Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Transkript

1 Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande behandling formuleras. Dessa ska uppdateras årligen. I lagen förbjuds diskriminering på grund av; kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi vuxna har ett stort ansvar. Genom att tydligt visa att Vi tar avstånd från alla former av kränkningar och förtryck så överför vi detta synsätt på barnen! Framgångsfaktorer som främjar likabehandling: Ledningen tar tydligt och konsekvent ställning mot alla former av kränkande behandling. Ledning och personal har kunskap om uttrycken för och omfattningen av kränkande behandling. Kunniga och engagerade vuxna. Mål: En förskola utan kränkande behandling Delmål 1: Separata, reviderade likabehandlingsplaner implementeras till samtliga barn och pedagoger under läsåret Delmål 2: Få alla barn och pedagoger delaktiga i kartläggningen och utvärderingen av planen. Delmål 3: Kompetensutveckla ett/två arbetslag i ICODP. Upprätta en nulägesbeskrivning och karläggning av våra lokala förutsättningar och behov. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.

2 Mobbning Diskriminering Marginalisering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. är kränkningar utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. är en ej aktiv handling, låtsas inte om/respekterar ej vederbörande. är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. är motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. är motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller retad) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och bilder) Detta gör vi för att förebygga kränkande behandling Personal liksom ledning tar bestämt avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi, förskolans personal, ingriper direkt om ngt barn utsätts för ngn form av kränkande behandling. Vi har enats om att alla barn är allas barn! Vi har en handlingsplan som all personal känner till, arbetar i enlighet med samt informerar föräldrar om. Denna plan uppdateras årligen. Förskolans verksamhet och organisation främjar goda relationer, trygga lärandemiljöer och demokratiska, jämlika relationer. Personalen har enats om ett positivt förhållningssätt, vi är alla förebilder! Vi har rutiner för att tidigt upptäcka kränkningar. Vem man vänder sig till om ngt har hänt. Bland annat genomför vi kartläggningar i oktober månad varje år. Alla, inklusive barn och föräldrar, är delaktiga i det förebyggande arbetet. Genom att pedagoger och föräldrar utbyter information vid hämtning och lämning. Varje termin erbjuds alla familjer utvecklingssamtal där barnet sociala utveckling följs upp. Vi har föräldrasamråd där frågor kring likabehandlingsplanen kan diskuteras. Personalen arbetar konsekvent och medvetet för att förebygga, upptäcka och motverka kränkningar. Vi ser till att böcker och annat pedagogiskt material inte har diskriminerande innehåll.

3 I arbetet med våra barn Vi arbetar aktivt med kamratrelationer och känslor. Samtalar och medlar vid konfliktlösning. T ex hur tror du att det känns för honom/henne att inte få vara med? Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och bry sig om varandra för att utveckla barnens empatiförmåga. Vi uppmuntrar barnen i att vara empatiska mot varandra, berömmer positiva handlingar som barnen gör. T ex då barnen hjälper varandra, tröstar någon etc. Vi hjälper barnen att fundera på hur det känns att bli orättvist behandlad. Vi lägger stor vikt på att få barnen att förstå hur man är en bra kompis, genom samtal, reflektion och handling. Vi hjälper barn in i leken, speciellt de barn som har svårt för det sociala samspelet. Vi ger barnen med ansvar och inflytande i den dagliga verksamheten, för att främja känslan av gemenskap och delaktighet. Vi lyfter fram likheter och olikheter som ngt positivt. Alla vuxna har samma ansvar att ingripa eftersom alla barn är allas barn! Att upptäcka kränkande behandling Närvarande vuxna som deltar i barnens lek eller finns i närheten. Alla barn är alla pedagogers, vilket betyder att vi har gemensamt ansvar för att se om ngn behöver vuxenstöd. Vi har ett nära samarbete med föräldrarna. Genom att vara lyhörd som pedagog. Genom årlig kartläggning ( i okt & mars), Kartläggningen innehåller: barnintervjuer med de äldre barnen, pedagogerna genomför observationer av var, hur och med vem barnen leker. I utvecklingssamtalen har vi kontinuerliga uppföljningar om barnets trygghet och trivsel på förskolan. Resultatet sammanställs av avdelningsansvarig och rapporteras till ledningsgruppen. Arbetslag och ledningsgrupp ansvarar för uppföljning. Vid behov kontaktas kommunens resursteam. Det finns rutiner hur kommunikationen skall ske beroende på varifrån informationen kommer. Om det gäller barn som blivit kränkt av annat barn gäller: pedagog arbetslags ledare bitr rektor barn pedagog bitr rektor förälder pedagog bitr rektor Om det gäller barn som blivit kränkt av vuxen gäller: barn/förälder bitr rektor Att utreda kränkande behandling. Så snart förskolan fått kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Det ska ske enligt modellen nedan eller annan modell som man kommer överens om. 1 Enskilt samtal med den utsatte. 2 Enskilt samtal med förövaren. 3 Samtal med eventuella med löpare.

4 4 Samtal med ledaren. 5 Kontakt med hemmen. 6 Kontinuerlig uppföljning. En bedömning bör göras huruvida den kränkande behandlingen skall anmälas till andra myndigheter. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Utredningen skall dokumenteras. Att åtgärda kränkande behandling Om pedagogen blir vittne till kränkning där barn kränker barn ingriper man direkt. Noll tolerans vid, elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot vuxna och barn. Man bryter situationen och värnar om båda barnens tillstånd. Det innebär att man inte släpper iväg t ex ett ledset barn innan man har försäkrats sig om den utsattes tillstånd. Vid behov tar man hjälp av annan vuxen. Information om händelsen lämnas till ansvarig (barnets närmsta) pedagog. Denne informerar föräldrarna samt de kollegor som behöver få nödvändig information. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning. I dessa fall skrivs en åtgärdsplan och bitr rektor underrättas. En metod kan vara att göra en observation/dokumentation av det aktuella barnet. Vid behov skall ett åtgärdsprogram upprättas. Om förskolan inte har tillräcklig kompetens skall hjälp tas utifrån, beställning av handledning från resursteamet. Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot barn Om pedagog blir vittne till kränkning där vuxen kränker barn ingriper man direkt. Ärendet lämnas till bitr rektor eller rektor vilken ser till att utredning påbörjas. Föräldrar informeras. Rektor eller bitr rektor har enskilda samtal med dem som varit inblandade. Ev åtgärder vidas. Ärendet återkopplas till den utsatte och dennes familj. Ärendet dokumenteras och sparas av rektor. Föräldrarnas uppgift Att vara uppmärksam på sitt eget barn. Blir ditt barn utsatt för kränkningar? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir utsatt: Ovilja att gå till förskolan Ont i magen Huvudvärk Barnet har inga kamrater Barnet verkar nedstämt och ledset Dessa tecken kan även bero på andra saker, men det motiverar att du tar kontakt med pedagogerna på din avdelning. Pedagogen du pratar med har sedan ansvaret att följa upp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Prata med dit barn om vilka kvalitéer en bra kompis har, försök få barnet att hitta fler kompisar. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det en oerhörd betydelse.

5 Utsätter ditt barn andra barn för kränkningar? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra men om det är så, måste Du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och för Ditt eget. Forskning visar att barn som kränker andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste Du göra något. Om du vill ha stöd och råd kan du gärna prata med ngn pedagog du känner dig förtrogen med. Vi har en gedigen kunskap om barn och det är inget ovanligt att barn ibland testar gränser och är dumma mot varandra. Utvärdering och revidering Genom sammanställning av kartläggningens resultat får vi en bild av vad som behöver revideras. Arbetslagen utvärderar enligt : Bra? Mindre bra? Förbättringsförslag? Utvärdering i utvecklingssamtalen två ggr per år. Pilen enkäten har frågor om trygghet, dessa följs upp och utvärderas. Bitr rektor och ledningsgruppen ansvarar för att arbetslagen årligen gör en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen samt en redogörelse för de åtgärder som genomförts samt resultat av dessa. Detta skall redovisas i kvalitetsredovisningen och ligger till grund för kommande läsårs likabehandlingsplan. Utbildningsinsatser ICODP Till alla vuxna Det är väldigt viktigt att alla vuxna samarbetar. Vid minsta känsla att något inte står rätt till måste vi handla. Kränkningar är svåra att upptäcka eftersom de sker mest när den vuxne inte ser. Barn vill inte alltid berätta om kränkningar som de känner till eftersom de tror att det är skvaller eller att det gör att de inte får vara med. Det är viktigt att vi vuxna är tydliga med att det inte är skvaller att berätta om kränkningar, utan att det är en skyldighet att hjälpa människor som har det svårt. Förskolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas.

6 Jämställdhetsplan Lpfö-98: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Pedagogerna ska genom sitt förhållningssätt aktivt arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Vi ordnar de pedagogiska miljöerna på förskolan så att både pojkar och flickor skall lockas att leka med de olika materialen. Pedagogerna vidgar barnens möjligheter genom medvetna gruppindelningar. Tex. mindre grupper så att alla vågar komma till tals. Vi har böcker med både pojkar och flickor i huvudrollen. Vi har ett medvetet förhållningssätt mot barnen när vi pratar med dem. Tex. Kalle vad snäll du var som knöt skorna på Pelle, eller Lisa vad stark du är som orkar lyfta upp stolen. Observationer/dokumentationer är ett verktyg som används för att synliggöra flickor och pojkars möjligheter på förskolan.