Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola/Skolbarnomsorg a för planen a för upprättandet av planen är Pamela Lexhag, Britt- Inger Bjuvsten, Tove Johansson, Annika Andersson, Annika Jönsson, Lotta Friberg, Linda Åkerstedt och Tina Brandt. Vår vision Ledorden för Söndrebalgs skola är ansvar, respekt, hänsyn och lärande. Dessa ord ska genomsyra vår verksamhet. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Eleverna hålls delaktiga kontinuerligt genom bl.a. klassråd, enskilda samtal, enkäter, matråd och elevråd/fritidsråd. De har där möjlighet att påverka innehållet i planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får information vid föräldramöte och samverkansmöte och ges där möjlighet att påverka innehållet. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Personalens delaktighet I trygghetsgruppen finns samtliga verksamheter representerade. Frågor tas upp och diskuteras i arbetslagen. Planen skrivs sedan av Likabehandlingsgruppen. Skolsköterska och kurator bidrar med sin kompetens. Därefter går planen på remiss så att samtlig personal får komma med synpunkter innan den fastställs. Förankring av planen Eleverna får kännedom om planen genom klassråd och vid behov aktualiseras den i klasserna. Pedagogerna får ta del av planen vid arbetslagsdiskussioner och APT- träffar. Förankring hos vårdnadshavare sker på föräldramöten och vid samverkansmöten. Planen finns också tillgänglig för alla på skolans hemsida.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Enkäter har sammanställts och utvärderats. Utvärderingen har tagits upp på APT, i Trygghetsgruppen och på Elevrådet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, kurator och Trygghetsgruppen har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Eleverna upplever att det finns otrygga platser på skolan. Inför nästa år tycker vi att enkäten bör göras 2 gånger per år och gärna i kombination med en karta. Elever upplever också att det finns elever som är utsatta/mobbade. Det var däremot bara namn som kom upp på elever som vi redan jobbade med eller hade varit aktuella för samtal mm. Åtgärderna är svåra att utvärdera, därför ska vi i fortsättningen formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vi fortsätter förankra likabehandlingsarbetet bland eleverna på samma sätt som föregående år. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plans ska utvärderas genom trivselenkäter till samtliga barn/elever vid två tillfällen per år. Den ska också utvärderas genom samtal i arbetslagen, Trygghetsgruppen och Elevrådet. för att årets plan utvärderas a är Trygghetsgruppen, Elevråd, rektor.

4 Främjande insatser Namn Samtalsstöd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Att skapa en trygg inomhus- och utomhusmiljö. Att skapa trygga rast- och måltidsmiljöer. Insats Värdegrundsarbete, trygghetssamtal, vuxna i matsalen och på raster. Samtal med elever i olika konstellationer. Samtalsstöd av skolsköterska och kurator. Rektor och all personal Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna sig trygga i skolan, på raster och i måltidsmiljöerna. Vuxna ska vara där eleverna är på alla raster. Bussvakt. Uppföljning ska ske genom enkäter och samtal med både personal elever och föräldrar. Insats Ett fungerande rastvaktsschema och matsalsschema med tät vuxennärvaro. De klasser som har samma skolgård får ta ansvar för sina elevers raster. Arbeta tematiskt eller åldersblandade temadagar och projekt ibland. F- 9 har Elevens val åldersblandat 7-9. Cafeteria med vuxennärvaro. Fritidsledare finns på skolan regelbundet. Rektor och all personal

5 Namn Trygghetssamtal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet Om elev, förälder eller pedagog anser att någon blir kränkt kan detta anmälas till Trygghetsgruppen. De träffar då skyndsamt samtliga inblandade för att få ett snabbt slut på kränkningarna. Insats Trygghetsgruppen sammanträder regelbundet och tar efter anmälan upp vilka som ska ha hand om ärendet. Två pedagoger samtalar därefter med alla inblandade och gör en överenskommelse. Eleven får i uppdrag att själv berätta för föräldrarna om han/hon vill. Uppföljningssamtal sker nästa vecka samt vid några därpå följande tillfällen. Om Trygghetsgruppen inte lyckas stoppa kränkningarna tar skolan kontakt med föräldrar och kallar till ett möte. Trygghetsgryppen går ut i samtlihga klasser vid läsårsstart och visar då även en film hur ett samtal kan gå till. Denna kan även visas på föräldramöten. Rektor och Trygghetsgruppen 1/9-2014

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning görs via elev/personalenkäter. Enkäten ska behandla elevernas trivsel och även ta upp sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Enskilda samtal med elever och föräldrar. Klassrumsdiskussioner Samtal i arbetslagen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkäter. Elevskyddsombuden genomför trygghetsvandringar för att kartlägga skolans inom- och utomhusmiljö. Elevråd Matråd. Värdegrundsarbete i åk 7-9. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtal med vårdnadshavare och elever. Samtal i arbetslagen. EHT Resultat och analys Elevenkäter sammanställs av rektor och analyseras av klasslärare och Trygghetsgrupp. Incidentrapporter analyseras av Trygghetssgruppen och rektor. Analyserna ligger till grund för rastvaktsschema.

7 Förebyggande åtgärder Namn Åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Samtliga elever ska vara trygga i skolan. Fokusområden plockas fram efter svar i enkäter gällande raster 2015 och från elevernas trygghetsenkäter som gjordes vt Åtgärd Vid nästa enkät bör platser, enligt Husmodellen, där eleverna anser att kränkningar är vanligast läggas till som fråga för att det ska bli tydligare var vi ska lägga rastvaktsresurser. Husmodellen förankras hos samtlig personal.. Trivselregler i varje klass. Värdegrundsarbete. Alla elever ska veta vilka som är i Trygghetsgruppen samt hur den arbetar. I månadsskiftet augusti- september läggs en enkät ut till eleverna om deras synpunkter på raster/rastvakter. Motivera åtgärd Trygghetsgruppen arbetar som en stödjande grupp. Lappar ska sättas upp i varje klassrum samt att det ska läggas ut på hemsidan vilka som ingår i gruppen. Trygghetsgruppen Namn Att motverka förekomsten av kränkande behandling på rasterna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Att alla barn ska känna sig trygga på rasterna. Genom enkäter och samtal utvärderas detta. Göra en fördjupning i enkäterna om var de otrygga platserna är, kartläggningsverktyg enligt Husmodellen. Åtgärd Rastvakter skall finnas på alla skolgårdar och raster. Rastvaktsschema. En

8 aktiverande och inbjudande skolgård. Schemalagda rastaktiviteter vissa dagar i veckan, ex. klasser håller i detta. Informationstavla (TV) i foajén med info om vad som händer, vem som "vaktar". Rastvaktsvästar till F- 6. Motivera åtgärd Det har framkommit i våra enkäter att det finns otrygga platser på skolan och ett sätt att motverka detta är att det alltid finns rastvakter ute och att de har särskild uppsikt över de "otrygga platserna". Eleverna blir trygga, alla känner alla. Motverkar tristess. Infotavlan gör eleverna medvetna om vad som händer och vem som "vaktar". All berörd personal

9 Rutiner för akuta situationer Policy På Söndrebalgs skola ska vi ha nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvakter, samtal i klass samt hos tex skolsköterska och kurator. Trivselenkät. Tät vuxen närvaro i matsal och i kapprum/korridorer samt i omklädningsrum för de yngre eleverna. Vi lyssnar in föräldrarnas upplevelser kring elevernas skolsituation. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor, skolsköterska, kurator, undervisande pedagog, personer i Trygghetsgruppen. Vilka som ingår i Trygghetsgruppen ska tydligt framgå på skolans hemsida samt på lappar i samtliga klassrum. Kontaktinformation finns på skolans hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som uppmärksammar kränkning eller trakasserier avbryter direkt i aktuell situation. Mentor/klasslärare kopplas in i första steget och pratar med berörda elever. Om kränkningar/trakasserier fortsätter kopplas skolans Trygghetsgrupp in. Elevhälsoteamet kan också eventuellt kopplas in om behov föreligger. Åtgärdsprogram kan också upprättas för enskild elev. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som uppmärksammar kränkningen informerar rektor. Rektor utreder händelsen och agerar utifrån utredningen. Rutiner för uppföljning Klasslärare/mentor följer upp mindre allvarliga incidenter. När Trygghetsgruppen eller EHT kopplas in dokumenteras samtliga samtal samt följs upp. Rutiner för dokumentation Kurator eller skolsköterska dokumenterar arbetet i EHT. En av pedagogerna som är med vid trygghetssamtalet dokumenterar. Rektor informerar verksamhetschef om vad som hänt och hur frågan hanterats. Ansvarsförhållande Alla vuxna på skolan arbetar för att nolltolerans gäller. I enskilda ärenden ansvarar elevernas mentor/klasslärare. Det yttersta ansvaret vilar på rektor.