Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Transkript

1 VÄSTERÅS STAD Tibbleskolan, Skultuna Rektor, Annica Avelin Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN Mål Tibbleskolans elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Tibbleskolan ska vara en trygg skola, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tillsammans med elever, personal och föräldrar skapa denna trygga miljö. Grund för Tibbleskolans handlingsplan Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. 1

2 Svensk författningssamling 2006:67 Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 1 kap. Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). LGR 11 (Läroplanen): Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. De fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla de frågor som berör det. Handlingsplanen omfattar arbete att förhindra: Kränkning Handlingar som kränker elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sociala medier, sms och mms) Diskriminering Trakasserier När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Det kan handla om att retas, 2

3 mobba eller frysa ut någon. Sexuella trakasserier När någon kränker en elevs värdighet och det är av sexuell natur. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Homofobi Rasism Motvilja mot eller förakt för hbt-personer. Föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja och kontrollera. Främlingsfientlighet Motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Mobbning En form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Främja, förebygga och åtgärda Tibbleskolan arbetar med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det åtgärdande arbetet har vi rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om trakasserier och kränkningar skett. Varje år utvärderar vi det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vi gör på skolan. Tibbleskolans främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Omfattar alla diskrimineringsgrunderna (se sidan 2). riktas till alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i vår skolas vardagliga arbete handlingsplanen gås igenom vid läsårsstart tillsammans med elever och föräldrar. Exempel på främjande arbete: - På skolan har vi tillgång till kurator, skolsköterska, socialpedagog, specialpedagog, speciallärare och psykolog. - Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever åk. 4 samt ytterligare samtal vid behov. 3

4 Lyssnargrupper (reflekterande grupper). Om spontana situationer uppstår, som behöver diskuteras, använder vi oss bland annat av lyssnargruppen som metod. Ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten, bl.a. genom att diskutera i lyssnargrupper. Varje termin, vid utvecklingssamtal, ta del av varje elevs upplevelse av sin skolsituation. Arbeta för ökad kunskap och medvetenhet om kränkande behandling hos elever och vuxna, genom att vid alla möjliga tillfällen ta upp frågan. Ordningsregler som utarbetats i samråd med elever och vårdnadshavare på skolan. Rastvärdar som är ute bland eleverna alla raster. Samråd där föräldrarepresentanter och skolpersonal träffas två gånger per termin för att diskutera bland annat skolans ordningsregler och aktuella ämnen Årligen genomförs Västerås stads skolenkät, i förskoleklass och årskurs 2, som bland annat handlar om trygghet och trivsel. Enkäten skickas ut centralt till alla skolor från Västerås stad. Tibbleskolans förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. omfattar de riskfaktorer som identifierats i kartläggningen. Kartläggning Kartläggningen utgår från Tibbleskolans verksamhet och ligger till grund för det vidare arbetet vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I kartläggningen ingår: Enkäter Årligen genomförs Västerås stads skolenkät, i förskoleklass och årskurs 2, som bland annat handlar om trygghet och trivsel. Enkäten skickas ut centralt till alla skolor från Västerås stad. Trygghetsvandringar Representanter från elevrådet genomför en trygghetsvandring varje år tillsammans med rektor. Planerade samtal 4

5 Samtal med samråd, elevråd och klassråd. Syftet med samtalen är att få kännedom om stämningen på skolan och att fånga upp händelser och situationer som kan ge information om vad skolan behöver arbeta med. Utvärdering av föregående års plan (sep) Vi har under föregående år inte uppnått målet att skolan är helt fri från kränkande behandling. Rastvärdarna ska vara mer synliga. Rastvärdarna behöver titta till eleverna oftare när de leker i skogen års förebyggande arbete: Alla vuxna reagerar tydligt och kraftfullt mot alla fula ord samt alla typer av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rastvärdar finns som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga, de går t.ex upp i skogen. Rastvärdar bär gula västar för att synas bättre. *Rastvärdar ska anordna trivselaktiviteter på rasterna. Vi använder lyssnargrupper som ett instrument att förebygga och avvärja riskfaktorerna i kartläggningen. Tibbleskolans åtgärdande arbete Arbetsgång, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Händelsen uppmärksammas. Den pedagog som uppmärksammar händelsen dokumenterar den i Händelsedokumentet och rapporterar till ansvarig pedagog och till rektor, som informerar huvudmannen. Ansvarig pedagog tar ansvar för att samtal inleds med berörda elever. Utredning inleds och Åtgärder planeras. Ansvarig pedagog informerar vårdnadshavarna om händelsen och vilka åtgärder som ska genomföras. Rektor underrättas. Ansvarig pedagog tar ansvar för att uppföljning av åtgärderna görs och rapporterar detta till rektor, som håller huvudmannen informerad. Vid behov kallar skolan till ett nätverksmöte där rektor deltar. Om kränkningen fortsätter, tas ärendet upp i skolans elevhälsoteam samt eventuellt med Familjevägledaren på Skultuna Familjecentrum. 5

6 Om den kränkande behandlingen ändå inte upphör kan skolan göra en anmälan till Socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen, om anmälningsplikt vid kännedom om att barn far illa. Skolan/vårdnadshavare kan enligt brottsbalken polisanmäla den som utför kränkningen. Metoder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Metoderna kan användas tillsammans eller var och en för sig. Samtalsmetoden Reflekterande samtal /lyssnarsamtal Gruppsamtal Händelsedokument Konsekvensstegen Handledaren håller enskilda samtal med alla inblandade. De berörda parterna lyssnar och samtal med varandra under handledning för att finna en lösning. Samtal i mindre grupper. Denna metod används för att vända en negativ stämning. Dokument där åtgärder planeras, dokumenteras och följs upp. EHT teamet tydliggör för elever och föräldrar hur konsekvensstegen används. 6