Likabehandlingsplan Medåkers skola

Transkript

1 Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad. Det är tillsammans som elever och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för varandra. Alla barn är allas barn Barn- och utbildningsförvaltningen

2 1 Vad säger lagen? Från och med den 1 januari 2009 reglerar två lagar detta område, men med samma syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa två lagar är diskrimineringslagen (2008:267) och skollagen (14 a kap. 8 skollagen). De centrala begrepp som vi kommer att använda oss av i vår plan är bl.a. diskriminering (direkt och indirekt), kränkning och trakasserier. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering menas med att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering är däremot när skolan behandlar alla elever lika, utan att ta hänsyn till elevens särart. Trakasserier och kränkande behandling påminner om varandra, då båda begreppen handlar om att kränka en annan människas värdighet. Detta kan ta sig i uttryck fysiskt (slag, knuffar), verbalt (hot, svordomar, öknamn), psykosocialt (grimaser, utfrysning), samt i texter och bilder (sms, lappar, teckningar, etc.). Trakasserier är när man kränker någon utifrån diskrimineringsgrunderna, medan kränkande behandling inte har något samband med diskriminering. 1

3 2 Likabehandlingsplan 2013/2014 Alla på tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. 2.1 Övergripande definition Kränkningar kan vara följande: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. retas, förtala, förolämpa och härmas) Psykosociala (ignorera, bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning och blickar) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms,och mms) Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse och kränkning alltid måste tas på allvar. Lika viktigt är att den utsattes upplevelse av händelsen avgör om det är en kränkning eller inte. 2.2 Kartläggning och nulägesanalys För att veta vad personalen på främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling gör vi i början av varje läsår en kartläggning av nuläget på skolan. Genomgång av rutiner och regler för elever och personal vid skolstart samt kontinuerligt under läsåret. Under höstterminen diskuteras detta på föräldramöten.(bil.1) Enkät: barnens upplevelse av rasterna besvaras och utvärderas i oktober månad. Rastvaktssystemet ses över varje år. Samtal i klasserna. Eventuella incidentrapporter (bil.2) 2.3 Tydliga mål och konkreta åtgärder Våra mål är att: Skapa en gemensam värdegrund Involvera föräldrarna i värdegrundsarbetet Fortsätta arbetet med att skapa en trygg miljö för alla Fortsätta att förbättra rastvaktssystemet Konkreta åtgärder Skapa en gemensam värdegrund för elever och personal Kompissamtal Värdegrundsarbete i klasserna 2

4 Hela skolan -aktiviteter Faddersystem Skolans regler Klassens regler Rastvakter Arbeta för att skapa en gemensam värdegrund för både elever och personal som dokumenteras. Det är all personals ansvar att vara förtrogen med och följa den gemensamma värdegrunden. Med Kompissamtal menar vi regelbundna och strukturerade samtal som går ut på att ge eleverna en modell för att lösa konflikter med ord i stället för tystnad eller våld. Hela skolan -aktiviteter är tillfällen då vi jobbar över klassgränserna. Olika aktiviteter såsom högläsning, lingonplockning, stormöte, lekdag... Faddersystemet innebär att de äldre eleverna tar hand om de yngre så att de skall känna sig trygga i skolan. Skolans regler har för syfte att främja en trevlig och trygg miljö. (se bil.1) Eleverna i varje klass har tillsammans utarbetat klassens regler. Rastvakter följer ett förutbestämt schema. Schemat utvecklas utifrån analysen av hur eleverna upplever rasterna. 2.4 Rutiner vid allvarliga incidenter När en vuxen eller en elev påtalar att hon eller han blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska personalen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller även kränkningar mellan personal/elev, elev/personal och mellan personal/personal. Den vuxne som berörs av en incident talar med personen i fråga om det olämpliga beteendet och påminner om skolans normer och regler/värdegrund. Alla incidenter ska åtgärdas omedelbart. Parterna kommer överens om en lösning. Information ges till det utsatta barnets/elevens föräldrar såväl som förövarens. Dokumentera vad som skett. Rektor involveras. 3

5 2.5 Rutiner vid återkommande oacceptabla incidenter. Ansvarig rektor, personal, elev och föräldrar möts och kommer överens om åtgärder. En åtgärdsplan upprättas och undertecknas av vårdnadshavare och personal. Tid för uppföljande möte avtalas. Incidenten och åtgärden dokumenteras. 2.6 Plan mot kränkande behandling Det är inte bara den som kränker som måste stärkas och få ett positivt beteende utan även den som blir kränkt (våga säga ifrån). De elever som inte är förtrogna med det svenska samhällets normer och värden ska ha möjlighet att få hjälp med förklaring på sitt hemspråk. Vårt arbete mot kränkande behandling innebär bl.a. att vi undviker negationer, försöker avleda konflikten, använda humor och flytta fokus. Slagsmål Åtgärder: Personalen ingriper direkt och särar på de inblandade. Konflikten löses på en avskild plats. Personalen lyssnar på de inblandades upplevelser av vad som har hänt. Vid behov inkalla ev. vittne. De inblandade kommer med en lösning. Vad visar kartläggningen? Våra utvärderingar visar att de allra flesta elever upplever en stor trygghet på. En del har uppgett att situationen i omklädningsrummen kan vara jobbig. Andra exempel är miljön i korridoren för förskoleklassen. Viss oro i matsalen och på rasterna. Så här arbetar vi utifrån kartläggningen. Cirkulerar bland eleverna på rasterna och i matsalen. Deltar i barnens lekar när tillfälle ges. Fullgör det schemalagda rastvaktssystemet med stor noggrannhet. 4