Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem Ansvariga för planen Susanne Berndtros, rektor Likabehandlingsgruppen Ansvariga för kamratstödjarna Vår vision Du som vistas på Svenshögskolan ska känna dig välkommen och accepterad för den du är. Skola och fritidshem ska förebygga trakasserier och kränkningar samt främja likabehandling. Vi har förväntningar på att elever och personal bemöter varandra med respekt för var och ens lika värde. Vi arbetar för en god arbetsmiljö där alla trivs. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet: Eleverna har klassvis lämnat synpunkter på planen. Läsårets aktiviteter i vilka eleverna varit delaktiga, har kontinuerligt utvärderats. I början av läsåret ansvarar pedagoger för att planen diskuteras i klassen på klassråd, fritidsråd och elevråd, samt utvärderas med eleverna vid läsårets slut. Vårdnadshavarnas delaktighet: På föräldramöte och skolråd har planen presenterats och vårdnadshavare har haft möjlighet att lämna synpunkter. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Personalens delaktighet: Rektor och personal har upprättat planen, vilken diskuterats och reviderats under läsåret. Förankring av planen: Förankring av planen sker genom föräldramöte, skolans hemsida, skolråd, elevråd, klassråd, fritidsråd och personalmöte. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Klasserna och fritidshemmet har haft kontinuerliga samtal med fokus på respekt för varandra och hur vi ska bemöta varandra i vardagen. Elevrådet har lämnat synpunkter på skolans arbete avseende likabehandling. Likabehandlingsgruppen har sammanställt skolans trivselenkäter samt information som framkommit under samtal i klasserna. Skolrådet har haft möjlighet att lämna synpunkter på likabehandlingsarbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Rektor, personal, skolråd och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Fadderverksamhet Fadderverksamheten har inte bedrivits i den omfattning som det var tänkt. Eleverna är positiva till fadderverksamheten. De gör saker tillsammans och lär känna varandra. Yngre elever får hjälp av äldre.

2 Pedagogerna ser även fadderverksamheten som utvecklande för de äldre eleverna, då de tränar ansvarstagande samtidigt som de är en resurs och hjälp. Gemensamma aktiviteter De gemensamma aktiviteterna har varit utflykter, elevens val, temadagar (vänskapsdag, julaktiviteter, idrottsdagar, lektema). De olika aktiviteterna var uppskattade av eleverna. Att samarbeta, leka tillsammans och lära känna varandra har lyfts som positivt. Av organisatoriska skäl har inte lektemat blivit så omfattande som planerat. Den rastverksamhet med lekpedagog som bedrivits under läsåret har aktiverat elever på ett positivt sätt. Funktionsnedsättning Information har lämnats till både elever och pedagoger i de klasser där elever med funktionsnedsättning går. Eleverna var engagerade och hade många frågor att ställa. Trivselsamtal har genomförts vid behov. Etnisk tillhörighet/religion Eleverna har fått kunskap om likheter och skillnader i olika religioner. Vi har också uppmärksammat olika högtider under året. Intresset för religion och livsåskådningsfrågor bland eleverna är stort, vilket exempelvis märks vid samtal i matsalen och i samband med högtider. Språkbruk och förhållningssätt Som ett verktyg i arbetet med att stoppa kränkande ord och handlingar samt övrigt oönskat beteende hos eleverna har personalen fått utbildning i Ross Greenes metoder och förhållningssätt. Det är ett pågående arbete som involverar all personal. I nuläget kan vi inte dra några tydliga slutsatser. Med bl a hjälp av skönlitteratur, drama och värderingsövningar har eleverna fått träna förmåga till empati, respekt för allas lika värde och konflikthantering. Trivselenkäter Under året har trivselenkäter genomförts enligt planen, dvs en gång per termin. Där framkom att ett flertal barn känner sig ensamma och otrygga någon gång under skoldagen. Det uppges också att yngre elever är rädda för äldre, samt att konflikter och kränkningar lätt uppstår på fotbollsplanen, i kapprummen och i omklädningsrummet. Det förekommer trakasserier genom fula eller nedsättande ord. Enkäten visar att vi inte nått de uppsatta målen i likabehandlingsplanen. Kamratstödjarna Tjugo elever har utsetts till kamratstödjare detta läsår varav några har slutat eftersom de inte klarat av uppdraget. En gång i veckan träffas kamratstödjare och ansvariga pedagoger för utvärdering och utbildning genom olika "dilemman". Det finns ett samarbete med Södervångsskolans kamratstödjare i Åkarp. Likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen har haft trivselsamtal och utredande samtal. Under läsåret har gruppen genomfört trivselenkäter vid två tillfällen. Eleverna ger uttryck för att de trivs bra på skolan. Fortfarande upplever en del att de inte får

3 den hjälp de behöver av rastvakterna. Kapprum och korridorer är ställen inomhus där det kan kännas otryggt, trots att pedagoger finns till hands. Utomhus upplevs fotbollsplanen som en plats där bråk uppstår. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Planen ska utvärderas genom trivselenkäter till eleverna och en utvärdering av likabehandlingens fokuserade mål där elever och pedagoger kommer till tals. Kamratstödjarverksamheten utvärderas skriftligt av ansvariga pedagoger och elever. Likabehandlingsgruppen bearbetar informationen och vidtar åtgärder. Rektor i samarbete med skolrådet utvärderar planen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Främjande insatser Eleverna ska samarbeta och respektera varandra oavsett ålder. Vi ska ha gemensamma aktiviteter i åldersblandade grupper. Alla elever oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning ska ha lika möjligheter att utvecklas och lära. Eleverna ska ha kunskap om olika religioner samt kännedom om religionsfrihet och religionernas lika värde. Elever ska få möjlighet att fira sina religiösa högtider. Skolan och fritids ska anpassa verksamheten så att alla elever kan delta oavsett funktionsnedsättning. Uppföljning Målen ska utvärderas fortlöpande genom samtal, samt en enkät i slutet av vårterminen. Insats Ålder Klasserna ska ha schemalagd fadderverksamhet. Gemensamma aktiviteter i åldersblandade grupper ska genomföras vid flera tillfällen under läsåret. På fritidshemmet ges det möjlighet att fortlöpande delta i åldersblandade aktiviteter ledda av elever eller pedagoger. Det ska finnas rastverksamhet med lekpedagog under lunchrasterna. Kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning Skolan och fritidshemmet ska ha ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten och använda skönlitteratur i ämnet som diskussionsunderlag. I media och/eller läromedel förekommer ibland fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserad på sexuell läggning. Vi ger utrymme för diskussioner kring detta. Vi ska satsa på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme.

4 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi uppmärksammar på olika sätt fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. Vi lär oss om olika religioner och rätten till religionsfrihet och vad det innebär här i Sverige och i omvärlden. Funktionsnedsättning Vi planerar verksamheten så att alla elever kan delta. Vi ska samarbeta med en handikapporganisation. Likabehandlingsgrupp, elevhälsoteam och andra vuxna i skolan och på fritidshemmet har ansvar för att vara uppmärksamma, agera aktivt och förebyggande mot kränkande behandling. Trivselfrågor ska finnas som en stående punkt på klass- och fritidsråd. Alla elever ska känna sig accepterade. Alla ska tilltala och behandla varandra med respekt. Alla ska känna tillhörighet i klassen, på skolan och i förekommande fall på fritidshemmet. Uppföljning sker genom en trivselenkät med fokus på ovanstående mål som genomförs en gång per termin. Insats Daglig rastverksamhet under ledning av lekpedagog. Eftersom skolan genomgår rivning och nybyggnation under läsåret 14/15 påverkas elevernas lekytor och rastverksamhet. Antalet rastvakter utökas vissa raster. Rastvakter ska aktivt ingripa vid kränkningar och konflikter, uppmärksamma elever som vill ha hjälp, samt ha uppsikt över de platser som upplevs otrygga. Likabehandlingsgrupp, elevhälsoteam och andra vuxna i skolan och på fritidshemmet har ansvar för att vara uppmärksamma, agera aktivt och förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering. Kamratstödjarna ska komplettera rastvakterna. Schemalagd fadderverksamhet ska genomföras. Regelbundna gemensamma aktivitetsdagar med åldersblandade grupper. Vid misstanke om eller konstaterande av kränkning ska rutiner för att utreda och åtgärda följas. Dag 1. Kort utredande samtal med berörda samt kort dokumentation av händelsen. Detta görs av den som fått kännedom om problemet. Klassläraren informeras. Vid allvarligare händelser informeras vårdnashavarna till båda parter. Dag 2. Nytt samtal med berörda. Kvarstår känslan av kränkning sker dokumentation på avsedd blankett. Rektor informeras och beslutar om vidare åtgärder. Pedagoger dokumenterar kränkningar på avsedd blankett (finns i pärm "Blanketter/elever" i personalrummet) som lämnas till rektor. Rektor beslutar om vidare åtgärder. Ansvarig Rektor och samtlig personal Datum när det ska vara klart

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Kartläggning sker genom samtal med enskilda elever. Klassråd och fritidsråd har trivselfrågor som stående punkt på dagordnigen. Trivselenkät genomförs varje termin. Enkät genomförs i slutet av läsåret med frågor kring de fokuserade målen i likabehandlingsplanen. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna har besvarat en trivselenkät en gång per termin samt deltagit i klassrumsdiskussioner. Kamratstödjarna har rapporterat kränkningar och incidenter. På klassrådet har eleverna möjlighet att lyfta frågor kring klassens och skolans klimat och miljö. Elever från åk 6 har deltagit i skyddsrond/möte. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Vid läsårsstart diskuteras, revideras och aktualiseras planen då all personal deltar. Resultat och analys: På rasterna tycker en del elever att rastvakterna inte tar deras problem på allvar. Många elever använder kränkande ord och uttryck samt knuffar och hårda tag. Trivseln på skolan är god, men vissa elever känner sig ensamma på rasterna. Rastverksamheten med lekpedagog har fallit väl ut. Eleverna upplever att vissa platser på skolgården är otrygga. Rastvakterna ska hålla uppsikt över dessa platser. Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Det ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling inom skolans och fritidshemmets verksamheter. Alla ska känna sig trygga. Vuxna ska ta elevernas problem på allvar och hjälpa dem när de ber om det. Åtgärd: Vi har schemalagd fadderverksamhet under läsåret. Vi har temadagar och idrottsdagar för att eleverna ska träffas i åldersblandade grupper. För att stoppa kränkande ord och uttryck reagerar och markerar vuxna omedelbart. På klassråd och fritidsråd finns trivselfrågor som en stående punkt. Med hjälp av skönlitteratur, drama och värderingsövningar får eleverna träna sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Uppsatta mål utvärderas två gånger per läsår. Detta görs i trivselenkäter en gång per termin.

6 Motivera åtgärd: Genom trivselenkäterna uppmärksammades problemet med otrygghet på raster, språkbruk och rädsla. Många elever upplever att de inte får den hjälp de behöver på rasterna. Personal på skolan och fritidshemmet upplever att ett flertal elever möter varandra kränkande och utan respekt för varandras olikheter och lika värde. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen och pedagogerna Datum när det ska vara klart: juni 2015 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och annan kränkande behandling på Svenshögskolan och dess fritidshem. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Rastvaktsschema för god uppsikt över platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Trivselenkät två gånger per läsår. Aktiv likabehandlingsgrupp bestående pedagoger, skolsköterska och kurator. Kamratstödjare uppmärksammmar ensamma och/eller utsatta elever. Detta arbete följs upp en gång per vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Klasslärare/lärare Fritidshemmets personal Likabehandlingsgruppen Skolsköterska Kurator Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Dag 1. Kort utredande samtal med berörda samt kort dokumentation av händelsen. Detta görs av den som fått kännedom om problemet. Klassläraren informeras. Vid allvarligare händelser informeras vårdnadshavarna till båda parter. Dag 2. Nytt samtal med berörda. Kvarstår känslan av kränkning sker dokumentation på avsedd blankett och föräldrarna till båda parterna informeras. Rektor informeras och beslutar om vidare åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När detta uppmärksammas ska informationen vidare till rektor. Rutiner för uppföljning 1. Samtal med inblandade, berörd personal ansvarar. 2. Dokumentation, berörd personal ansvarar. 3. Information till rektor och vårdnadshavare, berörd personal ansvarar. 4. Rektor beslutar om vidare åtgärder. Likabehandlingsgruppens ärende behandlas enligt följande: 1. Trivselsamtal med den som blivit kränkt. 2. Dokumentation av samtal sätts i särskild pärm. 3. Två vuxna har samtal med den eller dem som kränkt.

7 4. Vårdnadshavarna till båda parter informeras. 5. Dokumentation och uppföljning tills kränkningen har upphört. Rutiner för dokumentation: Åtgärderna i form av samtal dokumenteras och ska ske i anslutning till anmälan och alltid innan längre ledighet. Ansvarsförhållande: Rektor Pedagoger Likabehandlingsgrupp Skolsköterska Kurator