Q Reviderat: Filnamn: Handlingsplan - mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering Barkarö Skolor Datum Ansvariga Gunnel Kristiansson rektor, Annika Sundström och Nina Pettersson Mål Målet för oss på Barkarö skola är att ha en väl fungerande verksamhet och organisation där all personal är väl medvetna om diskrimineringsgrunderna och där vi i skolan har ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (definition av kränkande behandling se bilaga 1). Genom tidigt ingripande visar vi på Barkarö skolor att vi har noll tolerans vad gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Barkarö skola och alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad! Kartläggning och nuläges analys Kartläggningen ska innehålla riskfaktorerna i skolan och hur dessa ska åtgärdas för att skapa en trygg miljö socialt och inlärningsmässigt för barn, elever och personal. Alla klasser har idag egna utformade trivselregler utöver skolans gemensamma trivselregler. Vid samtal med kamratstödjare, elevråd och enskilda elever framgår att mobbningstendenser/kränkningar förekommer bland elever. Kamratstödjare och elevråd har tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Riskfaktorer som kommit fram är att det finns otrygga platser. Dessa är fotbollsplanen, vissa delar på skolgården där det inte finns rastvärdar samt buss vid hemgång. Vi ser genom medarbetarenkäten att personal trivs bra på sin arbetsplats och att stämningen är god.

2 Åtgärder för måluppfyllelse Trivselregler finns i varje klass Kamratstödjare och elevråd träffas regelbundet Fortsatt kontakt med Björks buss och busschaufförerna för att samma regler skall gälla på våra skolbussar som i skolan. I början av höstterminen sätter vi upp schema vid fotbollsplanen och går igenom vilka regler som gäller samt vilka konsekvenserna blir för dem som bryter mot reglerna. Vi följer upp kontinuerligt via klassråd, elevråd och konferenser. Utökad vuxennärvaro och rastvärdar som ser till att cirkulera på skolans område för att ha en överblick över alla aktiviteter och för att synas för barnen. Vi vuxna på skolan är goda förebilder. Vi arbetar med värderings- och samarbetsövningar regelbundet. Vi låter barnen regelbundet framträda för varandra och andra t.ex. Björkenoch Ekenmöten. Där får också barnen lära sig att vara en god publik. Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut. Vi hjälper barnen att lösa konflikter om det behövs. Vi lär barnen att säga/göra förlåt och att förlåta. Vi informerar regelbundet om verksamheten och tar alltid kontakt då vi bedömer att något viktigt har hänt. Vi uppmuntrar lek som leder till social kompetens. Vi uppmuntrar föräldrabesök. Vi arbetar aktivt med vår värdegrund. Att tydligare förankra handlingsplanen hos föräldrar. Vid tendens till mobbning som framkommit via kamratstödjare, elevråd och enskilda elever; förebyggande arbete genom samtal både enskilt och i grupp samt observationer. Vid anmälan från klasslärare till trygghetsteamet arbetsgång (se bilaga 2). Vid konflikt/kränkning i personalgruppen arbeta enligt nedanstående: 1. Ta stöd av rektor. 2. Ta stöd av skyddsombud. Resultat (höstterminen 2011)

3 Kartläggningen med eleverna visar att trivselreglerna både i klass och på skolan fungerar. Ökad vuxennärvaro på rasterna ger större överblick över skolgården. Schema över fotbollsplanens användning, både för- och nackdelar enligt barnen. Trygghetsteamet inkopplat i de fall som blivit anmälda till teamet. Likabehandlingsplan finns tillgänglig på skolans hemsida, vilket informerades om vid samtliga klass föräldramöten. Vi har fortsatt med Trygghetsgrupperna i år 1. Föräldrar och elever har träffats i dessa grupper vid två tillfällen under året. Hur vi mäter resultatet på vårt arbete Barkarö Skolas trivselenkät för elever. PN enkät för förskolan/fritidshemmen; år 2 och år 5 Utvecklingssamtal Observationer Elevrådets utvärdering Kamratstödjarnas utvärdering Medarbetarenkäten När ett mobbningsärende är avslutat träffas teamet och berörd klasslärare för en utvärdering. Förbättringar till nästa handlingsplan Att tydligare förankra handlingsplanen hos föräldrar. Att inom arbetslagen kontinuerligt (en gång/månad) delge varandra hur situationen i respektive klass ser ut. Vid dessa tillfällen finns representanter från trygghetsteamet med. Att trygghetsteamet träffas regelbundet för avstämning. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Juni 2012

4 Definition Bilaga 1 Kränkande behandling kan handla om allt från enskilda kränkningar till mobbning och trakasserier med olika förtecken, som till exempel kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det mobbning. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativ handling från en eller flera andra individer. Kränkningar kan vara: fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar, knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner, gester. verbala t.ex. att bli hotad, retad, svordomar, fula ord. psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, nonchalans mot gemensamma regler. text- och bild t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn, spridning på Internet. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används som begrepp där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (som gör att vissa anses mindre värda och därmed legitimt att förtrycka). Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga typiska drag. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homoeller bisexuella personer.

5 Arbetsgång vid anmälan till trygghetsteamet Bilaga 2 1. Vid misstänkt mobbning skall trygghetsteamet kontaktas direkt. 2. Trygghetsteamet diskuterar och bestämmer vem som ska utreda ärendet och tar ansvar för att ytterligare bakgrundsinformation samlas in. 3. Samtal med berörda parter, enskilt eller i grupp. 4. Föräldrar till berörda elever informeras. 5. Uppföljningssamtal inom 2 veckor med alla inblandade. 6. Trygghetsteamet informerar klasslärare eller berörd personal när ärendet är avslutat. 7. Trygghetsteamet/klasslärare informerar vårdnadshavare till alla berörda parter när ärendet är avslutat.