Giltighet under läsåret Innehållsförteckning

Transkript

1 KRISTDALA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅK F En presentation av skolans arbete för att främja elevers lika rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering, kränkning och mobbning. Planen går under benämningen Kompisplan ute i verksamheten och i kontakten med föräldrar och elever. En förenklad broschyr av planen finns att läsa. Reviderad

2 Innehållsförteckning 1. GRUNDUPPGIFTER... 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Ansvarig för planen... 2 Vår vision... 2 Elevernas delaktighet... 2 Vårdnadshavarnas delaktighet... 2 Personalens delaktighet... 2 Förankring av planen UTVÄRDERING... 2 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan... 3 Resultat av utvärdering av fjolårets plan... 3 Årets plan ska utvärderas senast... 3 Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 3 Ansvarig för att årets plan utvärderas FRÄMJANDE INSATSER Mobbning och kränkande behandling Genusperspektiv Etnisk tillhörighet och religion Funktionsnedsättning Sexuell läggning KARTLÄGGNING... 6 Kartläggningsmetoder... 6 Områden som berörs i kartläggningen... 6 Hur eleverna har involverats i kartläggningen... 6 Hur personal har involverats i kartläggningen... 6 Resultat och analys från läsåret 2011/ FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 7 Att motverka förekomsten av mobbning och kränkning RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 8 Policy... 8 Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering... 9 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till... 9 Rutiner för dokumentation... 9 Ansvarsförhållande... 9 BILAGA 1 VAD BETYDER ORDEN BILAGA 2 PLANERING FÖR SKOLANS KARTLÄGGNING- OCH UTVÄRDERINGSARBETE BILAGA 3 KRISTDALASKOLANS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/ELEVER BILAGA 4 KRISTDALASKOLANS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR BILAGA 5 ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING BILAGA 6 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING ELEV MOT ELEV BILAGA 7 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT ELEV BILAGA 8 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING ELEV MOT PERSONAL BILAGA 9 FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION

3 1. GRUNDUPPGIFTER Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklass och grundskolan. Ansvarig för planen Rektor, Sara Einarsson Vår vision Alla på Kristdalaskolan utvecklas positivt och känner trygghet, värme, glädje samt respekt för den de är. Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i framtagandet av skolans vision och syften med planen genom grupparbeten, värderingsövningar och klassdiskussioner. I början av läsåret går klassläraren igenom planen med eleverna för eventuella tyckanden och tänkanden kring utformningen. I mitten av varje termin får eleverna svara på enkäter för att möjliggöra utvärdering av årets arbeten samt omformning av framtida arbeten gällande mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering. Klassläraren följer upp fjolårets utvärdering med eleverna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information kring elevernas framtagande av skolans vision och syften med planen samt ges möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Klassläraren går även igenom planen med vårdnadshavarna för eventuella tyckanden och tänkanden kring utformningen. Skolan informerar vårdnadshavarna kring fjolårets utvärdering. Vårdnadshavare svarar på en enkät gällande elevens trivsel, mående och eventuell diskriminering i skolan. Personalens delaktighet Vid arbetsplatsträffar eller arbetslagsträffar arbetar personalen med planen genom gruppdiskussioner, detta för att hålla planen aktuell och levande. Förda reflektioner och korrigeringar lämnas till rektor. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: elever, personal och föräldrar är delaktiga vid framtagandet av planen planen används vid värdegrundsarbete planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar eller arbetslagsträffar en broschyr utarbetas och delas ut till vårdnadshavare med en förenklad information om kompisplanen dvs. Kristdalas plan mot diskriminering och kränkande behandling. planen och en förenklad broschyr av planens innehåll finns tillgänglig på skolområdets hemsida och är en del i skolans arbetsplan. 2. UTVÄRDERING Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen togs upp på arbetsplatsträff, elevråd, föräldramöte, i samtliga klasser, i elevhälsan och med områdeschef. Vidare har elever fått svara på enkäter rörande aktuella frågeställningar. 2

4 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, personal, elevhälsan, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärdering av fjolårets plan Eleverna har uppmuntrats till att våga diskutera sina värderingar, uppfattningar och svårigheter genom regelbundna värderingsövningar och aktiviteter. Personalen tycker att detta är något som skolan ska fortsätta arbeta med i den dagliga verksamheten. Skolans regler är väl förankrade hos elever och föräldrar. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är förankrad hos personal, elever och vårdnadshavare. Närmare inventering av dokumenterade ärenden visar att det förekommit mobbning på skolan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträff, arbetslagsträff, elevråd, föräldramöte, i samtliga klasser, i elevhälsan och med områdeschef. Vidare ska elever och föräldrar få svara på enkäter rörande aktuella frågeställningar i slutet av varje termin. All dokumentation rörande mobbning, kränkning och diskriminering inventeras. Ansvarig för att årets plan utvärderas Klasslärarna ska införskaffa underlaget från elever och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas och ges till berörd rektor. 3. FRÄMJANDE INSATSER 3.1 Mobbning och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning och kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig mobbad eller kränkande behandlad. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om mobbning och kränkning. 2. rektor inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden kring mobbning, kränkning, diskriminering och lämnar en sammanfattning till berörd rektor. 3. arbetslaget lämnar ut utvärderingsblanketter till föräldrar (se bilaga 4) och elever (se bilaga 3). Insatser och ansvarig för verkställandet Pedagogerna tränar elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: aktuell pedagog). Personal använder sig av metoder såsom värderingsövningar och aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: aktuell pedagog). Det ska alltid finnas en synlig vakt ute på skolgården under elevernas raster (Ansvarig: personal). Pedagogerna utbildas i hanterandet av mobbningsärenden (Ansvarig: kurator). 3

5 4 Eleverna ska berätta för en vuxen hemma eller i skolan om de känner sig mobbade/kränkta eller om de ser någon mobbas/kränkas (Ansvarig: alla elever). Föräldrar bör berätta för personal på skolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna på skolan föregår med gott exempel och visar eleverna hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering eller kränkning. 2. kurator inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden kring diskriminering och kränkning. 3. arbetslaget lämnar ut utvärderingsblanketter till föräldrar (se bilaga 4) och elever (se bilaga 3). Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges eleverna lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: all personal). Pedagoger diskuterar åldersadekvata genusfrågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: aktuell pedagog). Vid behov diskuterar aktuell personal likheter och olikheter mellan könen med eleverna (Ansvarig: all personal). Personal diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: all personal). Elever arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: aktuell pedagog). Skolpersonal ansvarar för genomtänkta gruppindelningar i klassen (Ansvarig: aktuell pedagog). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.3 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

6 5 UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering. 2. i slutet av läsåret inventerar rektor skolans dokumenterade ärenden kring diskriminering. 3. arbetslaget lämnar ut utvärderingsblanketter till föräldrar (se bilaga 4) och elever (se bilaga 3). Insatser och ansvarig för verkställandet Personal arbetar systematiskt för att utveckla elevers förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: aktuell pedagog). Personal är lyhörda för elevernas funderingar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: aktuell pedagog). Personal bemöter alla människor lika och visar respekt och hänsyn (Ansvarig: all personal). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna på skolan (Ansvarig: alla på skolan). Skolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Skolan erbjuder modersmål enligt gällande förordning (Ansvarig: rektor). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering. 2. i slutet av läsåret inventerar rektor skolans dokumenterade ärenden kring diskriminering. 3. arbetslaget lämnar ut utvärderingsblanketter till föräldrar (se bilaga 4) och elever (se bilaga 3). Insatser och ansvarig för verkställandet Skolan samarbetar med elevhälsan, habiliteringen (Ansvarig: all personal). Berörd personal informeras om elevens behov av särskilt stöd (Ansvarig: rektor). När en elev med funktionshinder börjar på skolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: rektor). Aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning.

7 Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. UPPFÖLJNING: Vi följer upp detta genom att: 1. alla agerar snabbt utifrån skolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering. 2. i slutet av läsåret inventerar rektor skolans dokumenterade ärenden kring diskriminering. 3. arbetslaget lämnar ut utvärderingsblanketter till föräldrar (se bilaga 4) och elever (se bilaga 3). Insatser och ansvarig för verkställandet Skolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla på skolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 4. KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, utvecklingssamtal, andra samtal, enkätfrågor till elever och föräldrar tar skolan reda på om någon är utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har deltagit i klassvisa diskussioner och samtal med elevhälsan samt under maj månad besvarat en enkät. Hur personal har involverats i kartläggningen Personalen har tagit del av alla enkätsvar och utifrån det skapat sig en bild för hur situationen ser ut i klassen. I arbetslagen har de diskuterat strategier för det nya läsåret. Resultat och analys från läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis trivs eleverna mycket bra eller bra i skolan och i klasserna. Eleverna har svarat att de alltid eller ibland har någon att vara med på rasterna. Det finns de som upplever sig rädda under sin skoldag, dels på raster och dels på lektionerna då några elever är rädda att säga fel inför klassen. Det förekommer att elever upplever att andra elever är dumma emot dem, men samtidigt finns det ingen elev som är dum ofta mot sina kamrater enligt sin egen uppfattning. Slutsatsen blir att skolan inte uppnått fjolårets mål tillfredställande. Nya åtgärder blir det förebyggande arbetet vad gäller mobbning och trygghet ute på rasterna. En förälder skriver att elever kan känna det diskriminerande att behöva gå ifrån klassen för att få specialundervisning. En förälder skriver att ett fall av kränkning har förekommit och efterlyser bättre uppföljning när situationen har uppstått. Utifrån resultatet ser vi att det är viktigt med fortsatt rastvaktsarbete. 6

8 Eleverna uppmuntras att berätta direkt för någon vuxen när de känner sig otrygga i klassrummet eller på rasten. Vad gäller specialundervisning är det viktigt att föra en dialog kring hur den ska se ut och anpassa den efter varje elevs behov. Varje klasslärare för samtal med klassen för att avdramatisera situationen. Vid kränkning och diskriminering ska skolpersonalen använda sig av de handlingsplaner som finns (se bilaga 5 och 6). Detta ska säkra att ärendet behandlas på rätt sätt och uppföljning sker. 5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning och kränkning Områden som berörs av åtgärden Mobbning och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: Det ska inte förekomma mobbning eller kränkning i Kristdalaskolan. UPPFÖLJNING: Utvärdering sker via klassråd, enkäter till elever och föräldrar i november samt i april, vid varje möte med elevhälsan och vid arbetslagsträff i december. Åtgärd Vi kommer att genomföra fördjupade enkätundersökningar om förekomsten av mobbning, kränkning och diskriminering. Vid vilka platser förekommer det? På vilket sätt? Finns det elever eller grupper som är särskilt utsatta? Var var rastvakten? Har man berättat det för någon vuxen på skolan och för vem i så fall? All personal ges möjlighet att utbildas i hantering av mobbningsärenden samt ges kunskaper kring definition av de olika begreppen såsom mobbning, kränkning, diskriminering etc. Ett tydligt rastschema finns och vi fortsätter att använda det.. Rasterna vaktas av en vuxen som tydligt går att urskilja på skolgården. Klasslärarna arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Motivera åtgärd Trivselenkäterna visar att det är några elever som ibland är rädda i skolan. Någon är rädd för äldre elever på rasten och någon är rädd för att svara fel på lektionerna. Dt är viktigt att eleverna känner sig trygga så rastvaktschemat ska fortsätta som tidigare. Det ska också sättas upp synligt för eleverna. Lärarna ska arbeta vidare med värdegrundsarbetet i klasserna viket ska medföra att alla känner sig trygga på lektionen. Under tidigare läsår har elever upplevt sig mobbade och därför finns ett behov av fortsatt värdegrundsarbete. För att säkerställa utvärdering av åtgärder och arbeta fram nya åtgärder utökas frågeformuläret med mer omfattande frågeställningar. 7

9 8 Personal kan uppleva sig osäkra när de ska hantera mobbningsärenden etc. och de ser behov av utbildning kring detta. Ansvarig Arbetslaget: Ordna gemensamma aktiviteter i klassen för att skapa vi-känsla och främja demokrati. Markera allas gemensamma ansvar för trygghet i skolan. Rastvaktsschema. Besök varandras lektioner vid något tillfälle per läsår. Lämna ut enkäter till elever och föräldrar. Sammanställer enkäter och lämnar dem sedan till rektor för uppdatering av nästa års plan. Dela ut kompisbroschyren till föräldrar. Rektor: Besök lektioner kontinuerligt Revidera nästa års plan. Kurator: Besök lektioner kontinuerligt. Utbilda personal i hantering av mobbningsärenden samt ges kunskaper kring definition av de olika begreppen såsom mobbning, kränkning, diskriminering etc. Var rektor behjälplig vid revidering av nästa års plan. Föräldramöten/Föräldraråd: Diskutera plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diskutera kring ställningstagandet mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Vad kan du som förälder göra? Var en god förebild för ditt barn. Prata med ditt barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Göra klart att det inte är skvaller om man berättar om barn som är utsatta. Berätta för skolan om du fått veta att ett barn är utsatt. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy Mobbning, trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller något annat accepteras inte i Döderhults skolområde. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla

10 att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i skolan en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns föräldrar Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Vid lärarrummet finns det ett schema över vem som ansvarar över vilken rast. Ute på raster finns det en rastvakt som har så god uppsikt som möjligt över alla platser där elever befinner sig på. Klassläraren frågar kring trygghet, mobbning, diskriminering på utvecklingssamtalen. Personal, elever och föräldrar är insatta och delaktiga i skolans arbete gentemot diskriminering, mobbning och kränkning. Personalen har god kunskap om skolans handlingsplaner. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till - Aktuell klasslärare, fritidspedagog, speciallärare - Rektor - Skolsköterska - Kurator Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av elev Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att elev kränks av personal Se bilaga 8. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av elev Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring mobbning dokumenteras (händelse, datum, berörd elev/personal) av berörd personal och arkiveras i tio år. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare Bilaga 9. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för allt arbete i skolan, för att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor skall informera områdeschef och förvaltningschef om det förekommer mobbning eller annan kränkande behandling som dokumenteras. Alla som arbetar på skolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Det innebär att vid minsta misstanke om dessa ska den enskilde reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen. 9

11 Eleverna ska trivas och känna samhörighet med de vuxna på skolan. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje elev kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Om du som elev någon gång blir utsatt för mobbning, kränkande behandling och diskriminering vill vi att du pratar med en vuxen på skolan. Detta gäller också om du upplever att någon annan blir utsatt. Vill du vara anonym så kan du fylla i anmälningsblanketten (se Bilaga 5). Föräldrarna är viktiga! Om både skolan och hemmen tar klart avstånd från all mobbning, diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att du kontaktar någon personal på skolan. Det går att vara anonym. Det kan vara svårt att acceptera att ens eget barn mobbar eller kränker andra. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och att du inte accepterar det. 10

12 BILAGA 1 VAD BETYDER ORDEN De sju diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: någon som tror på en högre icke-världslig makt eller en gud. Sexuell läggning: homosexuell-, bisexuell-, transsexuell-, heterosexuell läggning etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: 1. Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). 2. Trakasserier - Detta innebär att någon känner sig kränkt och handlingen har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering - Det kan innebära t.ex. att skolan behandlar en elev annorlunda än andra elever. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: 1. Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla elever lika och det kan missgynna en elev med ett funktionshinder. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör skolan kunna bevisa. 11

13 BILAGA 2 PLANERING FÖR SKOLANS KARTLÄGGNING- OCH UTVÄRDERINGSARBETE Planering för Kristdalaskolans kartläggnings- och utvärderingsarbete av planen Hösttermin Åtgärd/Ansvarig September Genomgång/diskussion av planens vision, syfte, mål, åtgärder, utformning, fjolårets utvärdering etc. med: - Elever (klassläraren). - Föräldrar (klassläraren). - Personal (rektor tillsammans med kurator). - Områdeschef (rektor tillsammans med kurator). - Elevrådet (aktuell personal). November December Vårtermin Februari Mars/april Maj Juni Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Utvecklingssamtal genomförs (klassläraren). - Skolans trygghet och trivselenkät genomförs och sammanställs (arbetslaget). Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Genomgång med elever av sammanställningen (klassläraren). Åtgärd/Ansvarig Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Nästa läsårs plan diskuteras tillsammans med elevrådet (aktuell personal). Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Enkät lämnas ut till föräldrar innan utvecklingssamtal (klassläraren). - Utvecklingssamtal genomförs och enkät samlas in (klassläraren). - Föräldraenkät lämnas till rektor (klassläraren). - Skolans trygghet och trivselenkät genomförs och sammanställs (arbetslaget). Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Genomgång med elever av sammanställningen (klassläraren) - Skolans plan följs upp på en arbetslagsträff (rektor). - Arbetslagets kvalitetsuppföljning skrivs (arbetslaget). - Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs (rektor). Kartläggning kring trygghet, mobbning, diskriminering: - Planen revideras till nästa läsår (rektor med hjälp av kurator). 12

14 BILAGA 3 KRISTDALASKOLANS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/ELEVER RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER KLASS: 1. Hur trivs du i klassen Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. Har du någon att vara Alltid Ibland Aldrig med på rasterna? 4. Är du rädd när du är i skolan? Alltid Ibland Aldrig 4a. För vad är du rädd? 4b. Var är du rädd? 5. Brukar någon reta dig i skolan? Alltid Ibland Aldrig 5a. Vem brukar reta dig? 6. Brukar du reta någon på skolan? Alltid Ibland Aldrig 6a. Vem brukar du reta på skolan? 7. Har du känt dig mobbad av Alltid Ibland Aldrig någon på skolan? 7a. Vem tycker du mobbar dig? 8. Finns det någon i klassen Ja, vem? Nej som du tycker är ensam? 9. Känner du dig Ja Nej ensam i skolan? 10. Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig 10 a. Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid känner dig trygg på lektionerna. 11. Får du hjälp av någon vuxen på Alltid Ibland Aldrig skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? 12. Tycker du att personalen i skolan är Alltid Ibland Aldrig rättvis? 12a. Om du har ringat in Aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid tycker att personalen är rättvis. 13

15 BILAGA 4 KRISTDALASKOLANS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN KLASS: 1. Hur trivs barnet i klassen Mycket bra Bra Dåligt 2 Har barnet någon att vara Alltid Ibland Aldrig med på rasterna? 4. Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Alltid Ibland Aldrig 4a. För vad är barnet rädd? 5. Brukar någon reta barnet i skolan? Alltid Ibland Aldrig 5a. Vem brukar reta barnet? 6. Finns det någon i skolan Ja, vem? Nej som du tycker är ensam? 7. Känner barnet sig tryggt på lektionerna? Alltid Ibland Aldrig 7a. Om du har ringat in ibland eller aldrig ge exempel på vad det är som gör att barnet inte alltid känner sig tryggt på lektionerna. 8. Får du hjälp av någon vuxen på Alltid Ibland Aldrig skolan om ni är osäkra på barnets mående? 9. Tycker du att personalen i skolan är Alltid Ibland Aldrig rättvis? 9a. Om du har ringat in Aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid tycker att personalen är rättvis. Elev misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan om så är fallet Mobbad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att eleven har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning 14

16 BILAGA 5 ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Elev: Namn Födelseår: Klass: Elev misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan Mobbad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att eleven har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Kurator Annika Jansson Box Oskarshamn Tfn: Mottaget den 15

17 16 BILAGA 6 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING ELEV MOT ELEV Berörd skolpersonal ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Rektor ska informeras om mobbning/kränkning. Rektor ansvarar för att informera förvaltningschefen om pågående ärende. Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till rektor och samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu?

18 Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. 17

19 BILAGA 7 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT ELEV Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rektor informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 18

20 Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på elev och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 19

21 20 BILAGA 8 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING ELEV MOT PERSONAL Den som rektorn utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att rektor ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för den elev som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Rektor informerar förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med eleven hur hemmet, lärare och övriga vuxna på skolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med elevernas pedagoger för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga pedagoger och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn och elever som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Ibland är det bra att låta eleven få möjlighet att själv berätta hemma innan skolan informerar. Samtal med den/de som utsätter efter kartläggningen Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR?

22 Var tydlig med din och skolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i klassen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska likande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med rektor. 21

23 BILAGA 9 FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION DOKUMENT STEG 1 Dagens datum: Namn på elev: Personnr: Klass: Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var & när sker det? Vem utsätter? Finns det en ledare? Vem i så fall? Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid & plats: Namn på deltagarna: När kontaktades föräldrarna & vem kontaktades? 22

24 DOKUMENT STEG 2 Datum för samtalet: Namn på elev: Personnr: Klass: Stämmer informationen? Om det stämmer vad tänker han/hon göra för att få slut på detta? När tänker han/hon börja med det nya beteendet? Vad kommer han/hon att säga till sina kompisar? Har eleven berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid & plats: Namn & befattning på deltagarna: När kontaktades föräldrarna & vem kontaktades? 23

25 DOKUMENT STEG 3 Datum för samtalet: Samtal med: Den utsatta Den som utsätter Andra personer Har det upphört? X Namn: Vad kan bli bättre? Vad ska eleven tänka på? Namn & befattning på deltagarna: När kontaktades föräldrarna & vem kontaktades? 24