Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Transkript

1 Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Aktuella styrdokument Skollagen kap. 14a 8 (plan mot kränkande behandling) Diskrimineringslagen 3 kap. 16 (likabehandlingsplan) Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen (2008:567) som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens kapitel 14 a som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån dessa lagstiftningar skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO). Planer mot diskriminering och kränkande behandling är en vidareutveckling av Likabehandlingsplanen. Planerna syftar till att främja allas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Så här arbetar vi Söderportgymnasiet ska vara en skola där alla ska behandlas lika och där skolans ledning, personal och elever tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Den personal som får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att rektor får information om det inträffade. Rektor ansvarar för att åtgärder vidtas och har det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en enskild eller en grupp. De kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas över tid. Det är viktigt att alltid utgå från den individuella upplevelsen av kränkningen och ta den på allvar.

2 Definitioner av nyckelbegrepp Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering är det om någon missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering är det om någon missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Kränkande behandling - fysisk ( t.ex att bli utsatt för slag och knuffar) - verbal ( t.ex att bli hotad eller kallad hora, bög) - psykosocial ( t.ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - text- och bildburen ( t.ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Könsöverskridande identitet avser kränkning eller särbehandling av någon som inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ålder avser i det här fallet uppnådd levnadslängd. Diskriminering med avseende på ålder innebär att särbehandla någon på grund av ålder. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

3 Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Så här ska vi främja allas lika rättigheter och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Söderportgymnasiet ska organiseras och utformas på sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer som skyddar elever mot alla former av kränkningar. Vid introduktionen av nya elever och nyanställd personal ansvarar rektor för att information lämnas om gällande ordningsregler och planer mot diskriminering och kränkande behandling Rektor aktualiserar årligen planer mot diskriminering och kränkande behandling med all personal på arbetsplatsträffar. Mentorerna diskuterar planer mot diskriminering och kränkande behandlingen med eleverna på klassråd en gång per år, efter uppmaning av rektor. Klassens synpunkter antecknas och återkopplas till rektor. Aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid finnas på skolans hemsida. Klasskonferenserna ska alltid ta upp frågan om klassklimatet. Klassråden ska behandla förhållandena i klassen Olika indelningssätt vid grupparbeten förhindrar att samma elev upplever utanförskap Personal uppmärksammas på att kränkningar kan ske över mail Rektor ansvarar för att personal tar del av skolans handlingsplaner (finns i personalinformationen och på hemsidan) Samarbetsövningar vid introduktionen i åk 1 Sex- och samlevnadsundervisning i åk 2 Så här upptäcker vi trakasserier och annan kränkande behandling Det är viktigt att skolan på ett systematiskt sätt skaffar sig kunskaper om den aktuella situationen. Den utsattes subjektiva upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som har hänt. På Söderportgymnasiet arbetar vi enligt följande: Regelbundna mentorssamtal enskilt och med klass för elever och medarbetarsamtal för personalen Elevhälsan erbjuder hälsosamtal med alla elever i åk 1 där även frågor om trivsel tas upp.

4 Introduktionssamtal med alla elever i åk 1 för att få möjlighet till tidigt stöd. Mentor genomför utvecklingssamtal varje termin med vårdnadshavare där elevens situation i skolan diskuteras. Varje läsår genomförs en enkätundersökning klassvis för att få en överblick över den psykosociala miljön i klassen och i skolan. Resultatet från enkäten ligger till grund för det fortsatta arbetet under läsåret. Frånvaro från skolan kan vara ett tecken på att eleven kränks. Därför registreras frånvaron dagligen och rapporteras till vårdnadshavaren vid anledning till oro. Efter överlämning informerar specialpedagogerna alla berörda lärare om en elev har särskilt behov. Så här utreder vi trakasserier och annan kränkande behandling När någon får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska hon/han omedelbart reagera/agera beroende av situationen på lämpligt sätt. Händelsen ska därefter snarast rapporteras på blanketten Kränkande behandling till ansvarig rektor. En utredning görs. Utredningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den eller de som kan har utfört kränkningen. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt. Elevvårdsteamet kallas in vid behov. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av en elev ska rektor eller någon annan ur ledningen ansvara för utredningen. Händelser som strider mot svensk lagstiftning polisanmäls av den som är utsatt och/eller av rektor. Så här åtgärdar vi trakasserier och annan kränkande behandling Åtgärder i likabehandlingsarbetet börjar när kränkningarna upptäcks. Upptäckt sker genom misstanke, kartläggning och kontinuerliga samtal. Kränkningar kan även framkomma genom föräldrakontakt. Det är viktigt att uppmärksamma all information som framkommer angående kränkningar. Kränkningarna ska omedelbart förhindras. Rutiner för akuta situationer: Dokumentation sker kontinuerligt vid kränkningar på blanketten Kränkande behandling. Blanketten lämnas till ansvarig rektor. Den person som utfört kränkning kallas till ett samtal där en muntlig varning utdelas i syfte att snabbt markera att beteendet inte accepteras. Detta samtal dokumenteras genom att rektor gör en anteckning om att samtalet ägt rum. Det ska finnas en dokumentation kring varje ärende som rör diskriminering eller annan kränkning på skolan. Skolhälsovårdens roll beaktas särskilt i detta sammanhang. Förvaltningens rutiner för anmälan om tillbud och skador ska användas. (FLEXITE).

5 I vissa akuta lägen kan det bli nödvändigt att sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Kurator eller annan med motsvarande/kompletterande kompetens erbjuder stödsamtal med den som utsatts för kränkning/diskriminering. Långsiktiga arbetet Vid behov ska ett program för åtgärder upprättas. Detta gäller såväl för den utsatta eleven som för den/de som utfört kränkningen. Åtgärder ska följas upp och utvärderas av rektor eller den rektor utser. All personal ska vara observant på symboler, märken och attityder som strider mot värdegrunden Skolan ska vara fri från kränkande politisk propaganda både vad gäller datanätverk och anslagstavlor. Personal ingriper när en elev bryter mot skolans värdegrund och anmäler till rektor. Personal får utbildning i värdegrundsfrågor Vid behov ska övervägande göras om åtgärder bör göras för att förändra strukturer och förhållande i grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten så behöver ska kompetens tas utifrån. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rektor underrätta arbetsmiljöverket. Det gäller även hot och våldsituationer. Ansvarsfördelning och roller för personal, ledning och elever Skolledning ansvarar för att handlingsplanen arbetas fram, hålls aktuell, följs upp och efterlevs att stöd ges till elever och personal som utsatts för kränkande särbehandling, hot eller våld. att polisanmälan sker vid händelser som strider mot svensk lagstiftning. att händelser som strider mot skolans värdegrund dokumenteras att åtgärdsprogram upprättas Mentor ansvarar för kontakter med eleven, hemmet och elevvårdsteamet Klassen, lärarlaget eller motsvarande arbetsgrupp ansvarar för Att vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationen med anknytning till handlingsplanen. Elever ansvarar för att visa och agera för att ta ställning mot främlingsfientlighet och kränkande behandling att reagera när någon bryter mot de gemensamma reglerna.

6 Så här gör vi planer mot diskriminering och kränkande behandling kända och förankrade i hela verksamheten och hos elevers vårdnadshavare Vid föräldrainformation informeras vårdnadshavarna om skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Elever och personal informeras varje terminsstart om planer mot diskriminering och kränkande behandlingen. Aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolans hemsida Så här medverkar elever, personal och vårdnadshavare i arbetet med planen Mentorerna ger eleverna möjlighet att ha synpunkter på planer mot diskriminering och kränkande behandling Planer mot diskriminering och kränkande behandling tas upp på skolkonferensen. Beslut om planen på skolkonferensen. Föräldrarådet tar upp planen för diskussion en gång per läsår. Information till föräldrar vid föräldramöten om handlingsplanen och var de ska vända sig om något inträffar Så här ökar vi personalens kompetens inom området Vid planering av studiedagar och arbetsplatsträffar beaktas personalens behov av kompetensutbildning inom området Mentorsträffar med skolledningen där planen diskuteras Så här följer vi upp och reviderar planen Uppföljningen sker genom skriftlig utvärdering i mars. Resultatet återkopplas på klassråden och vid personalgruppernas arbetsplatsträffar. Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling ingår i skolans kvalitetsredovisning. Resultatet ligger till grund för nya prioriterade områden. Prioriterade områden Under läsåret prioriterar vi följande områden: Att bibehålla och vidareutveckla söderportandan för att på ett positivt sätt kunna skapa goda relationer mellan alla på skolan och upprätthålla ett konfliktfritt klimat. Exempel på detta är gemensamma aktiviteter tillgängliga för alla, t ex idrottsaktiviteter och temadagar. Att se över utrymmena i skolan för att ge bättre möjligheter till relationsskapande arbete. Att observera språkbruket. Att slutföra en genomgripande revidering av planerna mot diskriminering och likabehandling med utgångspunkt i den genomförda enkät som riktade sig till all personal och alla elever.

7 Dokumentation vid kränkande behandling, mobbning och skadegörelse Datum, tid och plats för händelsen: Personer närvarande vid händelsen (Ange namn och klass) Beskrivning av händelseförloppet samt orsaken till det inträffade: Anmälare Datum Fylls i av rektor eller elevvårdsteam: Följande åtgärder har vidtagits för att förhindra att liknande inträffar igen: Ansvarig chef/rektor Datum Fullständigt ifylld anmälan skickas till ansvarig rektor som tar med sig ärendet till elevvårdsteamet.

8 Viktiga telefonnummer och e-adresser: Barn- och elevombudsmannen Tel Jämställdhetsombudsmannen Tel Handikappsombudsmannen Tel Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tel Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Tel Skyddsombud på skolan Cecilia Ahlm, Stig Idegran Tel Elevskyddsombud lå Utses vid läsårsstarten Söderportgymnasiets planer mot diskriminering och kränkande behandling är framtagen i samråd med elever i skolkonferensen och med personal i samverkansgruppen Beslutad den 18 mars 2011 Rektor Aktuella blanketter Dokumentation i samband med kränkande behandling, mobbning och skadegörelse