Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Transkript

1 Förslag till Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016 TRYGGT OCH ROLIGT LÄRANDE 1

2 Glanshammars skolas Trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot annan kränkande behandling Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 4 Kartläggning... 6 Förebyggande insatser... 6 Rutiner för akuta situationer... 8 Vid upptäckt av trakasserier eller kränkningar... 9 Årshjul... 9 Definitioner och begrepp

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem Ansvarig för planen Berit Olsson, rektor Vår vision Tryggt och roligt lärande Planen gäller från Planen gäller till Trygghetsteam Berit Olsson, rektor Maud Boson, specialpedagog Susanne Bengtsson, kurator Lis Aremyr, speciallärare Britt-Marie Boström, Fritids Linn Pettersson, Väster Jessika Larsson, Öster Evelina Karlsson, Söder 1 Helen Larsson, Söder 2 Elevernas delaktighet Brukarundersökningar, kartläggning av otrygga platser, klassråd, elevråd och fritidsråd där trygghetsfrågor är en fast punkt i alla råden. Hälsosamtal, temperaturmätningar och sociogram. Vårdnadshavarnas delaktighet På skolrådet informeras om att vårdnadshavare kan tycka till om förslag till ny Trygghetsplan som publiceras på skolans hemsida, där de kan skicka synpunkter på planen till skolans funktionsbrevlåda: [email protected]. Personalens delaktighet Trygghetsteamets representanter har på arbetslagsträffar utvärderat Trygghetsplanen och fått ge förslag till förändringar. Förankring av planen Årshjulet utifrån eleverna, vårdnadshavare och all personal. Trygghetsplanen publiceras på hemsidan. Presentation av trygghetsplanen för eleverna, anpassat till deras ålder. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner och samtal i trygghetsteamet, i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsteamet och all personal på arbetslagsträffar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi ser behov av att begränsa antalet mål i både de främjande och förebyggande områdena, så att vi klarar att uppnå dem. Detta eftersom det är flera mål som vi inte har uppnått i den tidigare planen. Vi behöver också förtydliga arbetsgången vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har inte fått med eleverna i utvärderingen av fjolårets plan. Vi behöver därför öka elevernas delaktighet och inflytande. All personal behöver bli delaktig i att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt. Årets plan ska utvärderas senast September 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas av alla personalkategorier på skolan enligt årshjul under höstterminens början. Skolrådets första möte på höstterminen enligt årshjul. Fritids-, klass- och elevråd enligt årshjul under höstterminens början. Ansvarig för att årets plan utvärderas Berit Olsson, rektor Främjande insatser Genomförs utan förekommen anledning och syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet utgår från demokratiska värderingar och diskrimineringsgrunderna. Det är sju diskrimineringsgrunder, även ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck kan ingå i det främjande arbetet, men behöver inte ingå i planen. Vi har utifrån analyser av gjorda kartläggningar valt att arbeta med alla utom ålder. Diskrimineringsgrunder som berörs av våra insatser: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. 4

5 Insatser När Ansvar Kön: Vi ska arbeta med att uppmärksamma normativa påståenden om kön i undervisningsmaterial. Vid upptäckter av sådana påståenden ska läraren föra en öppen diskussion med eleverna och uppmärksamma kollegor och ledning på detta. Etnisk tillhörighet, religion: Uppmärksamma hur olika etniska grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningsmaterial. Vid upptäckter av etnocentriska¹ påståenden ska läraren föra en öppen diskussion med eleverna och uppmärksamma kollegor och arbetsledning på detta. Funktionsnedsättning: Vi utvecklar arbetet med att anpassa verksamheten för alla elever i gruppen utifrån behov t ex av ljus, ljud, intryck, stödtecken, bilder, avskärmning, möblering, tillgång till grupprum Sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck: Uppmärksamma diskriminerande påståenden om sexuell läggning i undervisningsmaterial. Vid upptäckter av sådana påståenden ska läraren föra en öppen diskussion med eleverna och uppmärksamma kollegor och arbetsledning på detta. Sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck: I vår undervisning samtalar vi om hetero-, homo- och bisexualitet samt könsöverskridande identitet. Vid beställning av läromedel och kontinuerligt under året. Vid beställning av läromedel och kontinuerligt under året. Kontinuerligt under året. Vid beställning av läromedel och kontinuerligt under året. Kontinuerligt under året. Arbetslaget och pedagogerna i grupperna. Arbetslaget och pedagogerna i grupperna. Pedagogerna i gruppen samt specialpedagog. Arbetslaget och pedagogerna i grupperna. Pedagogerna i grupperna. 1.etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är unik och central. 5

6 Insats När Ansvar Utbildning för all nyanställd pedagogisk personal i Vägledande samspel. Vi tar upp elevernas frågor från fritidsoch klass- och elevråd på kategori- och arbetslagsträffar. Fritids/Klasspärm för vikarier med aktuell information ska finnas tillgänglig. Fortlöpande under året Varje månad Höstterminsstart Arbetslagsledare All pedagogisk personal Kartläggning För att verksamheten ska kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är det nödvändigt att systematiskt kartlägga och analysera resultatet. Insats När Ansvar Elever besvarar Örebro kommuns brukarenkät skolår 3, 5 och föräldrar med barn på fritids skolår 2. Vårterminen Kartläggning av otrygga platser med elever F-6. Sociogram F-6; kartläggning av elevernas kamratkontakter Början av höstterminen Förskollärare, fritidspedagoger och lärare Sep-okt och feb-mar (F-klass enbart vårtermin skolår 3 enbart hösttermin) Elevhälsa, fritidspedagoger och mentorer Hälsosamtal: F-klass och skolår 4. Varje år Skolsköterska Vid kartläggning av skolmiljön samarbetar vi med myndigheter, t ex SPSM, DO. Början av höstterminen och vid förändringar i skolmiljön. och elevhälsan Förebyggande insatser Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kartläggningen identifierat som riskfaktorer. Under senaste kartläggningen framkom att elevernas delaktighet behöver prioriteras och utvecklas. Verksamheten behöver skapa rutiner och strukturer för att skapa ett kontinuerligt och utvecklande trygghetsarbete. 6

7 Insats När Ansvar Diskutera åtgärder utifrån kartläggningarna tillsammans med eleverna Återkoppling av de sammanställda resultaten av hälsosamtalen till elevhälsoteamsträff Brukarenkäterna åter-kopplas till elever, personal och vårdnadshavare. Vid framtagandet av den nya Trygghetsplanen oktober. När resultaten sammanställts Pedagogisk personal Skolsköterska Början av höstterminen och trygghetsteam Återkoppling av sociogram på arbetslagsträffar. Vi har rastvärdar, som är schemalagda när- och var de ska vara på skolgården. Vi har bussvärdar som finns på plats vid busshållplatsen när eleverna ska åka hem från skolan. Stärka eleverna att ta kontakt med rastoch bussvärdar om det blir problem. Rast-, lunch-, buss- och omklädningsvärd. På arbetslagsträffar och kategoriträffar går vi igenom vilka ansvarsuppgifter som ingår i uppdraget. Förslag på faddergruppsaktiviteter och temadagar F-6, tas upp på klassråden och planeras. Få till stånd ett fungerande elevråd F-6 med Trygg miljö på dagordningen. Oktober och mars Alla raster Alla avgångar från skolan Kontinuerligt och på klassråd Höstterminens och vårterminens start Höstterminens och vårterminens början Varje månad Elevhälsa, fritidspedagoger och lärare Klasslärare/Mentorer Arbetslagsledare Klasslärare/Mentorer 7

8 Rutiner för akuta situationer Policy Skolan arbetar systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolan har också en strategi för hur personal som får kännedom eller ser en pågående kränkning ska hantera situationen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Om en elev vid ett tillfälle upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling krävs inga bevis för att utreda händelsen, oavsett avsikten att kränka eller ej. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Pedagogisk personal i arbetslagen och skolledningen. Grundskolans och grundsärskolans rutiner för att anmäla och utreda trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling, till huvudman Åtgärd vid kännedom om kränkning SKYLDIGHET FÖR PERSONAL ATT ANMÄLA Personal som får kännedom om att en elev upplever sig vara kränkt ska samma dag skriftligen anmäla detta till rektor. Tjänsteanteckning skrivs vid samma tillfälle och berörda föräldrar kontaktas. SKYLDIGHET FÖR REKTOR ATT ANMÄLA En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att samma dag anmäla detta till huvudmannen. Vid rektors frånvaro anmäler skoladministratör och meddelar samtidigt detta till rektorn via mail. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkningen ansvarar för att kontakta rektor. utreder händelsen skyndsamt. informerar vårdnadshavare och skriver åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ansvar Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkning 8

9 Vid upptäckt av trakasserier eller kränkningar När personal uppmärksammar trakasserier eller kränkningar agerar i första hand arbetslaget enligt följande rutin Inträffad händelse Snarast möjligt genomförs samtal med den som är utsatt, för att utreda vad som har hänt och vilka som är inblandade. Den som får kännedom om att en elev blivit utsatt dokumenterar händelsen i en tjänsteanteckning och anmäler till rektor samt meddelar mentor/ klasslärare. anmäler händelsen till huvudman samma dag. Arbetslaget rådgör med Trygghetsteamet om hur fortsatt arbete skall ske och vilka som fortsättningsvis skall arbeta vidare med ärendet. Tjänsteanteckning skrivs och får det diarienummer som ärendet får från förvaltningskontoret när ärendet anmäls. En ärendeakt upprättas och inkomna handlingar i ärendet läggs i tidsföljd. I samtliga inblandade elevers akter finns en tjänsteanteckning som hänvisar till det diarienumret som gäller den inträffade händelsen. Samtal genomförs med den/ de som har utsatt. Det bör alltid vara två pedagoger som samtalar enskilt med varje inblandad elev, en som leder samtalet och en som dokumenterar. Vårdnadshavare till den som utsatts och den/de som utsatt kontaktas och informeras om genomförda samtal. I samtalen utformas åtgärder av trygghetsteamet och klasslärare i dialog med elev och vårdnadshavare. Åtgärderna skall avhjälpa akuta situationer och ge långsiktiga lösningar. Tjänsteanteckningar med ärendets diarienummer skrivs och läggs i tidsföljd i den upprättade akten. Uppföljningssamtal med elever och vårdnadshavare efter ca en vecka, dessa kan vid behov upprepas efter två veckor. Om trakasserier och kränkningar fortsätter så genomförs möte med den/de som utsatt och vårdnadshavare, då kan rektor besluta om vidare åtgärder enligt åtgärdstrappan som beskrivs i skollagen. Ärendet slutredovisas till skolförvaltningsen. Samtliga handlingar i ärendet skickas sedan till skolförvaltningen för arkivering, skolan sparar kopior för sin egen arkivering. 9

10 Årshjul Ny plan utarbetas. Sociogram återkopplas på arbetslagsträffar. Ny plan presenteras och gäller Årshjul för trygghetsarbetet 2016 Brukarenkäter till elever i åk 3, 5 och 8 samt till föräldrar och barn på fritids i åk 2. Sociogram återkopplas på arbetslagsträffar. Trygghetsplanen utvärderas. Kartläggning av otrygga platser genomförs och återkopplas på arbetslagsträffar. Återkoppling av brukarenkäter Kontinuerligt arbete Trygghetsteamet träffas en gång i veckan Klassråd, elevråd, fritidsråd och skolråd möts kontinuerligt där trygghetsarbete är en stående punkt på dagordningen. Utbildning i Vägledande samspel pågår utifrån behov under läsåret. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i Förskoleklass och åk 4 10

11 Definitioner och begrepp Utdrag ur Skolverkets skrift: Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 11

12 Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 12