Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem

Transkript

1 Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem 1

2 Innehållsförteckning sid 2 Vision sid 3 Kränkningar och diskriminering - nu i två regelverk sid 3 Vad huvudmannen kan göra sid 3 Mål sid 4 Kränkande behandling (Skolverket) sid 4 Diskriminering (Jämo) sid 5 Då kränkning skett sid 5 Rutiner för utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Dokumentation. sid 5 Utredning sid 6 Åtgärder sid 7 Uppföljning och utvärdering sid 7 Dokumentation sid 7 Handlingsplan för 2014/2015 sid 8 2

3 VISION Skolan ska vara trygg, lärorik och rolig samt fri från diskriminering och kränkande behandling Kränkningar och diskriminering nu i två regelverk Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006 års lag) upphörde att gälla den 1 januari Sedan den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i 6 kap. skollagen (kränkande behandling) och i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). Med skola avses både förskola och skola. Detta innebär att skolorna från och med 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två olika regelverk för att garantera samma skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som före lagändringen. Det råder fortfarande nolltolerans mot kränkningar. Begreppet kränkande behandling motsvarar det som i 2006 års lag kallades annan kränkande behandling. Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under året. En sådan redogörelse förutsätter att man på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten som man kan utgå från. Vad huvudmannen kan ska göra. Enligt 6 kap. Skollagen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete För att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 ) vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (7 ) inom varje särskild verksamhet och år upprättas en plan mot kränkande behandling (årlig plan, i fortsättningen kallad plan mot kränkande behandling) med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilken av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande års plan. (8 ) Utbildningssamordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska enligt den nya diskrimineringslagen inom ramen för verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier (3 kap. 15 ) varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. Planen ska innehålla 3

4 en redogörelse för viken av dessa åtgärder som utbildningssamordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur planerade åtgärder har genomförts ska in i efterföljande års plan (3 kap. 16 ) Kraven på årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan kan uppfyllas i en och samma plan. Båda regelverken skyddar barn och elever som söker till eller deltar i verksamheten/utbildningen. I den regelbundna tillsynen granskar Skolinspektionen om 6 kap. skollagen följs av skolorna. Mål En Likabehandlingsplan upprättas årligen och redovisas i Kvalitetsredovisningen Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lgr11 sid 7) Kränkande behandling (Skolverket) Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. (6 kap 3 Skollagen) Kränkningar kan vara fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) text och bilder (teckningar, lappar, sms och fotografier) Skolan skall främja förståelse för andra människor. Skolan skall även aktivt bekämpa tendenser till trakasserier och förtryck. Förebyggande åtgärder Omsorg om hela barnets välbefinnande är allas gemensamma ansvar. Skolan informerar därför alla föräldrar om planen på höstens föräldramöte för att ge hemmen möjlighet att sträva mot samma mål som skolan. Planen skickas även hem. De föräldrar, som inte är närvarande vid klassmöte, informeras vid höstens utvecklingssamtal. Samtliga elever informeras tidigt på höstterminen, t.ex. i samband med kompisdagen, om att det finns en likabehandlingsplan och ett trygghetsteam. Vi genomför olika aktiviteter där värdegrundsfrågor står i centrum t ex: kompisdag, FNdagen. Vi har kompisstödjare som tillsammans med trygghetsteamet gör olika förebyggande insatser. Vi arbetar varje vecka med livskunskap som tränar den sociala förmågan och stärker självkänslan och gruppkänslan med hjälp av material som t.ex. Livsviktigt. Vuxna skall vara tydliga och inte vara rädda att ta en diskussion. All personal fortsätter att tränar positiva förhållningssätt. Personalen repeterar ICDP i början av varje läsår. 4

5 Diskriminering (Jämo) Är när ett barn missgynnas i skolan och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler, pedagogiska verksamhet eller de anställdas förhållningssätt. Förbudet gäller inte för befogade tillrättavisningar, från ansvariga för verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen. Då kränkning skett Rutiner för utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Dokumentation. Det utsatta barnet avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Vid varje kännedom om kränkande behandling ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. Verksamheten bör ta tag i situationen omgående, samma dag, och tidshinder bör inte accepteras. Utredning Utredningen syftar till att få reda på kränkningens karaktär och ska ligga till grund för vilka åtgärder som skall vidtas. Utredningen ska kännetecknas av stor hänsyn till den utsatta och övriga inblandade I utredningen är det viktigt att som pedagog Lyssna på de olika versionerna och reaktionerna Förhålla sig saklig till de berättelser som ges Inte lova något som verksamheten inte kan uppfylla Dokumentera alla samtal Arbetsgång vid upptäckt av kränkande behandling Den som upptäcker mobbning skall kontakta trygghetsteamet. Enskilda samtal med elever sker omedelbart med personal från Trygghetsteamet. All personal i Trygghetsteamet har utbildning i Farstametoden. Alla samtal dokumenteras och sparas. När något hänt och en klasslärare behöver frigöras hjälps all personal åt och går in i klassen. Rektor informeras Om ett barn känner sig kränkt av någon vuxen på skolan meddelas rektor. Rektor pratar först med barnet och sedan med den vuxne. Vid trakasserier och annan kränkande behandling Om punkt 1. nedan inte ger önskat resultat, går vi vidare till punkt 2. o s v. 1. Allvarssamtal med eleven som utfört kränkningen 2. Möte med föräldrar där ett åtgärdsprogram upprättas. 3. Rektor kallar till elevvårdskonferens där berörd personal, föräldrar samt representanter från stödteamet deltar. 4. Kontakt med socialtjänsten. 5

6 Det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt till polis och socialtjänst. Dessa kan också rådfrågas. När eventuell kränkning sker mellan barn och personal skall arbetslaget; Ta reda på vad som hänt genom att lyssna på varje part och kartlägga/diskutera situationen med barnen/vårdnadshavare och/eller personalen. Åtgärder Åtgärderna skall spegla karaktär och omfattning. En kränkning skall inte göras varken mindre eller större än vad den är men det utsatta barnet avgör om en kränkning skett. Åtgärdens mål är att skapa en trygg situation! Rektor har det yttersta ansvaret för att åtgärda eventuella kränkningar mellan barn och personal. Uppföljning och utvärdering I en uppföljning är det viktigt att alla får komma till tals. Uppföljningen inleds med ett samtal med barnet. Uppföljningen bör innehålla en utvärdering av utredningen, åtgärderna samt dokumentationen och bör göras inom rimlig tid. Vad gjorde skolan bra? Vad kunde gjorts bättre? Nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Denna utvärdering bör göras av personalen. Om skolan inte nått de mål man eftersträvat skall nya åtgärder vidtas. Om händelserna ingår i ett mönster i skolan måste en handlingsplan upprättas för att ta tag i problemet. Dokumentation Alla misstankar om allvarliga kränkningar skall dokumenteras. Utredning, vidtagna åtgärder, uppföljning och utvärdering skall också dokumenteras. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att: se till att det bedrivs ett förebyggande, målinriktat arbetet för att främja barns och elevers rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. att se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. alla vuxna som arbetar regelbundet på Mullhyttans skola har läst den här planen verksamheten årligen upprättar och utvärderar likabehandlingsplanen. rapportera till nämnden 6

7 Personal Ett viktigt led i arbetet för att skapa en trygg miljö som skyddar mot kränkningar är att alla vuxna som arbetar i gruppen/klassen har ansvar för: att ingen tillåts skratta eller kommentera om någon gör fel eller inte kan placering i klassrummet/ lokalen man arbetar i grupp- och lagindelningar. att inte låta eleverna ha öppna omröstningar om varandra. att samlingar, klassråd och liknande genomförs, där man beslutar och diskuterar olika saker som rör klassen. Elever Det är alla elevers ansvar att: följa skolans gemensamt utformade regler. behandla andra så som hon/han själv vill bli bemött. Som förälder / vårdnadshavare kan Du: uppmuntra Ditt barns positiva kamratrelationer lyssna och samtala med Ditt eget barn om gott kamratskap. läsa igenom och samtala med ditt barn om de regler som finns. tänka på att du bara får dela ut inbjudningskort till privata fester i skolan om alla i klassen är bjudna alternativt hela flickgruppen eller hela pojkgruppen är inbjuden. komma till skolan och hälsa på för att se ditt barn i klassrums- och kamratsituationen. ta kontakt med klassläraren eller rektor om Du upptäcker/misstänker mobbning eller kränkning. personalrum 0585 / rektor 0585 / Utvärdering av planen Enkäten Kamratrelationer/trivsel genomförs av eleverna i åk 1-6 varje termin Sammanställning från utvecklingssamtalen i förskoleklass och årskurs 1 lämnas till trygghetsteamet varje termin Planen utvärderas och revideras i slutet av varje läsår 7

8 Handlingsplan för Mål: Att utarbeta en plan för kompisstödjarnas och trygghetsteamets arbete. Åtgärder för att nå målet: Vi har ett trygghetsteam bestående av tre pedagoger som ansvarar för kompisstödjarnas arbete. Trygghetsteamet ansvarar för en utbildningsdag som ska utvärderas i kompisstödjargruppen. Vi kan därefter bestämma hur utbildningen ska utformas i framtiden. Kompisstödjarna träffar trygghetsteamet regelbundet. Trygghetsteamet ansvarar och dokumenterar. Vi ska göra en planering för träffarna gällande antal träffar, veckodag, tid och ansvarig från trygghetsteamet. Detta utvärderas vid läsårets slut och utvärderingen ligger till grund för det framtida arbetet. Kompisstödjarna får genomföra olika aktiviteter i sina klasser och på skolan och utvärdera detta arbete. Vi kan sedan utforma ett arbetssätt som ska fortgå från år till år. Klasserna får tycka till gällande vad som ska ingå i kompisstödjaruppdraget samt utvärdera hur de har upplevt de aktiviteter som kompisstödjarna genomfört under läsåret. Likabehandlingsplanen inklusive denna handlingsplan revideras under hösten så att den är tillgänglig för alla familjer vecka 48. Den tas upp i klasserna under höstterminen. Utvärdering: Utvärderingen genomförs av trygghetsteamet och kompisstödjarna tillsammans. Detta ska ske under vecka 50 på höstterminen och under vecka 23 på vårterminen. 8

9 9