LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10 MÅL mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, ungdomar, vuxna och elever Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland barn och vuxna i vår förvaltning. UTGÅNGSPUNKTER Med anledning av den nya lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling har denna plan upprättats i Utbildningsförvaltningen, Enköpings kommun. Förvaltningen består av verksamheterna, Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad yrkesutbildning samt Arbetsmarknadsenheten. Planen har upprättats i samverkan med elever, personal och föräldrar och ska utvärderas varje år inom ramen för kvalitetsrapporten. Planen ska finnas tillgänglig i tryckt format samt på förvaltningens olika hemsidor. Följande citat styr förvaltningens arbete i dessa frågor: Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka kränkande behandling. (Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, SFS 2006:67 1 ) ANSVARSFÖRDELNING Alla som arbetar i Utbildningsförvaltningen skall Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Förvaltningschef skall Ansvara för att skolan har en uppdaterad likabehandlingsplan och att rektorerna inom Utbildningsförvaltningens olika verksamheter agerar efter denna plan. Rektor skall Ansvara för att personalen inom den egna verksamheten agerar efter planen. Lärare och övrig personal skall Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen Samarbeta med hemmen i fostran av eleverna och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för det dagliga arbetet och för samarbetet.

2 DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING OCH MOBBNING Kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även organisationer kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller bli utsatt för skällsord) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) Text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Mobbning Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t ex sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. Sexuella trakasserier Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa grupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Homofobi Avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexuella personer. FÖREBYGGANDE ARBETE All personal skall medvetet arbeta för att skapa ett positivt arbetsklimat i förvaltningen. All personal ska vara uppmärksam på allt som händer och aktivt agera om man misstänker att någon/några utsätts för kränkande handlingar. De samlade studiemiljöerna på gymnasiet ska skapa studiero, trygghet och delaktighet. All personal och elevskyddsombuden ska få information om innehållet i lagen om förbud mot kränkning.

3 All personal samt elevskyddsombuden ska få fortbildning i att konkret arbeta med dessa frågor. Aktiva värdegrundsdiskussioner ska föras överallt där det behövs eller passar inom ramen för utbildningen. Eleverna ska ha ett reellt inflytande inom undervisningen, inom arbetslaget och i hela förvaltningen. Verksamheterna ska ha fungerande klassråd och elevråd. Gymnasieskolan ska på första föräldramötet i åk 1 varje år informera om hur skolan arbetar för att motverka alla former av kränkande behandlingar. Informationen ska även finnas på skolans hemsida Varje verksamhetschef ansvarar för att årligen utvärdera förekomsten av kränkande behandling och mobbning såväl hos elever som hos personal. Detta underlag ska sedan presenteras i Kvalitetsrapporten. Medarbetarsamtalen ska innehålla frågor om förekomsten av kränkande behandling och mobbning. Enskilda hälsosamtal ska genomföras av skolhälsovården i åk 1 varje år. INSATSER UNDER LÄSÅRET Fortsatt utbildning av personal och elever inom HBT, enhetlig elevsyn samt nätmobbning. VAD GÖR VI NÄR NÅGOT HÄNT? Ett typfall: 1. Klassföreståndaren håller ett försiktigt samtal med den utsatta. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Det är viktigt att även den som rapporterat händelsen deltar. Även representant för Elevhälsan kan vara med. 2. Den eller de som utfört den kränkande handlingen kallas skyndsamt till enskilda samtal av klassföreståndare eller rektor. De upplyses om att skolan vet att de utsatt någon för kränkande behandling, att skolan ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen omedelbart måste upphöra. 3. Rektor ser till att vårdnadshavare efter första samtalet informeras skyndsamt om inte inblandade elever är myndiga. 4. Om det behövs ska samtalen upprepas de närmaste dagarna och att man då fördjupar innehållet i dessa. 5. Efter ytterligare två veckor har man ett uppföljningssamtal med både den/de utsatta och den/de som utfört kränkningen. Observera att detta är ett starkt förenklat typfall och att verkligheten normalt är betydligt mer komplex. Hela problemet är mycket känsligt och fel information eller åtgärd vid fel tillfälle kan försvåra eller helt sabotera hela processen!

4 Dokumentation Hela förloppet ska dokumenteras på därför avsedd blankett (se bilaga). Alla fall av kränkande behandling ska dokumenteras och arkiveras inlåsta i skolans arkiv. Händelsen ska även rapporteras i INVIT. Åtgärder Åtgärderna ska grundas på den utredning som skett och riktas såväl mot den drabbade som mot dem som utövat kränkningen. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Även disciplinära åtgärder inom ramen för Gymnasieförordningen kan bli aktuella. Polisanmälan ska göras om man misstänker brott som t ex olaga hot eller misshandel. I dessa frågor beslutar rektor/chef. Om skador har uppstått ska skolhälsovården kontaktas för dokumentation. Om en elev utsätts för repressalier ska hon/han kontakta rektor, som samtalar med berörd person. Om så behövs ska också åtgärder vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- eller skolnivå. Hjälp ska tas utifrån om skolan bedömer att den själv inte har den nödvändiga kompetensen för att hantera situationen. FÖRTECKNING AV NYCKELPERSONAL Funktion Nuvarande innehavare Telefon Utbildningschef Hans Hellberg Rektor Komvux Mona Siösteen Förv ek. och rektor Wgy Viveca Ehrning Samordnande rektor Jörgen Norman Rektor Erja Lindmark Rektor Åsa Widmark eller Rektor Dag Ingvar Nilson Skolsköterska Gunni Sunesson Skolsköterska Maud Billstrand Kurator Elisabeth Schederin Kurator Camilla Bogelid Skolpsykolog Vakant Skyddsombud Personal Ulrika Beijer Laila Berglind Lars Hegerius

5 ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING (bilaga 1 till Likabehandlingsplanen) Den utsattes namn: Datum för anmälan: Händelsen: Anmälarens namn: Den som tar emot anmälan: Namn på de/dem som kränker: Namn på de/dem som undersöker händelsen: Åtgärder och resultat: Avslutningsdatum: Signatur: Överlämnas till Expeditionen för arkivering!