild rutin till huvudmannen. Rektor är ytterst ansvarig för att utredning görs. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling I och med att vi arbetar i arbetslag med olika yrkeskategorier och möter barnen hela dagen och i olika situationer har vi goda möjligheter att både upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. För att åtgärder ska kunna vidtas måste personalen få vetskap om det inträffade. Vår strävan är att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling genom kartläggningar, barnkontakter, observationer av barnens lekar och andra gemensamma aktiviteter och att personal ser och hör. Barn och vårdnadshavare ska alltid vända sig i första hand till de pedagoger som arbetar närmast barnet. Elevens upplevelse är alltid utgångspunkten för vår utredning och våra åtgärder. Utredning av vad som skett och vad barnen upplevt vilar i första hand på den personal som är med när något inträffar och på dem som arbetar närmast barnet. Om händelser upprepas eller är av allvarlig karaktär involveras rektor/biträdande rektor, trygghetsgruppen och eventuellt elevhälsoteamet. Vårdnadshavarna informeras alltid om eleverna varit inblandade i någon allvarlig händelse. Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna utredas skyndsamt. Utredning ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.

4 Utbildningsförvaltningen Sida 4 (5) Handlingsplan när elever brister i respekt för varandra 1. Alla pedagoger ingriper om de uppmärksammar att eleverna brister i respekt för varandra. 2. Kränkande behandling och trakasserier anmäls samma dag till rektor. 3. Utredning och åtgärder dokumenteras. 4. Vuxen som har ingripit vid konflikt som behöver fortsatt uppföljning meddelar de pedagoger som har huvudansvaret för eleverna. 5. Lärare/fritidspersonal har samtal med inblandade elever och planerar och följer upp insatser på individ- och gruppnivå. 6. Det är viktigt att utgå från det utsatta barnets upplevelse. a. Samtal med den som utsatts. Föräldrar informeras. b. Samtal med inblandade elever. Föräldrar informeras. c. Handlingsplan upprättas och genomförs. d. Uppföljningssamtal med den utsatte sker senast en vecka efter det första samtalet. Ytterligare uppföljning sker 3-4 veckor senare. Föräldrar informeras. e. Uppföljningssamtal med inblandade elever sker senast en vecka efter det första samtalet. Ytterligare uppföljning sker 3-4 veckor senare. Föräldrar informeras 7. Om berörd lärare/fritidspersonal anser att konflikten har trappats upp kontaktas skolans trygghetsgrupp som planerar det fortsatta arbetet. Inför varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om skolan behöver ta hjälp av andra instanser. Handlingsplan när vuxna kränker elevers värdighet Om en pedagog kränker en elev ska händelsen utredas av närmaste chef. Om händelsen uppmärksammas av en kollega ska denne ta sin kollega åt sidan och därefter informera närmaste chef. Alla diskussioner mellan vuxna ska ske utan barnets/ barnens närvaro. Närmaste chef kallar personalen till samtal. Beroende på kränkningen art övervägs en anmälan och arbetsrättsliga åtgärder. Vid en anmälan och i avvaktan på beslut/dom blir personalen borttagen från det direkta arbetet med barnen. Definition av begrepp Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen

5 Utbildningsförvaltningen Sida 5 (5) eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon av personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande, som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfallen eller vara sustematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Ur Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012) Bilagor Blanketter för dokumentation