Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Transkript

1 Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april Enligt denna lag ska det finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet som regleras i skollagen. Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skollagen 1 kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Läroplan för skola, förskoleklass och fritidshem Lpo 94 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Allmänna råd och kommentarer från Skolverket För arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållingssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget består av olika delar: e-post Att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund. Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, persnal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. Att motverka alla former av kränkande behandling.

2 Österstad skolas värdegrund Vårt viktigaste mål är att alla på Österstad skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för att utsättas för kränkande handlingar, mobbning eller diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi strävar mot jämställdhet bla genom att vi vuxna är goda förebilder. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad i skolan eller på fritids. Men det är bara tillsammans elever och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar. En miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Kränkningar kan vara Fysiska knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom Verbala hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal Psykosociala utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburna klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms Övriga grov respektlöshet eller på annat sätt ovänligt bemötande Mobbning En person är mobbad, när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för kränkande behandling från en eller flera personer. Diskriminering Det är ett övergripande begrepp där kränkande behandling sker utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier och homofobi Är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexuella personer. Rasism och främlingsfientlighet Kränkande behandling som bottnar i en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån biologiska skillnader. Andra folkgrupper ses som mindre värda och det är därför legitimt att kränka dem. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper definierade genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristiska. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. De gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan.

3 Vårt förebyggande arbete mot kränkande behandling Det förebyggande arbetet ska syfta till att skapa goda demokratiska relationer samt en trygg lärmiljö. Arbetet ska ske både på individ-, grupp och skolnivå. Det förebyggande arbetet ska vara en naturlig och återkommande del i vardagsarbetet. Engagerade vuxna Samtliga vuxna i skolan ska vara goda förebilder, ha ett gemensamt förhållningssätt till eleverna och till varandra samt tydligt markera att kränkande behandling inte tolereras. Det är allas ansvar att upptäcka och stoppa kränkande behandling. Handlingsplan mot kränkande behandling Samtal/uppföljning ska genomföras enligt vår handlingsplan mot kränkande behandling. Bilaga 1. Samtalen dokumenteras. Friends Vår skola är medlem i Friends vars syfte är att förebygga och minska mobbningen i skolan. Elever från klass 2,3 och 4 är kamratstödjare. Kamratstödjarnas funktion är att verka för en ökad gemenskap och tryggare skola genom att vara goda förebilder som en bra kompis. Kamratstödjarna får kontinuerlig fortbildning och träffas varannan vecka med ansvariga vuxna. Karin och Anders har ansvar för kamratstödjarna. Trivselregler Tydliga gemensamma trivselregler som hålls levande i det dagliga arbetet för samtliga på skolan och som upprättats av personal, elever föräldrar tillsammans. Bilaga 2. Förväntansdokument På skolan har vi förväntansdokument på personal, elever och föräldrar. Dessa har utformats i skolråd och elevråd. Skickas hem med alla barn. Bilaga 3. Rastvärdar Vuxna rastvärdar finns ute på rasterna enligt ett uppgjort schema Klassråd Klassråd är schemalagt en gång i veckan. Elevråd Elevrådet har möte en gång i månaden på förutbestämt datum. Elevrådet består av två representanter från varje klass. Annika håller i elevrådet. Protokoll förs vid varje elevråd. Protokollet gås igenom på klassrådet. Temadagar Vi har tema för att alla ska lära känna varandra och få en ökad förståelse och tolerans för varandra. Det är viktigt för att bygga upp en Vi-känsla. T ex terminsstart med gemensamma aktiviteter, friluftsdagar, pysseldagar.

4 Utvecklingssamtal/medarbetarsamtal Elever, föräldrar och klasslärare har utvecklingssamtal minst en gång per termin. Samtalet utgår från elevens IUP (individuella utvecklingsplan) som har fyllts i av elev, förälder och lärare. Planen ska på ett konkret sätt följa elevens utveckling. I denna plan tas bla den sociala utvecklingen upp. Rektor har medarbetarsamtal med personalen. Utbildning för personal Våga Vara Föreläsning för all personal i Våga Vara ett arbetssätt för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Föreläsare psykoterapeut Jana Söderberg. Flera pedagoger ur personalen har gått en fördjupad vidareutbildning i Våga Vara där de lärt sig hur man kan träna eleverna att bli medvetna om sina egna personligheter och sina värderingar. Föräldrakontakt Personalen informerar hemmet då något inträffat som rör deras barn och som känns angeläget. Uppföljning och utvärdering Österstad skolas handlingsplan mot kränkande särbehandling, trivselregler och förväntansdokument och likabehandlingsplanen skall komplettera varandra i syfte att verka för en lugn och trygg arbetsmiljö för alla elever och personal på skolan. Vid varje läsårs början presenteras likabehandlingplanen för samtlig personal, elevråd och skolråd. På höstens första föräldramöte är likabehandlingsplanen en stående punkt att diskutera. Trivselenkät bland eleverna årligen. Ansvarig är Må bra gruppen Varje år genomförs elev-,föräldra- och personalenkäter enligt vår utvärderingsklocka. Resultatet mäter trygghet, tillfredställelse och delaktighet. Utvärdering sker även i samband med utvecklingssamtalet och medarbetarsamtalet. Likabehandlingsplanen skall utvärderas och revideras vid varje läsårsslut. Plan för kompetensutveckling i förebyggande och åtgärdande arbete. Ansvarig för att detta genomförs är rektor. Wiveca Wallqvist Rektor

5 Bilaga 3 Vi förväntar oss av dig som elev Att Du uppträder hänsynsfullt, artigt och vänligt. Aldrig utsätter kamrater eller vuxna för obehag. Mobbning accepteras inte! Visar respekt för alla barn och vuxna och förväntar Dig att själv bli bemött med respekt. Visar hänsyn och hjälper andra, till exempel genom att gå lugnt och utan att trängas i korridorerna. Lyssnar på andra och väntar på Din tur. Använder ett vårdat språk och hälsar på den du möter. Passar tider. Använder ett trevligt bordsskick. Respekterar att klassrummet under skoltid är ett arbetsrum och att alla här har rätt till arbetsro. Försöker samarbeta i grupp oberoende av vilka som ingår i gruppen. Att du på uppmaning från de vuxna på skolan lämnar ifrån dig störande föremål eller föremål som kan utgöra en fara för säkerheten. Att Du tar ansvar för Dig själv och för skolan. Följer givna säkerhetsföreskrifter och inte utsätter andra för fara. Hjälper till att hålla skolan ren och snygg. Ser till att någon vuxen får veta om något gått sönder eller förstörts. Tar ansvar för dina kläder, egna saker och handlingar. Kunna erkänna och stå för det du gör. Sköter arbetsuppgifter och läxor och hjälper andra. Ger förslag till klassråd och elevråd om förbättringar.

6

7 Bilaga 3 Vi förväntar oss av Dig som förälder Att Du håller kontakt med Ditt barns lärare och fritidspersonal. Det är mycket betydelsefullt att vi vuxna visar att skolan är viktig. Besök gärna skolan/fritidshemmet vid flera tillfällen. Lämna/hämta ditt barn själv vid fritids minst en gång per vecka. Den kontakten är viktig. Att Du tar kontakt med skolan om Du funderar över något. Vi kan förändra sådant vi fått kännedom om. Oftast kan vi vuxna lösa problem utan att oroa barnen. Det är viktigt att du ej förmedlar negativa känslor till ditt barn. Att Du intresserar Dig för barnets hemuppgifter. Stötta ditt barn att ta eget ansvar. Att Ditt barn är förberett för sin skoldag. Läxböcker, lappar, frukt, idrottskläder och kläder efter väder Att Ditt barn är utvilat och har ätit frukost. Då orkar ditt barn skoldagen bättre. Att Du gärna tar aktiv del i skolarbetet. Skjutsar, ger förslag på studiebesök och kulturevenemang, berättar om ditt arbete/intresse etc Att Du hjälper Ditt barn till lagom många fritidsaktiviteter. Barnet ska inte behöva välja mellan att sköta skolarbetet och delta i fritidsaktiviteter. Att Ditt barn får vara hemma och kurera sig vid sjukdom. och att du som vuxen ringer och gör en sjukanmälan av Ditt barn. Att ledigheter utöver skolloven undviks.

8 Bilaga 3 Vi förväntar oss av dig som personal Att ni förmedlar till våra barn - tillräckliga kunskaper och färdigheter samt redskap och metoder för livslångt lärande. Att ni arbetar medvetet med att stärka de faktorer som påverkar trivsel och trygghet i skolan. Att ni snabbt reagerar och agerar på brister i barnens arbetes/skolmiljö fysiska miljöfaktorer,otrivsel, språkbruk, mobbing. Att ni stärker barnens självförtroende, nyfikenhet och studielust. Att ni ser individen ger stöd och uppmuntran alla ska känna att de duger. Att ni behandlar alla barn respektfullt och jämlikt utifrån deras olika förutsättningar. Att föra en rak och tydlig dialog med oss dels ge information om barnen är inblandad i något speciellt men även löpande om hur situationen är för våra barn. Att ni på ett positivt sätt stödjer oss i vår föräldraroll i skolrelaterade frågor tex. läxläsning. Att ni är bra förebilder för våra barn. Att ni förbereder och underlättar för våra barn så steget till högstadiet blir så litet som möjligt. Att ni arbetar med att utveckla Er pedagogik, kompetens och är öppna för nytänkande men även klokt reflekterande. Föräldrarna