Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år är biträdande rektor Christina Lindgren i samarbete med Trygghetsgruppen. Ytterst ansvarig för planen är rektor Margot Valegård. Vår vision Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig trygga, sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Vi genomför en årlig elevenkät om trygghet och trivsel i skolan. Ansvariga vuxna går igenom resultaten med arbetslagen, elevskyddsombud, Åsö Änglar (elevkamratstödjare) och övriga elever. Elevskyddsombud och Åsö Änglar deltar i arbetet med att utvärdera och revidera planen. Alla elever informeras om utvärderingen och uppmanas säga till om de har förslag på förbättringar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårnadshavarna informeras om och diskuterar planen på Skolråd. Planen ligger sedan på hemsidan. Föräldrar uppmanas att ta del av planen och kontakta skolan om det är något de vill utveckla. Personalens delaktighet All personal informeras om planen vid varje läsårsstart. All personal är med och utvärderar resultatet av elevenkäten och är delaktiga i utvärdering och revidering av den nya planen. Förankring av planen Vi förankrar planen på lärarkonferenser, klassråd, skolråd, elevråd och med elevskyddsombud. Planen publiceras på hemsidan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsgruppen, skolledningen, elevhälsan och arbetslagen har gått igenom årets plan och samtalat kring de olika insatser som genomförts under året. I slutet av november genomfördes skolan årliga Trygghet och trivselenkät. Utifrån enkätsvaren har vi sen hittat nya utvecklingsområden. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen, skolledningen, elevhälsan och all pedagogisk personal. All personal på skolan har även delgivits resultatet av elevernas trygghetsenkät. Eleverna genom elevråden, elevskyddsombuden och Ängelmöten, men också genom delaktighet i enkäten och på mentorstid. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget har ett stort ansvar för att själva ta tag i och lösa trakasserier och annan kränkande behandling. Det är två personer i varje arbetslag som har huvudansvar för detta, en för Trygghetsarbetet och dokumentationen och en för ängelarbetet. Denna förändring är vi nöjda med. Dock behöver vi utveckla våra rutiner för dokumentation. Vi behöver även utveckla vår uppföljning och revidering tillsammans med personal, elever och föräldrar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I september ser Trygghetsgruppen tillsammans med bitr rektor över enkätfrågorna Trygghet och trivsel, som sedan går ut efter höstlovet. Elevrådet, Änglarna och elevskyddsombuden är också med och ser över frågorna som ställs och kommer med kommentarer och förslag på andra formuleringar. Elevenkäter genomförs efter höstlovet med alla elever. Statistik över antal anmälningar tas fram av Trygghetsgruppen. I januari utvärderas resultatet av enkäten i Trygghetsgruppen och arbetslagen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Christina Lindgren

4 Främjande insatser Namn Kränkande behandling och diskriminering Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning All personal och på skolan ska ha kännedom om vilka diskrimineringsgrunderna i lagtexten är. Vidare ska all personal vara förtrogna med skyldigheter och arbetssätt kring kränkande behandling. Alla mentorer ska ha en genomgång och diskussion i sina klasser, så att alla är förtrogna med diskrimineringsgrunderna. Insats Trygghetsgruppen informerar personalen vid läsårsstart. Mentorerna använder mentorstiden till information med sina klasser. Elevrådet, Änglarna och elevskyddsombuden går igenom diskrimineringsgrunderna. Ansvarig Christina Lindgren Datum när det ska vara klart Namn Kränkande behandling och diskriminering Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna på skolan ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna och vara förtrogna med begreppet kränkande behandling.

5 Insats Introdagar med gemensamma och utarbetade moment i samband med skolstart där diskrimineringsgrunder och kränkande behandling belyses. Mentorerna arbetar med att skapa trivsel och trygghet i klasserna. Detta följs kontinuerligt på mentorstid. Lärarna i samhällskunskap har ett uppdrag i LGR11 att jobba med diskriminering, mänskliga rättigheter och barnens rättigheter. Förslagsvis i åk7. Ansvarig Christina Lindgren Datum när det ska vara klart

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder ÅTERKOMMANDE MÖTEN Trygghetsgruppen träffas varannan vecka. Ärkeänglarna träffas varannan vecka. Ärkeänglarna träffar sina Änglar varje vecka. Elevskyddsombuden träffas varje vecka. På arbetslagsmöten tas punkten Trygghet upp. ENKÄTER Åsö enkäten; Trygghet och trivsel. Stockholms Stads "Brukarenkät" Trivselenkäter i klasser vid behov (klassbarometer) TRYGGHETSVANDRINGAR Änglarna genomför, minst en gång om året. INCIDENTRAPPORTER Vi dokumenterar trakasserier och kränkande behandling i arbetslaget. Det finns en pärm för detta i varje arbetslag. Trygghetsgruppsansvariga ansvarar för detta. Vi rapporterar Kränkande behandling till registrator. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Enkäterna följs upp på Elevrådet, elevskyddsombuden, Änglarna, personalgruppen, elevhälsan och ledningsgruppen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagsmöten, en stående punkt på arbetslagskonferenserna. Resultat och analys En övervägande majoritet av eleverna säger att de trivs och känner sig trygga i skolan. Dock är det många som inte känner att de har någon vuxen att vända sig till om de vill prata och alltför många som inte har förtroende för änglarna i sin klass. Eleverna upplever att vi som jobbar på skolan respekterar dem, men det är färre som upplever att vi lyssnar på dem. (Se nedan) -Trivs du i skolan? Ja, alltid 35,9 % Ja, oftast 53,5 % Ibland 8,9% Nej 7 1,7% -Känner du dig trygg i skolan? Ja, alltid 50 % Ja, oftast 45 % Ibland 4,2% Nej 0,7% -Har du någon vuxen, på skolan, som du kan vända dig till om du vill prata? Ja, alltid 23,3 % Ja, oftast 33,7 % Ibland 20,3% Nej 22,8% -Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig? Ja, alltid 20,0 % Ja, oftast 44,8 % Ibland 27,7 % Nej 7,4% -Är stämningen bra i klassen? Ja, alltid 27,0 % Ja, oftast 50,2 % Ibland 18,3% Nej 4,5% -Har du någon kompis i klassen att vara med om du vill? Ja 96,5% Nej 3,5%

7 -Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier? Ja 38,9 % Nej 14,4 % Vet inte 46,8 % -Har du förtroende för Änglarna i din klass? Stort förtroende 25,2 % Ganska stort förtroende 34,7 % Lite förtroende 40,1 %

8 Förebyggande åtgärder Namn Elever som sprider otrygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi ska ha färre kommentarer om äldre elever som gör vardagen otrygg för yngre elever samt bättre siffror på trygghetsfrågan elevenkäten: Trygghet och trivsel. Åtgärd Identifiera de elever som skapar otrygghet och arbeta målinriktat för att förändra deras beteende och attityd mot andra. Rastvakter under snösäsongen. Motivera åtgärd I elevenkäten uttrycker många elever att vissa äldre elever sprider otrygghet. Vintersäsongen och mulningen är en bidragande orsak till otrygghet. Ansvarig Christina Lindgren Datum när det ska vara klart Namn Otrygghet vid snöfall Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska känna sig trygga när de går över skolgården eller vid skolans slut. Mentor följer upp med klassen. Åtgärd Lärarna schemaläggs så att de rastvaktar under dagtid samt att det också rör sig lärare vid utgångarna vid skolans slut. Alla lärare tar med sig mobiltelefonen ut och telefonlista till alla elever. Konsekvensen när man kränker någon annan är att vi ringer föräldrarna och de får komma

9 och hämta sitt barn. Motivera åtgärd Det har blivit en tradition för eleverna att mula yngre elever, därför känner vi att vi måste stoppa det. Ansvarig Christina Lindgren Datum när det ska vara klart

10 Rutiner för akuta situationer Policy På Åsö grundskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Som vuxen på Åsö grundskola måste du reagera och agera direkt när du bevittnar en händelse på eller inom skolans område som kan vara trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. Du måste även agera om en elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt eller att en kamrat blivit utsatt. Några tecken på att en elev blivit utsatt för trakasseri, kränkande behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara uppmärksam på, kan vara: - Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra - Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk - Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner - Att eleven undviker att vistas i tex korridorer med andra elever Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. Det kan vara mentorn, kuratorn, skolsyster, en lärare i trygghetsgruppen, någon i skolledningen eller vilken personal som helst, som man känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Personalen i trygghetsgruppen har ansvar för att detta sker i respektive arbetslag. När mobbning och trakasserier konstateras så jobbar vi efter följande modell: Steg 1 Enskilt samtal med den/de som mobbar. Efter varje samtal beslutas om tid för uppföljning. Föräldrarna informeras efter samtalet. Steg 2 Om ingen positiv förändring skett kallas mobbande elev med föräldrar till samtal med trygghetsgruppen och rektor. Steg 3 Om inte mobbningen upphör leder detta till polisanmälan. Polisanmälan kan även ske direkt om det är frågan om grova trakasserier eller kränkande behandling eller om det är en elev som tidigare utsatt andra. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av annan personal på skolan ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Skolledningen ska informeras och ansvarar för detta.

11 Rutiner för uppföljning Normalt sker uppföljning en vecka efter samtalet. I elev-elev fall ansvarar de trygghetsansvariga i arbetslaget och i elev-personal fall ansvarig rektor. Rutiner för dokumentation I varje arbetslag finns en pärm märkt "Trygghetsgruppen" där dokumentation sparas. Ansvarsförhållande Den lärare som ansvarar för antimobbningsarbetet i arbetslaget ser till att enstaka kränkningar och mobbning blir dokumenterat.