Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Transkript

1 Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem Läsår: 2017/2018

2 1.Grunduppgifter 1.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem 1.2 a för planen Rektor tillsammans med trygghetsteamet 1.3 Vår vision Långängskolan vill vara en trygg och säker plats där alla behandlas lika, och där allt arbete utgår från att tillsammans gör vi skillnad. 1.4 Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Elever kan påverka planens innehåll i olika mötesformer, t ex klassråd, elevråd och utvecklingssamtal, men även vid olika kartläggningar som vi genomför löpande under året. 1.8 Vårdnadshavares delaktighet Trygghetsplanen finns på skolans hemsida. 1.9 Personalens delaktighet Personalen läser trygghetsplanen, diskuteras i arbetslagen och lämnar eventuella synpunkter till rektor. Detta sker under processen med att upprätta den nya planen Förankring av planen Planen förankras hos elever vid klassråd. Personal informeras i arbetslaget och planen förankras på APT. Rektor ansvarar för att planen publiceras på skolans hemsida.

3 2. Utvärdering 2.1. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsteamet har tillsammans med skolkurator utvärderat Långängskolans likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 2016/ Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Kjell Segerlund, Ulrika Lycketeg och Anette Germer samt rektor Agneta Hedlund Medin 2.3. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet med Trygghetsplanen behöver bli mer systematiskt. Planen måste i högre grad implementeras hos elever och vårdnadshavare. Trygghetsenkäten visar att eleverna i hög utsträckning upplevt att de är trygga i skolan. Ett område som en del elever känner viss otrygghet i är omklädningsrummen, så därför kommer vi att öka vuxennärvaron i omklädningsrummen Årets plan ska utvärderas senast I juni Beskriv hur årets plan ska utvärderas Eleverna gör en trygghetsenkät i oktober + april. Arbetslagen gör en utvärdering av planen senast i juni Allt material sammanställs och finns med som underlag vid upprättande av den nya trygghetsplanen a för att årets plan utvärderas Rektor

4 3. Främjande insatser 3.1 Värdegrundsarbete Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Alla elever ska känna sig trygga och delaktiga i sin vardagssituation. Uppföljning via trygghetsenkäter, utvecklingssamtal. Värdegrundsarbetet ska genomsyra vår verksamhet. Skolans personal arbetar aktivt och kontinuerligt för ett positivt språkbruk, kroppsspråk, attityder och värderingar i alla relationer mellan elever, pedagoger och vårdnadshavare vad gäller alla diskrimineringsgrunder. Skolans personal känner till diskrimineringsgrunderna. Trygghetsfrågor tas upp vid klassråd och elevråd. I klasserna arbetar vi regelbundet med attityder och värderingar. Arbetslagen arbetar kontinuerligt med trygghet och elevvård på sina arbetslagsmöten Skolans personal 3.2 Våra gemensamma regler Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Alla elever ska känna till våra gemensamma regler och känna till innehållet i skolans trygghetsplan. De ska veta om vad en kränkning är och ha kunskap om diskrimineringsgrunderna. De ska även veta vilka som är med i trygghetsteamet, samt hur man kan få hjälp vid en kränkning. Utvärdering sker i arbetslag och trygghetsteam Tillsammans i arbetslagen planerar vi arbetet utifrån elevernas ålder och mognad. Under läsåret använder vi händelser i vardagen för att diskutera och lära mer kring detta. Vi håller medvetenheten uppe hos elever och pedagoger och använder oss av barnkonventionen i detta arbete. Trygghetsteam, skolkurator, arbetslagsledare

5 3.3 Handledning (tidigare kallat Bollplank ) Kränkande behandling Lärarna får tid för reflektion tillsammans med elevhälsan. Målet är att hitta gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Handledning enskilt eller i grupp erbjuds en timme/vecka enligt rullande schema eller behov. Handledningen hålls av specialpedagog och skolkurator. Skolkurator, specialpedagog, skolsköterska och rektor 3.4 Rastvärdar Kränkande behandling och Ålder Trygghet för eleverna och meningsfulla raster. Varje rast är minst två pedagoger rastvärd ute på skolgården. De är synliga för barnen och hjälper elever med aktiviteter. Rektor 3.5 Rastaktiviteter/rastboden Kränkande behandling, ålder, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning Trygghet för eleverna och meningsfulla raster. Pedagoger planerar och förbereder rastaktiviteter för barnen. Rektor, pedagoger och fritids.

6 3.6 Bussvärd Kränkande behandling Trygghet vid bussarna En pedagog finns med vid bussen när eleverna åker hem på em. Rektor 3.7 Pedagogisk lunch Kränkande behandling, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Lugn matsalsmiljö, stöd i matsituation Alla pedagoger äter lunch tillsammans med sina elever, och finns som stöd för eleverna beträffande specialkost mm. Alla pedagoger 3.8 Anpassade raster Kränkande behandling och funktionsnedsättning. Att ge möjlighet till rast inomhus för enskilda elever med behov. Enskilda elever med behov av stöd vid rast, kan vara inne på rasten. Mentor, arbetslag, ansvarig pedagog

7 3.9 Information om funktionshinder Kränkande behandling och funktionsnedsättning. Att sprida kunskap om olika funktionshinder och alla människors lika värde och rätt till likvärdig skolgång. Föreläsning i åk 5 om olika funktionshinder, t ex ADHA, ADD, dyslexi, autismspektratillstånd. Eleverna ställer frågor och diskuterar. Rektor, skolsköterska, skolkurator Januari 2018

8 4. Kartläggning av det främjande och förebyggande arbete som utförs. 4.1 Kartläggningsmetoder Kartläggning genomförs genom trygghetsenkät i alla årskurser samt hälsosamtal med skolsköterskan. Trygghetsteamet sammanträder varje vecka och diskuterar nuläget på skolan samt utreder om något har inträffat som trygghetsteamet behöver arbeta med. Värdegrundsarbete sker kontinuerligt i arbetslagen. Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka och diskuterar olika elevärenden. Utvecklingssamtal genomförs med elever och föräldrar varje termin där trivsel- och trygghetsfrågor tas upp. 4.2 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder 4.3 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever får varje termin möjlighet att besvara frågor om tryggheten på skolan i form av trygghetsenkäten. Regelbundna samtal som t ex utvecklingssamtal, hälsosamtal och samtal kring trygghetsfrågor. 4.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet av trygghetsenkäten återkopplas och presenteras för alla pedagoger på skolan. 4.5 Resultat och analys Genom att analysera det resultat som tagits emot genom trygghetsenkät samt de trygghetsärenden som har arbetats med kan det sägas att; kränkningar mellan elever har förekommit. Arbete bedrivs för att motverka dessa oacceptabla handlingar. I trygghetsenkäten framkom att det finns platser där elever känner sig osäkra. Exempel på detta är kapprum, toaletter, omklädningsrum. Därför kommer det att vara en fortsatt hög vuxennärvaro i dessa miljöer. Sociala medier är ett område där skolan behöver göra riktade insatser.

9 5. Förebyggande åtgärder 5.1 Sociala medier Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder. Kränkningar och trakasserier på sociala medier ska upphöra Åtgärder Elevernas mobiler är inlåsta under skoldagen. Vi utbildar eleverna i netikett (skolverkets umgängesregler på nätet). Motivera åtgärder Kränkningar och trakasserier på sociala medier förekommer bland våra elever. a Skolans personal och trygghetsteamet Läsårets slut. 5.2 Vuxennärvaro bland eleverna Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder. Genom ett systematiskt arbete gällande vuxennärvaro ska eleverna känna sig trygga i skolans alla miljöer. Vi följer kontinuerligt upp åtgärderna och förändrar, agerar vid nya behov. Åtgärder Vi upprättar rastvärdsschema och pratar ihop oss i arbetslagen hur vi täcker upp i särskilt utsatta miljöer, såsom kapprum, omklädningsrum, toaletter och runt enskilda elever. Rastvärdar/fritidspersonal enligt schema bär väst. Vi är aktiva rastvärdar. Vi ska röra oss bland barnen och täcka upp hela skolgården. Vi utvärderar kontinuerligt detta arbete på arbetslagsträffar och förändrar vid behov. Motivera åtgärder Vi vet av erfarenhet att vuxennärvaro påverkar elevernas känsla av trygghet. Arbetar vi medvetet med detta kommer det skapa trygghet. a Skolans personal, arbetslagsledare. Läsårets slut.

10 5.3 Gemensamt förhållningssätt bland personalen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder. Personalen ska agera, reagera utifrån överenskomna förhållningssätt i mötet med elever, vårdnadshavare och kollegor. Åtgärder På lämpligt personalmöte ska vi prata ihop oss om detta. Det bör ske i så snart som möjligt efter skolstart. Trygghetsteamet och rektor kommenderar vid behov kraftsamling mot vissa beteenden. All personal deltar i Det goda mötet. Motivera åtgärder Alla vuxna på skolan måste hjälpas åt om vi ska lyckas med att upprätthålla skolans regler och värdegrund. a Rektor, arbetslagsledare, trygghetsteam, skolans personal Läsårets slut.

11 6. Rutiner för akuta situationer 6.1 Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på Långängskolan. Om det visar sig att trakasserier, diskriminering eller kränkningar förekommer, är det all personals skyldighet att skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. 6.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolans personal ska vara aktiva och forskande i sitt förhållningssätt och genomföra kartläggningar och kontinuerliga samtal med elevgrupper och enskilda elever för att få vetskap om eventuella kränkningar. Vi har ett rastvärdsschema, som ska säkerställa att vi har uppsikt över skolgården. Elevernas trygghet stärks genom en nära vuxennärvaro. Elever och vårdnadshavare uppmanas att kontakta skolan vid misstanke om att elever utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Våra kartläggningar under året hjälper oss att identifiera problem. 6.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på skolan. Kontaktuppgifter till rektor och trygghetsteam; agneta.hedlund.medin@hallsberg.se kjell.segerlund@hallsberg.se ulrika.lycketeg@hallsberg.se 6.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska händelsen hanteras på följande sätt: 1. Lärare/elev/vårdnadshavare/annan personal får kännedom om att kräkning skett 2. Uppgifterna anmäls till rektor 3. Rektor anmäler till huvudmannen 4. På delegation av huvudmannen utreder rektor skyndsamt anmälan och vidtar eventuella åtgärder Det är viktigt att lärare anmäler samtliga händelser där elever anser sig blivit utsatt för kränkande behandling till rektor och att det inte görs någon värdering av uppgifterna. Den elev som anser sig blivit utsatt för kränkande behandling har tolkningsföreträde, inte lärare eller rektor. Det är även viktigt att rektor gör en anmälan till huvudman. Se även bilaga Hallsbergs kommun, Bildningsförvaltningen, Rutiner vid kränkande behandling grundskola

12 6.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks av personal Den pedagog som får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, kontaktar rektor. Verksamhetschefen är skyldig att utreda ärendet. 6.6 Rutiner för uppföljning Uppföljning och återkoppling sker inom en vecka både till alla inblandade elever, vårdnadshavare och rektor. Trygghetsteamet träffar berörda elever regelbundet under en bestämd period, insatsen utvärderas, fortsätter eller avslutas. 6.7 Rutiner för dokumentation Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska händelsen hanteras på följande sätt: 1. Lärare/elev/vårdnadshavare/annan personal får kännedom om att kräkning skett 2. Uppgifterna anmäls till rektor 3. Rektor anmäler till huvudmannen 4. På delegation av huvudmannen utreder rektor skyndsamt anmälan och vidtar eventuella åtgärder Det är viktigt att lärare anmäler samtliga händelser där elever anser sig blivit utsatt för kränkande behandling till rektor och att det inte görs någon värdering av uppgifterna. Den elev som anser sig blivit utsatt för kränkande behandling har tolkningsföreträde, inte lärare eller rektor. Det är även viktigt att rektor gör en anmälan till huvudman. 6.8 Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att leda och fördela arbetet med stöd av Trygghetsteamet.