Likabehandlingsplan årskurs 7-9 Vallaskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan årskurs 7-9 Vallaskolan Beslutad 15 september 2011 Rektor: Marie Segersvärd Denna plan gäller i ett år från och med ovanstående datum

2 FÖRORD Det finns ingen skola som är skonad från kränkande behandling eller diskriminering, men Vallaskolan är en skola som jobbar hårt och medvetet med att förebygga och åtgärda kränkningar och som hela tiden strävar mot att alla ska känna sig trygga och respekterade. Skollagen och Diskrimineringslagen är de lagar som reglerar förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagarna följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Lagarna ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder och ålder samt motverka annan kränkande behandling. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. I varje enskild verksamhet ska finnas en likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga, förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldigheten gäller när personal kränker barn/elever såväl som när barn/elever kränker andra barn/elever. Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig eller få betala diskrimineringsersättning. Marie Segersvärd Rektor Ekeby/Valla

3 INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna.

4 DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

5 DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

6 LEDNINGSDEKLARATION Ekeby/Valla skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna en känsla av trygghet och gemenskap. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Fokus skall alltid ligga på eleven och elevens utveckling. Förutom fakta är vårt mål att eleven ska lära sig mer om sig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa eleven upptäcka sina talanger och med hjälp av dem uppnå sina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för eleven, både för stunden och för framtiden. Vi strävar efter att alla skall bli sedda, att alla skall bli hörda, att alla skall bli respektfullt behandlade. Tillsammans kan vi bli en skola att trivas i, att må bra i, att lyckas i. Tillsammans! Marie Segersvärd Rektor Ekeby/Valla Vision Alla elever ska känna trygghet och få studiero i skolan för att kunna tillgodogöra sig kunskaper under hela sin skolgång.

7 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER. På arbetslagstid har diskuterats begreppen kring diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsplanen diskuterades så att alla är förtrogna med den. Vi har fortsatt arbeta med att upprätta gemensamma rutiner för behovsinventering Mångkulturella almanackor har inköpts. Vi har delvis uppnått auskultation hos varandra i klassrummen för att kunna hjälpa varandra med eventuella brister och tillgångar. Vi har påtalat för eleverna om vad som gäller angående språkbruk och tagit oss tid att diskutera saken. Involverat föräldrar om oacceptabelt språkbruk bland eleverna. Samverkan med barn/elever Eleverna har deltagit klassvis tillsammans under mentorstiden. Elevrådet fyller också en betydande funktion för samverkan. Kamratstödjare tillsammans med kurator arbetar mycket aktivt med att motverka kränkande behandling.

8 KARTLÄGGNING På arbetslagskonferenser har vi gått igenom alla diskrimineringsgrunder och haft diskussioner för att medvetandegöra våra utvecklingsområden. KÖN Vi har tagit fram en genusplan. Däribland lyft fram fördelningen inom vissa yrken med övervägande anställda av samma kön. SYV på skolan bjuder in yrkesverksamma. ETNISK TILLHÖRIGHET Det finns behov av gemensamma rutiner centralt kring översättning av dokument till andra språk. RELIGION Mångkulturella almanackor finns för att personal och elever ska bli medvetna om flera kulturers högtider. FUNKTIONSHINDER Vi arbetar ej aktivt med detta. SEXUELL LÄGGNING/KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Likabehandlingsdagen är en årligen kommande dag som planeras in i anslutning till alla hjärtans dag. Eleverna får lyssna på inbjudna föreläsare som berör ämnen som exempelvis transsexualitet. KRÄNKANDE BEHANDLING Alla vuxna ska reagera och agera om elever utsätts för ett icke önskvärt språkbruk, som kan vara både verbalt och icke verbalt.

9 MÅL 1. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument 2. Föräldrar och elever ska ha god kännedom om likabehandlingsplanen 3. Traditionella könsmönster ska motverkas ÅTGÄRDER 1. Ha likabehandlingsplanen som en återkommande punkt på arbetslagskonferenser. Ansvarig är bitr rektor 2. Aktivt informera föräldrar och elever om likabehandlingsplanens innehåll 3. Traditionella könsmönster ska motverkas exempelvis vid Yrkesdagarna där personer bjuds in som arbetar inom könsdominerande yrken. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Hur ska personalen agera och hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur följs åtgärder vid akuta situationer upp? Hur dokumenteras händelser och åtgärder? Rutiner för akuta åtgärder 1. Personal får kännedom om att en elev har blivit/blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Mentor har ansvar för att utreda omständigheterna kring händelsen. Detta sker genom samtal med de inblandade som får beskriva sin bild av det inträffade. Vid behov genomförs samtalen enskilt med varje inblandad elev. Dessa samtal dokumenteras och arkiveras, kopia skickas till kurator och rektor för kännedom (anmälan om tillbud).

10 Bedömning görs om kontakt med vårdnadshavare till de inblandade bör tas. Om saken är utagerad i detta skede vidtas inga ytterligare åtgärder. Om detta inte fungerar: Den personal som är ansvarig kontaktar kurator och rektor snarast, som mellan sig bestämmer vem eller vilka som tar hand om ärendet. I de fall kränkningen utförs av någon anställd, går ärendet direkt till skolledningen. För att skapa möjlighet för eleverna att informera om hur eleverna upplever sig bli bemött/behandlade av personal träffar kuratorn regelbundet kamratstödjarna utan andra vuxnas närvaro. 2. Samtal med den kränkte Syfte är att kartlägga situationen och därigenom avgöra om vilken typ av kränkande behandling det rör sig om och hur den aktuella situationen bör hanteras. I samtalet informeras den kränkte eleven om hur skolan kommer att gå vidare. I dessa samtal är två vuxna med, kurator för samtalet och den andra vuxne antecknar. Den andre vuxne är oftast EHT personal, mentor eller någon av skolans utbildade medlare. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras direkt. I de fall som skolan gör en anmälan direkt fortsätter skolan sitt arbete. 3. Kurator samlar information för en helhet Kurator träffar kamratstödjare och vuxna som finns runt eleven för att samla mer information om den aktuella situationen. Dessa personer ombeds att vara uppmärksamma och ta kontakt med kurator om de skulle upptäcka något ytterligare.

11 4. Samtal med den/de som kränkt Samtalet inleds med att eleven tillfrågats om denne vet varför detta samtal äger rum. Bekräftar eleven det som framkommit has en diskussion där den som kränkt får berätta sin syn på situationen. Nekar personen berättar kurator vad som har framkommit från de tillfrågade personerna. Det tydliggörs att kränkningar är oacceptabelt och inte får förekomma, detta enligt skolans noll toleransen. Om det uppdagas vid uppföljningen inte kränkningarna har upphört kommer skolan gå vidare med en polisanmälan.. Vid varje enskilt fall görs en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras, detta även om skolan påbörjat sitt arbete. I dessa samtal är två vuxna med, kurator för samtalet och den andra vuxne ansvarar för att föra anteckningar. 5. Kontakt och informations överlämnande till vårdnadshavarna Kuratorn kontaktar vårdnadshavarna till de inblandade och informerar om situationen och vilka åtgärder som gjorts och som kommer att göras. Oftast kontaktas vårdnadshavarna i slutet av elevsamtalen medans eleven fortfarande finns kvar i rummet, detta för att eleven ska veta vilken information som lämnats. Under telefonsamtalet med de inblandades vårdnadshavare bestäms gemensamt, hur ärendet ska gå vidare och om det finns önskemål till åtgärder. Vårdnadshavarna informeras att det kommer ske en så kallad medling med den kränkta eleven och den elev som kränkt. Detta för att komma fram till en lösning som gynnar alla inblandade. Vårdnadshavarna erbjuds att delta på medlingen, deltar ena partens vårdnadshavare är det viktigt att båda parterna har en vårdnadshavare med sig så att det blir jämvikt. Oftast sker dessa medlingar med eleverna och

12 skolans personal och vårdnadshavarna deltar senare på uppföljningsmötet. Datum för det mötet bestäms i slutet av medlingen. Vårdnadshavarna erbjuds att komma för enskilda samtal med sitt barn för stöd i den pågående processen. 6. Medling/konflikthantering Med på samtalet finns det minst två vuxna varav den ena dokumenterar samtalet. Gemensamt tas beslut på hur vi tillsammans går tillväga för att förändra situation på ett positivt sätt. Snabb återträff inom ca 2-3 dagar för de som deltagit på medlingen. Elever och vårdnadshavare uppmanas att kontakta kurator om det skulle ske negativa händelser under denna period. 7. Personal och rektor informeras Återkoppling sker till berörd personal som ombeds vara observant på aktuella elever. Mentor ombeds att eventuellt skriva ett åtgärdsprogram om det har beslutats att vidta långsiktiga lösningar, detta i samarbete med kuratorn. 8. Gemensamt uppföljningsmöte för de berörda och deras vårdnadshavare, efter ca 2 veckor. På uppföljningsmöte kollas det hur situationen ser ut i nuläget och om den kränkte känner sig trygg. Gemensamt bestäms vilka åtgärder som behövs i fortsättningen.

13 Efter det gemensamma uppföljningsmötet bokas ett enskilt möte eller telefonmöte med den kränkte, på detta möte inbjuds vårdnadshavarna att delta. Detta för stöd och bearbetning av känslor som den kränkande behandlingen har väckt. Har inte den kränkande behandlingen upphört går skolan vidare med en anmälan 9. Dokumentation Dokumentation av incidenten och åtgärderna som gjorts inlåsta hos kuratorn. Samtliga inblandade meddelas att ärendet är avslutat och vilka åtgärder som kommer att fortsätta. Resurser Vilka resurser avsätts för att genomföra likabehandlingsarbetet? T.ex. budget, kompetensutveckling och arbetstid Vi har resurser i form av en väl utbyggd EHT-verksamhet bestående av specialpedagoger, kurator, skolsköterska och vid behov studie-och yrkesvägledare. Dessa kompetensutvecklar sig ständigt och får göra det på arbetstid. Vi har också tillgång till Skolteamet och centrala resursteamet om vi behöver stöd. Samverkan med barn/elever och vårdnadshavare. Hur har eleverna i skolan medverkat i att upprätta, följa upp och se över planen? Hur har vårdnadshavare medverkat? Lärare har fört diskussioner med eleverna. Vårdnadshavarna har inte medverkat

14 Kommunikation Hur presenteras planen för elever, vårdnadshavare och personal? Planen kommer att presenteras för elever och vårdnadshavare på hemsidan, på föräldramöten och på mentorstid. Personalen tar del av planen på arbetslagsmöten. Utvärdering och uppföljning Hur ska planen följas upp och utvärderas? Vad rapporteras i kvalitetsredovisningen? Ny kartläggning ska göras under vt-12 med hjälp enkäter och intervjuer. RESURSER Konferenser i arbetslagen gör det möjligt att genomföra arbetet. KOMMUNIKATION Likabehandlingsplanen presenteras för lärare och övrig personal. Lärare presenterar och går igenom innehållet i planen tillsammans med eleverna. Vid terminens första föräldramöte presenteras planen för vårdnadshavare Planen kommer att finnas tillgänglig på skolans hemsida UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Planen kommer att utvärderas vt 2012