Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst. Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever.

Transkript

1 Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever.

2 LIKABEHANDLINGSPLAN Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever. MÅL Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland barn och vuxna i vår förvaltning. UTGÅNGSPUNKTER Sedan gäller lagen om förbud mot diskriminering och skollagens kap. 14a avseende åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever (SFS 2008:571). Lagen ska tillämpas på all utbildning och annan utbildning som avses i skollagen. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering p.g.a. kön etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Skolan åläggs även att arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Med anledning av lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling har denna plan upprättats av Lysekil/ Sotenäs gymnasium - och vuxenutbildningsnämnd. Planen ska utvärderas och följas upp, samt vid behov åtgärdas och revideras inför varje läsår inom ramen för kvalitetsrapporten/kvalitetssäkringen. Kartläggning av behov sker genom enkäter, mitterminssamtal, medarbetarsamtal, möten med studeranderåd och på arbetsplatsträffar. Planen ska finnas tillgänglig i tryckt format samt på verksamheternas hemsidor. ANSVARSFÖRDELNING Alla som arbetar i ovan verksamheter ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Förvaltningschef ska ansvara för att nämnden har en uppdaterad likabehandlingsplan och att rektorerna inom nämndens olika verksamheter agerar efter denna plan. Rektor ska ansvara för att personalen inom den egna verksamheten agerar enligt planen. Lärare och övrig personal ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen

3 DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING OCH MOBBING av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även organisationer kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska Verbala Psykosociala Text och bildburna (t. ex. att bli utsatt för slag och knuffar) (t. ex. att bli hotad eller bli utsatt för skällsord) (t. ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) (t. ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepande tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t. ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. Sexuella trakasserier Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa grupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Homofobi Avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexuella personer. FÖREBYGGANDE ARBETE All personal skall medvetet arbeta för att skapa ett positivt arbetsklimat i förvaltningen. All personal ska vara uppmärksam på allt som händer och aktivt agera om man misstänker att någon/några utsätts för kränkande handlingar. De samlade studiemiljöerna ska skapa studiero, trygghet och delaktighet. All personal och elevskyddsombuden ska få information om innehållet i lagen om förbud mot kränkning. All personal samt elevskyddsombud ska få fortbildning i att konkret arbeta med dessa frågor. Aktiva värdegrundsdiskussioner ska föras överallt där det behövs eller passar inom ramen för utbildningen. Eleverna ska ha ett reellt inflytande inom undervisningen, inom arbetslaget och i hela förvaltningen. Verksamheten ska ha fungerande studeranderåd

4 Varje rektor ansvarar för att årligen utvärdera förekomsten av kränkande behandling och mobbning såväl hos elever som hos personal. Detta underlag ska sedan presenteras i kvalitetsredovisningen Medarbetarsamtalen ska innehålla frågor om förekomsten av kränkande behandling och mobbing. INSATSER UNDER LÄSÅRET Studiedag för personal om lagstiftning och praxisarbete inom området. Genomgång och diskussion om innehållet i Likabehandlingsplanen. Information till samtliga elever genom undervisande lärare. Utbildning till elevskyddsombud och studeranderåd. VAD GÖR VI NÄR NÅGOT HÄNT? En elev anmäler kränkande behandling till undervisande lärare eller till skolledningen. Personal anmäler kränkande behandling till skolledning eller till förvaltningschef. Som elev eller personal kan alltid en anmälan ställas till elev- huvudskyddsombud. Ett typfall: 1. Undervisande lärare håller ett försiktigt samtal med den som utsatts. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Det är viktigt att även den som rapporterat händelsen deltar. Även representant för skolledning kan vara med. 2. Den eller de som utfört den kränkande handlingen kallas skyndsamt till enskilda samtal av undervisande lärare eller rektor. De upplyses om att skolan vet att de utsatt någon för kränkande behandling, att skolan ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. 3. Om det behövs ska samtalen upprepas de närmaste dagarna och att man då fördjupar innehållet i dessa. 4. Efter ytterligare två veckor har man ett uppföljningssamtal med både den/de utsatta och den/de som utfört kränkningen. Observera att detta är ett starkt förenklat typfall och att verkligheten normalt är betydligt mer komplex. Hela problemet är mycket känsligt och fel information eller åtgärd vid fel tillfälle kan försvåra eller helt sabotera hela processen! - 3 -

5 DOKUMENTATION Alla fall av kränkande behandling ska dokumenteras och upprättas på särskild blankett (se bilaga). Anmälan med händelseförlopp, åtgärder och resultat lämnas till rektor för registrering och arkivering. Händelsen ska även rapporteras till nämnden. ÅTGÄRDER Åtgärderna ska grundas på den utredning som skett och riktas mot såväl den drabbade som mot dem som utövat kränkningen. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Även disciplinära åtgärder inom ramen för Vuxenförordningen kan bli aktuella. Polisanmälan ska göras om man misstänker brott som t.ex. olaga hot eller misshandel. I dessa frågor beslutar rektor/förvaltningschef. Om skador har uppstått ska sjukvården kontaktas för dokumentation. Om en elev utsätts för repressalier ska hon/han kontakta rektor, som samtalar med berörd person. Om så behövs ska också åtgärder vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp - eller skolnivå. Hjälp ska tas utifrån om skolan bedömer att den själv inte har den nödvändiga kompetensen för att hantera situationen. FÖRTECKNING AV NYCKELPERSONER Förvaltningschef Pia Alhäll Rektor Mikael Nelin SYV Liliane Hjalmarson Facklig företrädare Stig Karlsson Skolkurator Sara Alvenäs Lundin Huvudskyddsombud Jan Klemetz Vårdcentral Kungshamn Polis /