Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Transkript

1 Läsåret Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig

2 Handlingsplan mot kränkande behandling Lägesbeskrivning åtgärder uppföljning i mobbningsteamet och i elevhälsoteamet Mobbnings/trivselsteam träff minst 2 ggr/termin Eeva Nurmela ae F-3 Irene Koivumaa ae 4-5 Mervi Komulainen ae 6-9 Kerstin Kortesalmi spec lärare Liisa Lyhamn spec ped Jaana Viitanen kurator Hjördis Lagnebäck rektor Elevhälsoteam träff 1 gång/månad Hjördis Lagnebäck Jaana Viitanen Lena Tiensuu Soile Sandin rektor kurator skolsköterska skolsköterska Deltar i vissa frågor: Leila Koivumaa-Kempe Kerstin Kortesalmi Liisa Lyhamn spec lärare spec lärare spec pedagog

3 Likabehandlingsplan Mål: Alla, barn/elever och vuxna på Språkskolan skall kunna känna sig trygga och utan rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, trakasserier eller mobbning. Alla, barn, föräldrar och personal känner till att detta handlingsprogram finns. All personal arbetar aktivt med att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Vi vidtar direkt åtgärder enligt våra handlingsplaner om kränkning trots detta sker. Elevernas rättigheter och skyldigheter: Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar förordningar. Det är framför allt skolförfattningarna (skollagen, läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och arbetsmiljölagen (AML,1977:1160) med tillhörande föreskrifter samt lagen Trygghet, respekt och ansvar som reglerar arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Vad säger lagen? Vad säger läroplanerna? Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Alla barn/elever har lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan. I den ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska ses över och följas upp varje år och vara ett levande dokument i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten (Skolverket 2006) Under rubriken "Förståelse och medmänsklighet" i Lpo 94, läroplan för den obligatoriska skolan, står följande information om vilket ansvar skolan och dess personal har: "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

4 Språkskolan lå Handlingsplan mot kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig, som är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Kränkningar kan vara: Fysiska (ex slag, knuffar) Verbala (ex att bli hotad, kallad fula tillmälen) Psykosocial (ex att bli utfryst, eller bli utsatt för ryktesspridning) Skriven text eller bild (klotter, e-post, sms) Vad är mobbning? Det är mobbning när: En elev/personal upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar/kränkningar av elev eller vuxen tex knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning från en eller flera personer. När parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt.

5 Mål: Aktiviteter: (genom att) En skola utan kränkningar/mobbning * medvetet arbeta för goda kamratrelationer * öka medvetenheten och kunskapen om likabehandling bland personal och elever och föräldrar *lärare arbetar med Lion Quest material i klasser F-9 *medlare utbildas kontinuerligt i år 4-9 * ha en stående punkt i klassråd, ae-möten och föräldramöten: Hur har eleverna det i klassen/ i vår skola? * Trivselenkät till eleverna 1 gång/termin * Elevrådet / elevskyddsombuden är delaktiga och bevakar * Bella Grus och Glitter -personalutbildning och användning av materialet i arbete med eleverna * Fadder klasser : 1-4-7, 2-5-8, * ett mobbnings/trivselteam bestående av vuxenrepresentanter från varje ae (3st),spec.lärare/ped (2 st) samt kurator, skolsköterska och rektor träffas minst 2 gånger per termin för information om läget samt planering

6 Åtgärder: Klassföreståndaren / mentorn ska vid konflikt själv göra en första bedömning av situationen. När kränknings/ mobbningsfall upptäcks är det viktigt att agera snabbt och kraftfullt. Mobbningsteamet kontaktas. Teamet ska med kort varsel rycka in och vara klassföreståndaren till hjälp. 1. Samtal med den som blir kränkt/mobbad. Faktainsamling: Vem / Vilka? Vad har hänt? När? 2. Samtal med dem som kränker/mobbar, en och en, helst under samma lektion. Allvaret i situationen betonas. Låt dem som kränker/mobbar komma med förslag på hur det ska upphöra. 3. Uppföljningssamtal med de inblandade är viktigast. Klassföreståndaren/mentorn följer upp genom att nogsamt iaktta vad som händer mellan offer och den/ dem som kränker/mobbare. Föräldrarna till dem inblandade informeras om situationen samt att mobbningstrivsel/teamet inkopplats. Mål: Ta tag i saker i ett tidigt skede för att förhindra kränkningar/ mobbning Aktiviteter: - ha kompisstödjarverksamhet - ha tydliga gemensamma trivsel, ordnings och levnadsregler - gemensamt förhållningssätt - alla elever är allas

7 - var och en som ser reagerar och markerar sätter tydliga gränser vid elakheter, retande, störande av lektion, stöddighet, skadegörelse, konflikter, trakasserier, slagsmål mm. med tillsägelser, samtal, kontakter med föräldrar och i vissa fall t.o.m. polisanmälan. Kränkande behandling mellan vuxna Haparanda Stads policy Kränkande särbehandling i arbetslivet följs. Viktigt är att se och ta tag i saker i ett tidigt skede alla ska reagera och agera. Aktiviteter: -Rektor har samtal med den mobbade/den som blivit kränkt -Rektor har samtal med den som mobbat/kränkt -Åtgärdsprogram upprättas -Uppföljning Hot och våld är kränkande behandling Alla i verksamheten ska känna sig trygga. Våld och hot hanteras som övrig kränkande behandling- reagera och agera Omedelbart och kraftfullt. Polisanmälan (?)

8 Mobbning Om mobbning förekommer vad gör vi då? Vetenskapliga undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning, antingen som offer eller som plågare. Mobbning är svår att upptäcka, Den sker oftast när vuxna inte ser på. Det mobbade barnet berättar sällan vad det är utsatt för, eftersom det känns plågsamt att tala om det. Här på skolan arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Ett särskilt lärarteam ska arbeta med detta. I vårt handlingsprogram ingår bland annat lektioner med vänskapsövningar, skolregler och samtal med de elever som berörs av mobbningen. Ansvariga för detta arbete här på skolan är Rektor Hjördis Lagnebäck, kurator Jaana Viitanen, skolsköterskorna samt lärarna/pedagogerna: Mervi Komulainen, Irene Koivumaa, Eeva Nurmela, Kerstin Kortesalmi och Liisa Lyhamn Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja mobbning från s.k vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar t.e.x knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, mm från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat. Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på utan de andra som uppför sig illa. Försök få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen eller i någon annan klass. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Oftast är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö där barnet kanske lättare kan få kontakt med andra barn. Försök hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande.

9 Mobbar ditt barn andra? Det kan vara svårt att tro att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, så måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och ditt eget barn. Forskningen visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar på sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till varför ditt barn mobbar andra men oavsett orsaken så måste du göra något åt det. Vi föreslår följande: Gör det klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Vuxna kan hjälpa! Elever, lärare och kamrater kan göra mycket med det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar sällan om mobbning som de känner till, oftast eftersom de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de har fått sin information utan löser problemet så att ingen behöver utpekas eller drabbas. Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla kan trivas och ha det bra. Trakasserier och våld är mobbning Sätten är många knuffar och slag på raster och i korridorer ojusta tacklingar i samband med idrott stryk eller hot om stryk på väg till eller från skolan väskor, kläder eller böcker göms undan böcker rivs sönder skolmateriel stjäls saker som någon har gjort i slöjden eller på bildlektionen förstörs eller saboteras på annat sätt maten saboteras under måltiden ovänligt bemötande, t ex tillmälen, hånfulla skratt, gliringar/sarkasmer en grupp tystnar och sluter sig när en kamrat närmar sig osanna beskyllningar för att ha gjort eller sagt någonting man "glömmer" att föra vidare viktig information uteslutning och utfrysning - att inte få vara med i gemenskapen - i leken eller samtalet sexuella trakasserier

10 Klargör vad som betraktas som mobbning och våld! Acceptera inte att mobbning och våld sker "bara på skoj"! Det är den som blir utsatt som kan tala om ifall det rör sig om mobbning och våld! Alla i skolan kan ( och skall ) arbeta för att försöka hindra mobbning och våld. Diskutera mobbning och våld - på lektioner - på konferenser - på studiedagar - på klassmöten - i lärarrummet Var överens om vad som menas med mobbning, våld: - knuffar - slag - glåpord - hånfulla skratt - undanhållande av information - fel information - uteslutning ur gemenskapen - medvetna skador på andras personliga ägodelar - sexuella kränkningar i ord och handling

11 Tala om skolans regler med alla - även föräldrar - på klassmöten - genom telefonsamtal - genom brev och annan information Mobbning och våld är ett brott mot lagstiftningen - arbetsmiljölag - skollag - brottsbalken Var uppmärksam på signaler som kan tyda på mobbning och våld. Den som blir mobbad talar sällan om det öppet. Rädsla och ångest för att bli utsatt för våld och tråkningar - fysiskt och psykiskt - visar sig på olika sätt. - koncentrationssvårigheter - nervositet - spänningar i olika delar av kroppen - ojämna eller svaga prestationer, trötthet beroende på depression eller sömnbrist - upprepad sen ankomst - olika förevändningar att inte delta i idrott - skolk - frånvaro - kvardröjande i klassrummet eller på annat ställe i skolan efter skoldagens slut - olika undanflykter för att slippa delta - plötslig eller omotiverad aggressivitet

12 Det finns aldrig någon ursäkt för att utsätta en person för mobbning och våld! Tag vara på tillfället! De flesta människor har en stark känsla för vad som är rätt. Tala med varandra om det. - Hur vill du själv bli bemött? - Finns det skäl att tro att andra människor vill behandlas på ett annat sätt? - Hur skulle du känna dig om du blev mobbad? - Hur skulle du känna dig om du var en mobbare? - Vad kan du göra för att förhindra mobbning och våld? Det är viktigt att skolan och föräldrarna visar att man har samma inställning - mot mobbning och våld. - Undvik att uttrycka dig på ett sätt som kan uppfattas som tillåtelse att mobba. - Undvik att skämta på ett sårande sätt eller att bagatellisera. - Undvik att uppträda på ett sätt som kan uppfattas som en eftergift åt mobbaren. - Ingrip alltid mot mobbning och våld. Låt händelser, tidningsartiklar, filmer, Tv- program, skönlitteratur om mobbning vara en anledning till diskussion. - Lyssna på varandra med respekt. - Hävda alltid att mobbning och våld är brottsliga handlingar. - Lyft fram positiva förebilder som det går att identifiera sig med.

13 Man måste inte tycka lika mycket om alla människor; men det ger ingen rätt att skada någon annan - varken till kropp eller själ! Undersök skolhus och skolgård! Kan något i byggnadens eller skolgårdens utformning göras bättre för att förebygga mobbning och våld? Diskutera - byggnaden - elevernas och personalens pausutrymmen - omklädningsrum - korridorer - skolgårdens utformning - raster - skolmåltider - vägen till och från skolan