Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Transkript

1 Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan Fritidshem och förskoleklass

2 Likabehandlingsplan för Hanemålaskolan En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn skall ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vi stödjer vårt arbete med Likabehandlingsplanen på Skollagen (2010:800) kap 6, Diskrimineringslagen (2008:567) och FN:s konvention om barnets rättigheter, den s k Barnkonventionen. Definitioner Se bilaga 1. Diskrimineringsgrunder Se bilaga 2. Vår vision För att alla på Hanemålaskolan ska trivas och må bra arbetar vi utifrån följande: Var och en ska respekteras för den man är oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn och vuxna är lika mycket värda. Alla på enheten ska visa varandra hänsyn, respekt, empati, omtanke, hjälpsamhet, och förståelse. Vi ska motverka alla former av diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för våld. Alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för elever då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra. Aktiva åtgärder Arbetet med aktiva åtgärder innebär att utbildningsanordnaren inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg (undersöka risker för diskriminering, analysera orsaker, genomföra åtgärder, följa upp och utvärdera) ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Arbetet ska ske i samverkan med barn och elever, samt med anställda inom verksamheterna. Utbildningsanordnaren ska löpande dokumentera arbetet. (ändringar i Diskrimineringslagen 2008:567 gällande 1 januari 2017) Kartläggning Skolans trivselenkät genomförs inför Likabehandlingsplanens utarbetande. Kommunens trivselenkät genomförs en gång per läsår vecka i förskoleklass, fritidshem, åk 2 och 5 samt föräldrar till eleverna i dessa verksamheter och samtliga årskurser. Skolsköterskan har hälsosamtal i Förskoleklass, åk 2 och 4 samt åk 6. Där tas även elevers trivsel upp. Utvecklingssamtal där elevers trivsel tas upp. Klassråd/samlingar där läraren ständigt läser av klimatet i klassen. Elevråd där första punkt på dagordningen är arbetsmiljön. Trygghetsgruppen. Regelbunden kontakt med berörda vårdnadshavare. Regelbunden kontakt med Trygghetspedagog i samtliga klasser.

3 1. Undersöka risker för diskriminering eller känsla av otrygghet Nuläge Likabehandlingsplanen har diskuterats med elever vid klassråd och elevråd, på förskoleklass och fritids vid samlingar, samt med pedagoger på grundskolans arbetsplatsträffar. Det finns otrygga platser på skolan för eleverna i förskoleklass. De uppger att det är läskigt att vara på kullen. I matsalen kommer de stora barnen och skriker och låter. Att klättra i träd kan vara farligt då man kan ramla ner. I idrottssalen får man jätteont i öronen när någon skriker. De stora barnen är skrämmande för de mindre. De låter väldigt mycket när de spelar bord. På fritids har inget framkommit om otrygga platser. 2. Analysera orsaker Det finns många platser som inte känns trygga för eleverna. Det behövs vuxna ute på skolgården när eleverna är där. De äldre barnen upplevs som skrämmande för de yngre. Eleverna vet inte alltid hur de ska vara mot varandra. 3. Genomföra åtgärder Mål för läsåret Alla ska känna sig trygga och ha en meningsfull tid på fritids. Åtgärder Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor, hur vi bemöter varandra. Vi måste diskutera regler, också oss pedagoger emellan. Skolans trivselregler gäller för all verksamhet. Vissa regler behöver skrivas fram, men olika för olika avdelningar.

4 Plan mot kränkande behandling Främjande, förebyggande och motverkande arbete Organisationsnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Fadderverksamhet. Trygghetsgruppen träder in vid akuta situationer. Elevhälsakonferens ca 4 gånger per termin. Föräldrarna är delaktiga i diskussioner och förebyggande arbete bl a genom föräldramöten. Det ska finnas vuxna där det finns barn såväl ute som inne. Trygghetspedagogen arbetar i samtliga klasser för en gemensam värdegrund. Gruppnivå Regelbundet värdegrundsarbete. Att främja ett tolerant och vänligt klimat genom samtal om relationer i grupper och enskilt. Att lyfta fram demokratiska värden i vardagsarbetet. Barn/elever ges möjlighet att delta aktivt i exempelvis klassråd, elevråd och samling. Individnivå Två gånger om året genomförs utvecklingssamtal i grundskolans åk 1-6, ett samtal i förskoleklass. Vid samtalet tas barnet/elevens trygghet och trivsel upp. Utvecklingssamtal erbjuds också på fritidshemmen. Genomgång av ordningsregler genomförs och skickas hem för underskrift till F- klasselever och vid klasslärarbyte. Skolsköterskan har samtal kring elevens trivsel enligt särskild plan. Upptäcka, utreda och åtgärda En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap 10 ) Alla vuxna inom verksamhetsområdet har ett ansvar att motarbeta och upptäcka olika former av trakasserier. Rutiner Incidentrapport fylls i vid varje tillbud. Personal som får information om att ett barn/elev känner sig utsatt för kränkande behandling gör en bedömning av kränkningens karaktär och vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan om kränkande behandling fylls i utan dröjsmål och lämnas till rektor som skickar denna till huvudmannen.

5 Ärenden lämnas över till trygghetsgruppen i de fall som kräver ytterligare kartläggning: 1. Samtal inleds med alla berörda. 2. Vårdnadshavare till de barn/elever som utövat kränkningen och den/de som blivit utsatta, informeras samma dag som samtal genomförts. 3. Information till rektor. 4. Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. 5. Uppföljningssamtal med samtliga berörda genomförs. 6. Utifrån varje enskilt fall görs en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att förändra barnet/elevens situation nu och på längre sikt, 7. t.ex. anpassad rastsituation, seriesamtal och extra samtalstid. 8. Om personal/barn misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av personal/barn/elever ansvarar rektor för utredningen. 9. Processen dokumenteras och arkiveras. Ansvarig: pedagoger/rektor och Trygghetsgruppen 4. Följa upp och utvärdera Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas varje år. Den nya planen gäller fr o m vecka 45 innevarande läsår t o m vecka 44 kommande läsår. Förankringsprocess kring likabehandlingsplanen Barn/elever Utifrån elevs ålder ska ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med likabehandlingsplanen. Detta sker genom t ex klassråd, elevråd och samlingar. Ansvariga: pedagog/rektor Föräldrar Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte och ligger på hemsidan. Ansvariga: rektor/pedagog Personal Vid höstlovet ska likabehandlingsplanen vara utvärderad/reviderad och utgöra grund för kommande nulägesanalys. Presentation av aktuell likabehandlingsplan görs på nästkommande arbetsplatsträff. Ansvarig: rektor

6 Bilaga 1 Kränkande behandling Definitioner Gemensamt för kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Även institutioner som t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av, och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) samt sociala medier Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas i förhållande till andra. Indirekt diskriminering innebär att ett barn/elev missgynnas genom tillämpning av bestämmelser eller förfaringssätt som framstår som neutrala men i praktiken ändå missgynnar någon. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder - könsöverskridande identitet eller uttryck Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/elevs värdighet. Inget krav på uppsåt! Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.