Plan för lika rättigheter och möjligheter

Transkript

1 Plan för lika rättigheter och möjligheter Hedebyskolan HT2016/VT2017 I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandlingar av barn och elever.

2 2 (10) Vision och mål Skolans vision är att skapa en skola med acceptans för alla människors olikheter. Målet är att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inledning Rektor är ansvarig för att skolans plan för lika rättigheter och möjligheter upprättas. Planen ska utvärderas i maj för att kunna revideras och förnyas inför läsårets start (enligt Manual för kvalitetsarbetet i Trosa kommun). Utvärderingen görs utefter Plan för Skolan från Diskrimineringsombudsmannen. Rektor har huvudansvaret för att utvärdering sker. Detta ansvar kan delegeras. Planen för lika rättigheter och möjligheter ingår i det värdegrundsarbete som Hedebyskolan arbetar efter. Värdegrundsarbetet omfattar: människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Arbetet för likabehandling är en del av skolans värdegrundsarbete som handlar om att aktivt främja alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Till synes neutrala regler kan innebära hinder för vissa elever och därmed inte ge alla samma rättigheter och möjligheter. Det kan till exempel handla om regler som slår olika mot flickor och pojkar. I skolans utbildning ska hänsyn tas till elevers olika behov. Barn och elever ska ges det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

3 3 (10) Definition av begrepp och diskrimineringsgrunder Enligt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd (2012), definieras diskriminering trakasserier, kränkande behandling och mobbning som följer: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

4 4 (10) Riktlinjer och förhållningssätt för ett arbete med lika rättigheter och möjligheter. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Skolan ska främja elevers förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ansvarar för att varje elev får kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Läraren ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat. Arbetet ska integreras i undervisningen och återspeglas i bland annat förhållningssätt och läromedel. Arbetet ska även genomsyra andra delar av verksamheten som raster och fritidsverksamhet. Att främja lika rättigheter och möjligheter kan till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras. Det kan exempelvis vara normkritisk och genuspedagogisk kompetens, kunskap om hur funktionsnedsättningar påverkar barns situation i skolan och kunskap om hur samhället och skolan förmedlar normer kring sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion.

5 5 (10) Metod (utvärderingar, delaktighet och förankring) En del av skolans uppdrag är att arbeta med frågor som rör genus och jämställdhet. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Främja de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kultur Främja likabehandling oavsett ålder Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Vårdnadshavares delaktighet. Arbetsgång på skolan Rektor ansvarar för att ett arbete med kartläggning på skolan utarbetas i början av varje termin. Ett arbete kring lika rättigheter och möjligheter genomförs på flera olika plan och nivåer enligt följande arbetsgång. 1. Regler och förhållningssätt I början av varje läsår genomförs en revidering av skolans regler av Elevrådet och rektor på skolan. I samband med revideringen av regler genomför handledare för varje klass samtal. Syftet med samtalet är att varje klass ska arbeta fram förslag på regler och förhållningssätt för skolan som lämnas vidare till Elevrådet. 2. Kartläggning, analys och processarbete För att veta vad man behöver göra för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter, är det viktigt att kartlägga nuläget. Kartläggningen måste utgå ifrån den egna verksamheten. Det kan göras genom till exempel enkäter, intervjuer eller samtal i grupp med eleverna. Enkäter-

6 6 (10) na kan innehålla detaljerade frågor om upplevd diskriminering och trakasserier i olika sammanhang. Enkäterna kan också handla om mer allmänna frågor om attityder till exempelvis homosexualitet, rasism, intolerans och könsroller. I varje klass genomför respektive handledare tillsammans med elevrådsrepresentant för klassen, en enkätundersökning. Enkäten genomförs i början av oktober månad (februari detta läsår för åk7 och 8). 3. Analysera förstå och bedöma utvecklingsbehov samt planera Efter enkätundersökningen utför handledare för respektive klass samtal 2. Syftet med samtal 2 är att i klassen fånga upp händelser och situationer som synliggör nuläget i skolan. I samtalet sätts fokus på att analysera enkätens resultat och möjliga utvecklingsområden samt planera delar som rör den egna klassen. Arbete, rektor och personal: Av analys och de behov som framkommer, utifrån enkätundersökningen, sker en bearbetning av rektor och personal på skolan. Utifrån kartläggningen visas behov av områden som behöver prioriteras för klass och skola. När dessa behov läggs fram sker en naturlig avgränsning av andra områden. I det här arbetet ska de mål och åtgärder anges som ska prioriteras. Arbetet resulteras i en läsårsplan över de områden som ska prioriteras. 4. Uppföljning och arbete i klass Arbetet i respektive klass påbörjas och drivs av handledarna och dess elever. Uppföljning äger rum i samband med uppföljningssamtal i slutet av höstterminen. Elevrådsrepresentanterna för varje klass återkopplar klassens resultat och utvecklingsarbete i Elevrådet.

7 7 (10) För att bedriva ett likvärdigt arbete i varje klass, finns stödfrågor som grundar sig i Lgr11. Hur får rektor återkoppling i processarbetet? Hur arbetar man med frågor som rör hela skolan? Planerade möten med elevråd, elevhälsoteam och så vidare. Elevråd: Rektor informerar sig 1 ggr i mitten av terminen. Återkoppling sker till elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet ansvarar för utvärdering och revidering av plan för lika rättigheter och möjligheter samt utförs enligt tidsplan. AKTIVITETSPLAN Varje läsår arbetar vi med tre olika teman med tre årskurser. Det innebär att varje elev har genomfört/arbetat med samtliga teman när de går ut åk9. Kärleksveckan under VT-17 för alla klasser Årskurs 7 tema FÖRINTELSEN- etnicitet, religion Årskurs 8 tema FRAMTIDSVECKAN- Kön Årskurs 9 tema LUCIA - främjande Juli Rektor inventerar hur verksamheten är anpassad för att vara tillgänglig för samtliga blivande elever och personal, oavsett funktionsnedsättningar, under kommande läsår. Augusti Skolans regler revideras av Elevråd och rektor Handledare går igenom regler och förhållningssätt som gäller i skolan. Åk 7 har samarbets- och trygghetsövningar, så att de nya klasserna får en fungerande dynamik. Kurator träffar samtliga elever i åk 7 för ett Lära känna samtal.

8 8 (10) Information till föräldrar och elever om vilka rutiner Hedebyskolan har kring trakasserier och kränkande behandling. Information på föräldramöte, samt går ut via post/mail till föräldrar och i information från handledare till elever under handledartid. Information från rektor till samtlig personal om vilka rutiner vi har kring trakasserier eller kränkande behandling. September Handledare för samtal med elever om nuläget i skolan för att fånga upp händelser och situationer som kan ge en fingervisning om vad klassen och skolan behöver arbeta mer med. Vid detta samtal görs också förhållningssätt upp, utifrån skolans regler. Handledare för åk7 arbetar tillsammans med eleverna fram ett klasskontrakt, tex godisköp Hälsosamtal med elever i åk8 startas av skolsköterska. HME-enkät alla medarbetare Oktober Början av oktober: Kartläggning i form av enkätundersökning genomförs i samtliga klasser med elever. Bearbetning och analys av de behov som framkommer i enkätundersökningen vilka? Trygghetsteamet? Resultat diskuteras i elevrådet, på elevhälsokonferens med lärare samt i Trygghetsteam. Arbetet resulteras i en läsårsplan över de områden som ska prioriteras utöver temaområden (se ovan). Lärare analyserar elevers mående och närvaro och analyserar behov av att sätta in stödinsatser under elevhälsokonferenser. November Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier, mobbing och kränkande behandling.

9 9 (10) December Lucia åk 9 har arbetat med temat under hela ht på muundervisningen Januari Föreläsning Förintelsen Etnicitet, religion åk 7 och åk 8 Februari Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier, mobbing och kränkande behandling. Mars Kartläggning i klassrummet socialt klimat, lärare mäter Framtidsveckan åk8 April Enkät eleverna SKL- 7 frågor Handledare arbetar utifrån årskursernas teman, med områden som rör förebyggande elevhälsa, motverkande trakasserier, mobbing och kränkande behandling. Maj Utvärdering i klasser om regler och förhållningssätt under läsåret, för att kunna arbeta fram nästa års regler och förhållningssätt. Förslag lämnas till elevrådet. Trygghetsteamet utvärderar det genomgångna läsårets aktivitetsplan (hur åtgärderna har haft för avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan).

10 10 (10) Elevrådet arbetar fram förslag till nästa läsårs regler och förhållningssätt för skolan, utifrån den utvärdering som gjorts med klasserna. Förslaget lämnas till rektor. Balgrupp samarbete med Tomtaklintskolan främjande arbete Juni Nästa läsårs mål och plan sätts upp. Niornas bal