Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bodestorpsskolan, Karlshamns kommun LÅ 16/17

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bodestorpsskolan, Karlshamns kommun LÅ 16/

2 Vision Vi vill skapa en god arbetsmiljö där alla elever och all personal ska känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt samt behandlas lika efter sina behov och förutsättningar. Vi vill ha en miljö där alla elever blir uppmärksammade av närvarande vuxna. Bakgrund Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen. Skolan har en skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar av elever. För att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan och därmed värna elevernas mänskliga rättigheter ska eleverna ha ett rättsskydd, likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Delaktighet I den dagliga verksamheten sker samtal med eleverna angående värdegrund, kamratrelationer och trivsel. Det sker även regelbundet vid klassråd, elevråd och utvecklingssamtal. Personal från skolans olika yrkesgrupper har deltagit i framtagandet av planen. All personal har fått lämna synpunkter på planen. Planen lämnas till skolans föräldraförening för yttrande. Därefter fastställs planen. Förankring av planen Planen delges och förankras i diskussioner med personalen vid läsårsstart. Personalen informerar eleverna om planen och ansvarar för att diskussioner och praktiskt arbete förs kring planen under läsåret. Vid första föräldramötet informeras vårdnadshavarna om planen. I början av läsåret skickas planen till samtliga familjer. 2

3 Utvärdering Rektor ansvarar för att planen utvärderas vid slutet av läsåret i förskoleklass, åk 1-6, fritidshem och med all personal samt med föräldraföreningens styrelse. Utvärderingen sker till exempel genom enkäter och diskussioner. Enkäterna ska göras med elever och personal under v Planen revideras i början av följande läsår och nya prioriterade områden fastställs. Rutiner för kartläggning av elevernas trygghet Insats Tidpunkt Ansvar Elevenkät i F-klass Enskilda samtal i åk 2 Höstterminen Martina Bornéus Elevenkät i åk 4 Vårterminen Martina Bornéus Trivselenkät för åk 3, 5 och 6 Enkät inför utvecklingssamtalet (unikum) Höstterminen Höstterminen och Vårterminen Martina Bornéus Klasslärare sammanställer och lämnar skriftligt till EH Resultatet av elevenkäter och enskilda samtal redovisas under analys av läsåret. 3

4 Vad är diskriminering, kränkande behandling och trakasserier? Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering är att elev missgynnas och att detta har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Det kan t.ex. vara en funktionshindrad elev som inte ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. T.ex. om alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som p.g.a. t.ex. religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är handlingar som kränker elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och god arbetsmiljö för eleverna. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Definitioner av diskrimineringsgrunderna: Ålder: Ingen får diskrimineras p.g.a. ålder. Könsöverskridande identitet och uttryck: Om en elev upplever sig vara av motsatt kön och agerar utifrån detta, får ingen diskriminering ske p.g.a. detta. Kön: Flickor och pojkar är jämställda. De skall ges utrymme för sina specifika behov och ges möjligheter att tillgodose olika intressen inom ramarna för skolans verksamhet. 4

5 Etnisk tillhörighet: Alla elever på Bodestorpsskolan, oavsett nationalitet eller folkgruppstillhörighet, skall bemötas med respekt för individens okränkbarhet. Religion eller annan trosuppfattning: Oavsett vilken tro man har, ska man mötas med tolerans av elever och personal på skolan. Sexuell läggning: Alla, oavsett sexuell läggning såsom, homo-, bi- eller heterosexualitet, skall mötas av hänsyn och respekt. Funktionshinder: Funktionsnedsättningar får inte utgöra oöverkomliga hinder för individen i det vardagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet: Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet. Främjande insatser En gemensam värdegrund är en förutsättning för att skapa en god arbetsmiljö. Ansvarig är all personal inom skolan. Främjande arbete är det som görs i vardagen och vid våra Bodedagar och som gäller alla elever. Här följer några exempel: Spring för Bode Brännbollsdag Bokvecka Mattedagar Ljuståg Fadderverksamhet Fritidshemmens dag Rastaktiviteter Vänliga veckan Elevråd Klassråd Rastvärdar/rastvakt Aktivt arbeta utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna 5

6 Analys av läsåret På skolan genomfördes ett arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling: Rastaktiviteter Mål: Att flera elever skulle vara delaktiga i aktiviteter på rasterna. Så gjorde vi: Rastaktiviteter gick inte att genomföra föregående läsår pga dålig resurstilldelning, förhoppningen är att vi kan återuppta rastaktiviteterna under kommande läsår. Åtgärd läsåret 16-17: Återuppta rastaktiviteterna under ledning av fritidspersonal eller lärare. Rektor ser över organisationen för att möjliggöra rastaktiviteter även för mellanstadiet. Förslag att involvera eleverna i åk 6 att ansvara för rastaktiviteter i det främjande och förebyggande arbetet med eleverna. Rastvärdar/rastvärdsslinga Mål: Att eleverna på skolan skulle känna sig tryggare på skolgården. Så gjorde vi: Det finns flera rastvärdsslinga som visar var pedagogerna befinner sig när eleverna har rast samt några rastvärdar från lågstadiet är utstationerade vid olika platser som är utsatta. 1-2 pedagoger är rastvärdar från mellanstadiet under samma tid. Så utvärderade vi: Ingen utvärdering gjord föregående läsår. Framkommit genom föräldrar samt elevrådet att eleverna önskar att alla vuxna som är ute har väst på sig för att tydliggöra rastvärdarna. Åtgärd läsåret 16-17: Rastvärdarna söker aktivt upp de platser där eleverna befinner sig. Förslag på var rastvärdarna ska befinna sig på rasterna är kulplanen, fotbollsplanen, Kings out, skogen, klätterställningen, kompisgungan och där det är flest barn. Att vi fortsätter arbeta enligt rastvärdsslingan, att samtliga vuxna använder västar. Vänliga veckan: Mål: Att alla på skolan skulle tänka extra mycket på hur vi är mot varandra. Så gjorde vi: Följande frågor arbetade klasser, fritids, klassråd och elevråd aktivt med: Vad kan man bli retad för? Vad kan man göra om någon blir retad? Vad kan man göra för att inte reta någon? och Hur kan man göra vår skola vänligare? 6

7 Så utvärderade vi: Vänliga veckan har diskuterats klassvis och sedan lyfts på elevrådet. Resultat: Eleverna önskar fortsätta med vänliga veckan. Åtgärd läsåret 16-17: Vi planerar för att ha vänliga veckan under detta läsåret också. Elevenkät: Samtliga elever har varit på hälsosamtal, resultatet är sammanställt och lämnat till EH gruppen samt berörda klasslärare. Trivselenkät är ej genomförd pga. beslut att avvakta inför en ev enkät från utbildningsförvaltningen. Denna enkät förväntades komma men vi fick inte ta del av den. Åtgärd läsår 16-17: Trivselenkät skickas ut under Höstterminen, hälsosamtal fortsätter enligt tidigare planering, pedagoger sammanställer inför utvecklingssamtalet i unikum och lämnar till EH gruppen. Förebyggande aktiviteter läsåret Mål: Trygga elever på skolan Så gör vi: Vi fortsätter att arbeta vidare med rastaktiviteterna och rast värdskapet. 7

8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan elev eller personal: Rutiner finns för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling t ex genom rastvaktsschema, matvakter, elevhälsogrupp och enkäter samt vardagliga samtal med elever, föräldrar och personal. Elever, föräldrar och personal kan vända sig till någon i elevhälsogruppen: Lena Elvér, rektor Martina Bornéus, skolsköterska Ida Bergstrand, specialpedagog Lena Nilsson, specialpedagog 1. Mentor kartlägger vad som skett genom samtal med den som blivit utsatt och andra som kan känna till vad som skett. Mentor avgör om ärendet ska vidare till punkt 3 eller 4, beroende på ärendets art. För dokumentation se bilaga 1 (Dokumentation kring enstaka händelser/kränkning). Handlingen anmäls till rektor. 2. Mentor till den elev som utsatt sin skolkamrat har samtal med sin mentorselev. Mentor dokumenterar och följer upp ärendet inom två veckor, samt ser till att vårdnadshavare underrättas. 3. Två ur personalgruppen samtalar med eleven som enligt uppgift har utsatt sin skolkamrat. Dokumentation görs på avsedd blankett under samtalet (bilaga 2). Samtalet sker med en elev i taget även om det är fler inblandade. Personalen ser till att mentor, rektor och vårdnadshavare snarast blir underrättade att samtalet skett. Uppföljning sker inom två veckor. Kopia på dokumentationen lämnas till elevhälsogruppen. 4. Om det vid uppföljningen framkommer att oönskat beteende inte upphört lämnas ärendet till elevhälsogruppen för eventuell elevvårdskonferens, där berörda parter kallas. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. 5. Rektor anmäler kränkningar och trakasserier till verksamhetschefen. 6. Rektor anmäler till berörd myndighetsinstans om skäl så föreligger. 7. Rektor ansvarar för att uppföljning sker. 8