Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Transkript

1 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer reviderad Rektor Marine Rosenberg

2 Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att alla barn ska känna sig trygga i skolan. Från den 1 april 2006 finns det dessutom en lag som kräver att aktiva åtgärder sätts in mot alla former av kränkande behandling. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: 1. Främja likställdheten mellan könen samt 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden (SFS 1999:866) Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier eller annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ur Lpo 94, Skolans värdegrund, Förståelse och medmänsklighet Det är vår målsättning att alla på Mosjö skola både barn och vuxna känner sig trygga. Vi tar kraftigt avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier mellan elever och även mellan personal och elev. Vår likabehandlingsplan ska medverka till att förverkliga skolans mål. Rättigheter och skyldigheter Alla som är i vår verksamhet, så väl barn som vuxna, har rätt att känna sig trygga. Ingen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. När det kommer till kännedom någon i skolan har blivit utsatt ska verksamheten utreda och förhindra fortsatt kränkning. Eleven har rätt att omedelbar få hjälp och stöd. Skolpersonalen har ansvar att åtgärda och följa upp. Alla, både elever och vuxna, har en skyldighet att inte utsätta några andra för kränkande behandling.

3 Vad innebär likabehandling? I skolans verksamhet ska alla behandlas likvärdigt och ingen får utsättas för kränkande behandling. Vad är en kränkande behandling? Gemensamt för all kränkning är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan ske av en eller flera personer och kan riktas mot en eller flera. En kränkning kan vara Fysisk, t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar Verbal, t.ex. bli hotad eller bli kallad för otrevliga uttryck, direkt eller via internet/mobil Psykologisk, t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Exempel på kränkande behandling är : Mobbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Mobbing: Mobbning är när en person upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, t ex knuffar, kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Parterna är inte jämnstarka, eftersom den ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt. Diskriminering: Är ett övergripande begrepp som innebär kränkande behandling av enskild person eller grupper av personer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier: Kränkningar på grund av kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism: Kränkningar mot folkgrupper där uppfattningen är att vissa folkgrupper har mindre värde utifrån biologiska skillnader. Med en sådan uppfattning som bakgrund anses det rätt för den egna gruppen att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Motvilja mot grupper med annan kulturell/etnisk bakgrund. Homofobi: Förakt eller motvilja mot homo- eller bisexualitet eller transpersoner.

4 Rutiner för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling Uppföljning av elevhälsosituationen genomförs 2 gånger i månaden. Eleverna genomför trivselenkäten en gång per termin. Kamratstödjarverksamheten bidrar med ögon och tankar i diskussioner med personal Trivsel och trygghet diskuteras med föräldrar vid t ex utvecklingssamtal eller andra möten Pedagoger uppmärksammar vad som händer bland eleverna under t ex raster eller i omklädningsrum Rutiner för att åtgärda trakasserier eller annan kränkande behandling Vid misstanke om trakasserier eller annan kränkande behandling träffas likabehandlingsteamet 1 och bestämmer arbetsordningen. Vid mobbning följer vi en speciell arbetsordning, se bilaga. De ansvariga organiserar arbetet och kontaktar vårdnadshavare samt dokumenterar det som sker Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen Den vuxne ska vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in alla berördas versioner och sammanställt vad som hänt Skolans pedagoger kontaktar alltid föräldrarna: När grovt kränkande språk eller våldsamheter har förekommit Vid upprepade konflikter När elever är mer än för stunden upprörda eller ledsna När anledning finns att föräldrar följer upp hemma Om man inte kommer tillrätta med arbetet förs ärendet vidare till annan myndighet som t ex socialtjänsten eller polis När ärendet är avslutat ska dokumentationen diarieföras och arkiveras i elevmappar Det är bara berörda elevers föräldrar som kontaktas såvida särskilda skäl inte föreligger som innebär att fler behöver ha vetskap. Om ditt barn beskriver sammanhang du som förälder tycker är konstiga kontakta alltid ansvarig pedagog. Eleven kanske inte alltid har förstått hela situationen och kan behöva hjälp med att förstå sammanhanget och då kan du som förälder vara till stor hjälp. 1 Likabehandlingsteamet är det tidigare sk mobbningsteamet

5 Främjande arbete på skolan: Återkommande samtal med eleverna och föräldrarna om hur de trivs på skolan. Att det förs kontinuerliga samtal i elevgrupperna kring förhållningssätt gentemot kamrater och vuxna. Att det i personalgruppen förs kontinuerliga samtal kring vårt förhållningssätt både mot elever och vuxna. Pedagoger finns ute på rasterna med sin grupp. Uppmärksamma både elever och vuxna på att de inte använder ovårdat språk eller att de på annat sätt kan uppfattas som kränkande. Våga och orka vara tydlig som vuxen Kontinuerliga samtal och moment i undervisningen som berör medmänsklighet, empati och kamratskap Arbeta regelbundet med vår värdegrund så som den visar sig i attityder och värderingar i den dagliga verksamheten. Alla på skolan har gemensamma trivselregler som återkommande uppdateras. Pedagogerna arbetar med SET 2 i alla grupper för att bl. a. stärka självkänsla, träna empati och få ökad förståelse för olikheter. Kamratstödjarverksamhet, två representanter från varje klass from skolår 3 som träffas regelbundet och gruppen ordnar aktiviteter vid några tillfällen per läsår. Aktiviteter över åldersgränserna genom t ex gemensamma arbetsdagar. Elever och pedagoger går gemensam igenom likabehandlingsplanen och innebörden av den. Trivselenkäter genomförs i alla grupper varje termin på skolan och följs upp av personalen Samarbetet med hemmet Tillsammans med informationsfoldern som skickas hem vid läsårets början bifogas likabehandlingsplanen så att föräldrar kan ta del av arbetet. Samtal kring planen förs vid olika föräldraträffar såsom enskilda föräldrasamtal eller andra möten med föräldrar. 2 SET är social och emotionell träning enligt Birgitta Kimbers bok Livsviktigt

6 Ansvarsfördelning Rektor: ansvarar för arbetet med en trygg miljö på skolan. ansvarar också för att informationsfoldern och likabehandlingsplanen delas ut vid läsårets början. ansvarar för utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Specialpedagogen är: sammankallande i likabehandlingsgruppen. initierar trivselenkäten 2 ggr/ år. följer upp resultatet med pedagoger. Respektive pedagog : ansvarar för det direkta arbetet med elever och föräldrar. Utvärdering och uppföljning Uppföljning av elevhälsosituationen genomförs två gånger i månaden. Pedagogerna följer upp med föräldrar minst en gång per termin vid utvecklingssamtalet. Eleverna genomför trivselenkäten en gång per termin. Likabehandlingsgruppen möts regelbundet. Vid introduktion av ny personal ska likabehandlingsplanen presenteras och samtal ska föras kring den. Revidering Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång per år och rektor ansvarar för det.

7 Bilaga Mobbingplan Vad är mobbning? Mobbning är när en person upprepade gånger, under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, t ex knuffar, kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Det kan vara svårt att skilja mobbning från s.k. vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, när den ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt. Vad gör vi i skolan? Vi i skolan arbetar för att minimera mobbning. Det förebyggande arbetet kan vara att: Arbeta regelbundet med vår människosyn, attityder och värderingar i den dagliga verksamheten. Ha gemensamma trivsel- och hälsofrågor, som återkommande uppdateras. Ge tips på rastaktiviteter Vuxna är med på rasterna Kamratstödjare finns bland eleverna Information/diskussion om mobbning ges till föräldrar Ta del av aktuell litteratur om mobbning Ge fortbildning för personal Ha diskussion på arbetslagsträffar en gång i veckan Vi arbetar utifrån skolans mobbningsplan Arbetsmetod vid akut mobbning! Vi utgår från Farstametoden 1. Vid misstanke om mobbning träffas mobbningsteamet och bestämmer arbetsgången. Är det mobbning? Vilka är mobbarna? 2. Samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade. 3. Samtal med alla mobbare, en i taget i ett strukturerat samtal där de upplyses om att vi vet att de mobbar och att vi ser mycket allvarligt på det. Mobbningen ska omedelbart upphöra. Det är viktigt att de/mobbarna är oförberedda och inte kan prata sig samman före eller under samtalen pågår. 4. Nu kan vi informera föräldrarna. 5. Efter två veckor har vi ett uppföljande samtal med mobbarna. Dessutom har vi kontakt med den mobbade och ser hur han/hon upplever situationen. Bråk och konflikter Bråk och konflikter kan ibland vara svårt att skilja från mobbning. När vi ser att konflikter av olika karaktär återkommer, försöker vi hjälpa barnen och ungdomarna att prata om det och tydliggöra beteendet. Personalen utbildar sig i konflikthantering genom att arbeta tillsammans med varandra i situationer som kan kännas svåra och känslosamma. Barnen tränar sig i att reda ut sina konflikter genom samtal i det aktuella läget med berörda personer med hjälp av vuxen genom t ex. träning i samtal i klassrummet som är mer strukturerat eller återkommande träning i konflikthantering. Här är också det regelbundna förebyggande arbetet på skolan en central punkt.