HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Transkript

1 HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Rosenfeldtsskolan Reviderad, sept

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Vad är mobbning? Så säger lagar och förordningar 3 2 MOBBNINGSTEAM AV VUXNA PÅ SKOLAN 5 3 ELEVER SOM KAMRATSTÖDJARE 5 4 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Skapa vi-känsla Trivsel- och ordningsregler Vuxennärvaro på raster Livsviktigt 6 5 TA REDA PÅ PROBLEMEN Föräldrabroschyr, föräldramöte med information Frågor till personalen Utvecklingssamtal Enkäter Regelbundna möten, kamratstödjare mobbningsteam 7 6 ÅTGÄRDER FÖR ATT STOPPA MOBBNING Alla vuxna lägger sig i Kamratstödjarnas arbete Enskilda samtal Dokumentation 8 7 ÅTGÄRDER VID UPPREPAD MOBBNING 9 LITTERATURLISTA 10 BILAGOR

3 1 INLEDNING 1.1 Vad är mobbning? Mobbning är när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. (Professor Dan Olweus definition.) Mobbad är den elev som på fredagskvällen vid tanken på vad som eventuellt kan hända nästa vecka i skolan blir ledsen och möjligheten att känna glädje den kvällen är förstörd. (Skolpsykologen Christer Olssons definition.) Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. 1.2 Så säger lagar och förordningar Lagar och förordningar styr och reglerar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. De viktigaste är läroplaner, skollagen, grundskoleförordningen, arbetsmiljölagen och brottsbalken. FN:s barnkonvention är också ett viktigt styrdokument. Nedan följer några utdrag ur dessa dokument: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, säger att; Alla som arbetar i skolan skall; - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Läraren skall; - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling I Skollagen; 2, står fastslaget att: Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Grundskoleförordningen (1994:1194) säger att läraren ska uppmana en elev som uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindra förseelse att ändra sitt beteende. I sista hand kan frågan hänskjutas, via elevvårdskonferensen, till styrelsen för utbildningen. 3

4 I förarbetena till ändringen i Brottsbalken 1993 påpekades särskilt att; Omfattande och systematiska trakasserier t.ex. vid mobbning eller annat psykiskt våld, kan utgöra sådana beteenden som är att döma som ofredande. Ofredande är enligt brottsbalken en brottslig handling. I Arbetsmiljölagen (AML) kan man läsa att arbetsgivaren har skyldighet att planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling. Enligt dessa har arbetsgivaren en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Vidare ställs krav på att arbetsgivaren har rutiner för att förebygga och hantera de mobbningssituationer som uppstår. (3 kap. 2 ) Arbetsmiljölagen gäller även eleverna i skolan; från och med förskoleklassen och uppåt i åldrarna. Enligt Barnkonventionen får inget barn utsättas för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. (artikel 16) Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att; - skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld. (artikel 19) - säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet. (artikel 28) 4

5 2 MOBBNINGSTEAM AV VUXNA PÅ SKOLAN Mobbningsteamet på Rosenfeldtsskolan består av följande personer: Sven-Bertil Johansson (rektor), Monica Pettersson (skolsköterska), Carin Carlsson (specialpedagog), Malin Rang (lärare), Marie-Louise Karlsson (lärare) samt Carina Svensson (lärare). De försöker kontinuerligt att fortbilda sig och deltar i kommunens nätverk mot mobbning. De ordnar även regelbundna möten (ca en gång i månaden) med kamratstödjare för att utbilda dem i mobbningsfrågor och för att diskutera hur arbetet går. Vidare tar de initiativ för att förverkliga mobbningsplanen, engagera övrig personal på skolan och följa upp tendenser till mobbning, med samtal o d. 3 ELEVER SOM KAMRATSTÖDJARE Eleverna i/på varje klass/våning (fr.o.m. år 3) utser två kamratstödjare i början av varje läsår. Röstningen sker anonymt. Kamratstödjare ska vara frivilliga elever som andra respekterar och som vågar säga ifrån. De nyvalda kamratstödjarna deltar i en utbildningsdag kring mobbningsfrågor i början av läsåret. Kamratstödjarnas uppgift är att säga till elever som mobbar andra att de ska sluta med detta. De ska också prata med den vuxne som finns i närheten samt ta upp det med någon vuxen i mobbningsteamet, spontant eller vid de träffar som anordnas. Kamratstödjarna, med stöd av de vuxna i mobbningsteamet, informerar övriga elever hur vi arbetar mot mobbning på Rosenfeldtsskolan. 4 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 4.1 Skapa vi-känsla Rosenfeldtsskolans profil är livslust. Se profilgruppens handlingsplan! 4.2 Trivsel- och ordningsregler Alla eleverna har, i tvärgrupper, deltagit i framtagandet av skolans trivselregler (bilaga 1) samt de konsekvenser som följer om man bryter mot dessa (bilaga 2). Reglerna är samma under skol- och fritidstid. Minst en gång per termin aktualiseras dessa i klassen/gruppen och även vid läsårets första föräldramöte. Nyinflyttade elever och ny personal informeras om reglerna på skolan. Respektive arbetslag ansvarar för detta. 5

6 4.3 Vuxennärvaro på raster Under rasterna finns närvarande och engagerade vuxna ute på skolgården. Vid speciella tillfällen; ex. början av höstterminen, görs extra insatser med fler vuxna ute bland barnen. 4.4 Livsviktigt De personer man har god relation till är man inte elak mot! För att eleverna i de olika klasserna ska lära känna varandra bättre och träna sig i att tala/lyssna i sällskap med andra, har vi värderings- resp. vänskapsövningar samt träning i konfliktlösning i klasserna. Varje klasslärare ansvarar för dessa schemalagda aktiviteter. 5 TA REDA PÅ PROBLEMEN 5.1 Föräldrabroschyr, föräldramöte med information Till alla föräldrar på skolan delas en föräldrabroschyr ut, med information om hur de ska gå tillväga om de misstänker att deras barn är mobbat eller mobbar (bilaga 3). Broschyren finns i skolans informationshäfte som delas ut till samtliga elever vid läsårets början. Hela mobbningsplanen finns tillgänglig på skolportalen. 5.2 Frågor till personalen Det är viktigt att all personal är uppmärksam på tendenser till mobbning. På personalträffarnas dagordning finns en stående punkt där mobbningsfrågor, d.v.s. det förebyggande arbetet, problem och åtgärder diskuteras. Mobbningsplanen måste vara känd för all personal på skolan. Därför gås den noggrant igenom en gång per läsår. Detta sker vid en arbetsplatsträff. Mobbningsteamet ansvarar för denna uppföljning/utvärdering och reviderar vid behov planen. 6

7 5.3 Utvecklingssamtal Minst en gång per termin har klassläraren utvecklingssamtal med elev och föräldrar. Inför denna träff ska frågor besvaras av eleven och av föräldern. Under samtalet diskuteras sedan hur barnet trivs och upplever sin skolsituation. 5.4 Enkäter Enkätundersökningar, som hjälp att upptäcka mobbning, ska genomföras kontinuerligt varje läsår. Efter några veckor in på varje ny termin, delas bilaga 4 respektive 5, ut till varje elev. Enkäterna kan användas oftare beroende av klimatet i gruppen. Uppföljning av enkätsvaren är viktig och ska göras efter varje undersökningstillfälle. 5.5 Regelbundna möten, kamratstödjare mobbningsteam För att diskutera hur arbetet går hålls regelbundna möten. Eleverna uppmanas att berätta om någon är mobbad. Att berätta att någon skolkamrat blir trakasserad är inte att skvallra utan att hjälpa! De vuxna i mobbningsteamet avslöjar aldrig namnet på den som berättar om mobbning, inte heller straffar de den som mobbar. Även denna elev behöver hjälp och stöd för att komma ur sin roll som mobbare. 6 ÅTGÄRDER FÖR ATT STOPPA MOBBNING 6.1 Alla vuxna lägger sig i Det är viktigt att alla som arbetar i skolan är uppmärksamma på tendenser till mobbning. Vid tjabb och bråk stannar alltid de vuxna upp och uppmanar eleverna: Sluta bråka!, Vi skojar inte på det sättet på vår skola!. 6.2 Kamratstödjarnas arbete Inför varje nytt läsår görs ett muntligt kontrakt med kamratstödjarna. Att vara kamratstödjare innebär att: Säga till den som mobbar att sluta. Säga till andra elever att hjälpa till att stoppa mobbning. 7

8 Be om hjälp av fler kamratstödjare och en vuxen i närheten, om det behövs. Be om hjälp av mobbningsteamet om mobbningen inte slutar. Tala och be andra att tala med dem som är ensamma. Själv inte mobba någon. De har tystnadsplikt; de får inte berätta för andra elever utan att prata med mobbningsteamet. De har anmälningsplikt; de måste berätta för mobbningsteamet om de känner till någon mobbning. Kamratstödjarna ska veta vad mobbning är och att det kan vara att verbalt retas, använda fysiskt våld, hota, frysa ut göra miner och gester m.m. Kamratstödjarna ska också veta att skollagen förbjuder mobbning. 6.3 Enskilda samtal Enskilda samtal görs både med mobbaren och med den som blir mobbad. Om det finns flera mobbare, ska de vara oförberedda. De får inte tala med varandra mellan samtalen. I första hand är det klassläraren som leder dessa samtal. Före samtalen är det viktigt att läraren själv har tagit reda på vad som har inträffat, så exakt som möjligt, d.v.s. Vad har hänt?, Vem gjorde det? samt När hände det?. När man talar med mobbaren är det viktigt att behandla honom/henne med respekt trots att man visar fasthet och bestämdhet i samtalet. Det får inte bli hotfullt eller fördömande. Mobbaren är ingen ond person utan ett barn som alla andra barn! Kontakt tas med föräldrarna efter samtalet. Uppföljning och återkoppling, om åtgärderna varit tillfredsställande och fått avsedd effekt, ska ske efter några dagar och därefter med jämna mellanrum. 6.4 Dokumentation Anteckningar görs vid kamratstödjarträffar och följs upp kommande gång. Enskilda samtal med mobbare resp. offer dokumenteras och förvaras hos skolsköterskan. 8

9 7 ÅTGÄRDER VID UPPREPAD MOBBNING Om mobbaren söker sig till nya offer eller om han/hon inte slutar att mobba sker följande: 1. Klassläraren tar kontakt med mobbningsteamet och med föräldrarna. 2. Sanktioner. 3. Elevvårdskonferens. 4. Polisanmälan och anmälan till sociala myndigheter. 5. Miljöbyte. 9

10 LITTERATURLISTA Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160. (2001) Stockholm: Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR. Brottsbalken. (1993) FN:s Barnkonvention. (1989) Grundskoleförordningen, SFS 1994:1194. (2000) Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Kimber, B. (2006) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Malmö: Gleerups Utbildning AB Kimber, B. (2001) Livsviktigt. Malmö: Gleerups Utbildning AB Lagerman, AC. & Stenberg, P: (1996). Att stoppa mobbning går. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Lagerman, AC. & Stenberg, P. (1996). Våra barn och mobbning. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. (1994) Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen SFS 1985:1100. (2000) Stockholm: Förlagshuset Gothia AB. Wahlström, G. (1993). Gruppen som grogrund. Liber utbildning. 10

11 Bilaga 1 TRIVSELREGLER FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Vi lyssnar på varandra respekterar varandra - visar hänsyn mot varandra. Vi använder ett vårdat språk vi svär inte och säger inte fula ord. Vi är snälla mot varandra vi slåss inte, vi sparkas inte, vi puttas inte och vi retas inte. När vi leker skall ingen behöva vara ensam. Vi är rädda om skolans saker och även andras saker. Vi håller rent och snyggt i skolbyggnader och på skolgården. Saker, som vi inte behöver i skolan, lämnar vi hemma. Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi i skolan. Vi lämnar inte skolområdet under skoltid fritidstid utan tillåtelse. Och Du, vi är mot andra som vi vill att de ska vara mot oss. 11

12 Bilaga 2 Sammanställning av barns och vuxnas reflektioner och åsikter, om vad som skall hända när någon bryter mot våra trivselregler. * Våra regler gäller mellan * Om du förstör något på skolan blir du ersättningsskyldig. Kostnaden beror på vad det är och hur skadegörelsen gått till. * Om du förstör något för en kompis, får dina föräldrar kontaktadet barnets föräldrar för att diskutera ersättning. * Stölder och grov skadegörelse polisanmäls. Konsekvenser av felaktigt beteende. 1. Samtal med berörd vuxen. Klassläraren får information om det inträffade. 2. Kontakt med hemmet. 3. Åtgärder sätts in t.ex: - rast på annan tid. - gå miste om något roligt. - ta igen förlorad tid p.g.a för sen ankomst. - förälder är med sitt barn i skolan. 4. Möte med rektor, elev, förälder och klasslärare. 5. Ärendet går vidare t.ex: till polisen, socialen, BUP eller barnhabiliteringen. 12

13 Om du gör ditt bästa, så gör jag mitt bästa och då får vi en bra skola tillsammans. ATT STOPPA MOBBNING GÅR! Bilaga 3 ÄVEN OM DU INTE TYCKER ATT DET BERÖR DIG JUST NU- LÄS DETTA! Vetenskapliga undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning som offer eller som plågare. Alla skolor har mobbning men det går att stoppa den! Mobbning är svår att upptäcka, den sker mest när vuxna inte ser den. Det mobbade barnet kan sällan berätta vad det är utsatt för, det känns för plågsamt att tala om det. I vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Specialutbildade lärare och elever bildar ett särskilt mobbningsteam som arbetar med detta. I vårt handlingsprogram ingår bl a lektioner med vänskapsövningar, skolregler och samtal med de elever som berörs av mobbningen. VAD ÄR MOBBNING? Det kan vara svårt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. BLIR DITT BARN MOBBAT? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat. Ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. 13

14 Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Lär barnet säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på det är de andra som uppför sig illa. Försök få barnet att ta kontakt med ett eller flera vänliga barn i klassen eller i någon annan klass. Det är viktigt att vuxna hjälper till med detta, annars ger barnet lätt upp. Lyckas barnet få en vän har det oerhört stor betydelse. Ofta är det bra för ett barn som mobbas att få pröva en ny miljö. Där kan barnet kanske lättare få kontakt med andra barn. Försök hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande. MOBBAR DITT BARN ANDRA? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och ditt eget. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något. Vi föreslår följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. VUXNA KAN HJÄLPA Elever, lärare och elevvårdspersonal kan göra mycket men det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Barn berättar inte alltid om mobbning som de känner till, därför att de tror att det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas. Visa tydligt för ditt barn, att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skola och hem klart tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. På vår skola kan du kontakta: Marie-Louise Karlsson, Malin Rang, Carin Carlsson, Monica Pettersson eller Carina Svensson 14

15 År 3-6 Hur trivs du i skolan? Bilaga 4 Årskurs Pojke Flicka Det är viktigt att du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta det som är viktigt för dig. Nu ska du svara på följande frågor: 1. Hur trivs du i klassen? 2. Har du någon att vara tillsammans med på rasterna? Mycket bra Alltid Bra Ofta Dåligt Ibland Mycket Dåligt Aldrig 3. Har du någon att vara tillsammans med på fritiden? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4. Brukar du känna dig ensam? Alltid Ofta Ibland Aldrig 5. Brukar någon reta dig? Alltid Ofta Ibland Aldrig 6. Brukar någon slå dig i skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7. Är du rädd på rasterna? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8. Brukar du slå någon i skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 9. Brukar du reta någon i skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 10. Hur trivs du på fritids/klubben? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 11. Är du rädd för någon på vägen till eller ifrån skolan? Ja, vem? Nej 15

16 Bilaga 5 Hur trivs du i skolan? Pojke Flicka Klass F 1 2 Nu ska du visa hur du känner dig vid olika tillfällen i skolan. Kryssa för den mun du tycker passar. Så här känns det när Glad Varken eller Dåligt 1.När jag är på väg till skolan 2. När jag är i min klass 3. När jag träffar mina klasskompisar 4. När jag har rast 5. När jag äter lunch 6. När jag har idrott och ska byta om 7. När jag är på fritids 8. När jag träffar de vuxna i skolan Har du någon att leka med? Vem leker du helst med? Är det någon som är dum emot dig? 16