ÅSBO SKOLA ÅR F-6, SÄRSKOLEKLASS 1-9 SAMT FRITIDSHEMMET

Transkript

1 PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLER FÖR LÄSÅRET REVIDERAD ÅSBO SKOLA ÅR F-6, SÄRSKOLEKLASS 1-9 SAMT FRITIDSHEMMET VISION Vår verksamhet skall präglas av respekt för människors olikheter. All verksamhet skall vara trygg för våra barn/elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT - Diskrimineringslagen - Skollagen - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 2011) - Anmälan till andra myndigheter DE SJU DISKRIMINERINGSGRUNDERNA SAMT BEGREPPSFÖRTYDLIGANDE UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER/INSATSER FRÅN FÖREGÅENDE ÅR ÖVERGRIPANDE FÖR ALL VERKSAMHET INOM KOMMUNEN KARTLÄGGNING FÖREBYGGANDE ARBETE VÅRA RUTINER FÖR UTREDNING AV HÄNDELSER SOM INEBÄR ATT BARN/ELEV BLIVIT UTSATT FÖR TRAKASSERIER ELLER ANNAN FORM AV KRÄNKANDE BEHANDLING KONTAKTPERSONER - Kurator - Rektor - Trygghetsteamet

3 LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2009 och som gäller för bland annat förskolan och skolan förbjuder diskriminering av barn och elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och baseras på bl.a. FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Lagen innebär även att förskolor och skolor måste arbeta aktivt förebyggande mot diskriminering. Skollagen (2010:800) 6 kap. i skollagen har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever och uttrycker en skyldighet för skolan att förebygga och förhindra kränkande behandling. Lagstiftningen är tydlig; huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skolans huvudman bär det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs och ansvarar även för eventuella skadestånd. Denne ansvarar även för att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet: 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn

4 eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) Ett av de övergripande målen för skolan är att varje elev ska lära sig respektera andra människors egenvärde och ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Anmälan till andra myndigheter Det bör i varje enskilt fall av trakasserier och kränkande behandling bedömas (enligt Skolverkets Allmänna Råd 2012) om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Oavsett om skolan går vidare med en anmälan eller inte är skolan skyldig att utreda påstådda trakasserier eller kränkande behandling samt vidta relevanta åtgärder för att komma till rätta med dessa. Anmälan till socialtjänsten enligt 14:1 ska göras när personal misstänker att ett barn eller en elev far illa och utsätts för sådant som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Vissa fall av trakasserier och kränkande behandling kan utgöra brott vilket skulle kunna föranleda en polisanmälan av skolan. Skolan har dock ingen lagstadgad skyldighet att polisanmäla elever som begått brott. Däremot kan vårdnadshavare själv göra en polisanmälan. I vissa fall, med hänsyn till bl.a. barnets ålder, ska socialtjänsten kontaktas istället för polisen. Arbetsmiljöverket ska underrättas vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.

5 De sju diskrimineringsgrunderna samt begreppsförtydligande Följande definitioner och begrepp som används i Skolverkets Allmänna Råd 2012 (och som används här nedan) är hämtade från bland annat diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Diskrimineringsgrunderna. En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) kön, 2) könsöverskridande identitet eller uttryck, 3) etnisk tillhörighet, 4) religion eller annan trosuppfattning, 5) funktionshinder, 6) sexuell läggning och 7) ålder. Direkt diskriminering innebär att barn eller elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de ovan angivna diskrimineringsgrunderna. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening eftersom missgynnandet förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutral men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, om det inte är så att bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådana sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Två exempel på indirekt diskriminering: 1) Elever som bär religiösa attribut (t.ex. huvudduk, kippa, turban) kan indirekt diskrimineras av skolan om skolans ordningsregler förbjuder elever att bära huvudbonad. 2) Om alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som behöver allergikost. Elev: den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Barn: den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Personal: anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Trakasserier och kränkande behandling kallas uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

6 fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities t.ex Facebook, bloggar m.m). En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra elever. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som till skillnad från kränkande behandling har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är det även när elev kränks och det har samband med dennes anhörigs t.ex. ålder, könsidentitet, religion och så vidare. Det betraktas också som trakasserier då kränkningarna sker som har samband med felaktig förmodad religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och så vidare. Trakasserier kan också vara av sexuell art och kallas då för sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier innebär sexuellt handlande som kränker någons värdighet men behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på sexuella trakasserier: ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och som upplevs kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av såväl elever som personal. Könsöverskridande identitet eller uttryck betyder att någon inte identifierar sig med sitt biologiska kön som kvinna eller som man, eller t.ex. genom sin klädsel ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har istället för diskrimineringslagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck valt att använda könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Med könsidentitet eller könsuttryck syftar DO på en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller liknande förhållande med avseende på kön.

7 Med Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Etnisk tillhörighet betyder nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom är medfödd, har uppstått efter födseln eller kan förväntas uppstå. Begreppet funktionshinder används genomgående i diskrimineringslagen. DO har förutom funktionshinder valt att använda ytterligare ett begrepp, funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Funktionshinder, enligt DO, är ett hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler eller läromedel är otillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Begreppet Mobbning förekommer inte i författningarna men definieras här som en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. ÖVERGRIPANDE FÖR ALL VERKSAMHET INOM KOMMUNEN Elevhälsan (medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser). Vid behov även annan personal. Ansvarig för elevhälsan är rektor samt specialpedagog. Alla klasser (år Ekokällan) har klassråd där bland annat värdegrundsfrågor diskuteras. I F-klasserna diskuterar man etik under andra former. Skolan har investerat i dataprogram bl.a. AlphaSmart som stöd till barn med särskilda behov.

8 UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER FRÅN FÖREGÅENDE ÅR Efter diskussioner med barnen på fritids samt efter sammanställningen av enkäterna som har gjorts i alla klasser kände vi i personalen att dessa fyra områden bör tas upp i likabehandlingsplanen. Nummer 1 och 2 gäller endast för fritidshemmet och förskoleklassen och punkt 3 och 4 för hela skolan. 1. Vuxens närvaro nära kuddis Vad är problemet? Att det blir för vilda lekar i kuddis och det finns risk för att någon blir rädd eller skadad. Mål: Att alla ska våga leka i kuddis utan att vara rädda. Åtgärder: Prata om regler för kuddis med eleverna samt att en vuxen ska försöka finnas i närheten för att lugna om leken blir för vild. När: Samtal om kuddis v 49 efter höstlovet, närvarande vuxen så ofta som möjligt under fria leken inomhus Ansvarig: Åsa Cannervik (samtalet), närvaron är ett gemensamt ansvar för personalen på fritidshemmet. 2. Vuxens närvaro i lekrummet Vad är problemet? Att de yngre eleverna känner att de inte får vara med i lekarna i lekrummet, bl.a. i kuddis och under restaurangleken i lekrummet. Mål: Att alla elever oavsett ålder får vara med i lekarna på fritids. Åtgärder: Prata om att alla ska få vara med. Vuxna ska så ofta det går finnas i lekrummet och stötta i leken. När: Samtal om lekarna i lekrummet under fritidsrådet v 49. Samtal om att alla elever måste få delta i lekarna oavsett ålder. Ansvarig: Åsa Cannervik (samtalet), Närvaron är ett gemensamt ansvar för personalen på fritidshemmet. 3. Diskutera och skapa nolltolerans mot svordomar och könsord Vad är problemet? Att det är mycket svordomar utomhus när vuxna inte hör. Mål: Det är nolltolerans mot svordomar och få eleverna att veta om det. Åtgärder: Prata med eleverna på skola och fritidshem att svordomar och könsord inte är accepterat. När: Samtal om detta under fritidsrådet v 49 samt kontinuerligt under klassråden i alla klasser och vid behov. Ansvarig: All personal har ett gemensamt ansvar att hjälpa eleverna att göra som vi bestämt. Klasslärarna är ansvariga för att nolltolerans mot svordomar och könsord tas upp på klassråden. Samtlig personal har ansvar för att uppmärksamma och markera svordomar under hela skoldagen och under fritids-tid.

9 4. Närvaro av vuxna utomhus Vad är problemet? Att det händer saker utomhus, längst bort där de vuxna ofta inte är. Under fritidstid; vid kojan bakom fotbollsplanen, vid armgången längs bort mot cykelbanan, bakom låga skolhuset och nere i parken. Under skoltid mest i parken, vid fotbollsplanen och bakom låga skolhuset. Mål: Öka tryggheten och närvaron av vuxna. Åtgärder: Vara ute med barnen så mycket som möjligt och cirkulera. Köpa in västar till rasttillsynen under skoltid. När: Vid varje rasttillsyn samt så mycket som möjligt under fritidstid utomhus. Ansvarig: Det är ett gemensamt ansvar bland personalen på skolan och fritidshemmet att finnas nära och skapa trygghet. Personal som har rasttillsyn bör bära västar som syns för att skapa trygghet och tydlighet. Nytt förslag är att en av personalen som har rasttillsyn cirkulerar och en finns på framsidan så eleverna vet var de kan vända sig. KARTLÄGGNING Kartläggning sker på flera sätt under läsåret: Individ Klass Skola - elevenkät om det psykosociala klimatet på skolan. Den ligger till grund för åtgärder på individ-, klass- och skolnivå. - regelbundna klassråd. - utvecklingssamtal med elever och föräldrar, 1 ggn/termin. - arbetslagsmöten varje vecka. - skolråd, 2 ggr/termin. - klassombudsträffar, 1 ggn/termin

10 FÖREBYGGANDE ARBETE Medkänsla och omsorg utvecklas bäst genom att vi ges tillfälle att visa hänsyn och respekt för varandra. Individ Klass Skola - Spår: Skolans spårarbete innebär att vi har gemensamma skolaktiviteter där vi medvetet blandar elever från olika klasser, åldrar och kön. Exempel på aktiviteter: julpyssel, talangjakt, Djurens Dag, Astrid Lindgren-tema, miljövecka. - Särskolans inkludering i övningsämne/spår. - Gemensamma friluftsdagar som Skoljoggen, höstvandring och vinteraktiviteter. - Skolresa/utflykt för förskoleklass år 6, samt särskoleklass. - Elevens val i år 4-6.

11 - Bokjuryn - Ordningsregler och gemensam värdegrund - Rasttillsyn VÅRA RUTINER FÖR UTREDNING AV HÄNDELSER SOM INNEBÄR ATT BARN/ELEV BLIVIT UTSATT FÖR TRAKASSERIER ELLER ANNAN FORM AV KRÄNKANDE BEHANDLING Åsbo skola Alla vuxna i Åsbo skola har ett gemensamt ansvar genom att aktivt förebygga mobbning och kränkande uttryck. Vi arbetar för en samsyn och att personalen har samma gränser för negativa beteenden mellan eleverna. Vår strävan är att agera konsekvent och beslutsamt. Ärendegång 1. När man som personal upptäcker en incident där någon far illa, ingriper man omedelbart. Kan man inte som ensam vuxen hantera situationen ber man en kollega om hjälp. Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska enligt 6:10 skollagen anmäla det till rektorn eller förskolechefen som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Händelsen ska även anmälas till huvudmannen (rektors ansvar). 2. Om situationen kvarstår tas ärendet upp med elevens klasslärare som i sin tur kan ta hjälp av arbetslaget. 3. Vid arbetslagsträffarna står alltid elevärenden med på agendan. 4. Kommer man inte vidare med ärendet kontaktas Trygghetsteamet som fortsätter jobba med ärendet. Rektor informeras. 5. Klasslärare underrättas och kontakt med föräldrar tas vid behov. 6. Vid grova kränkningar kan skolan göra en socialanmälan.

12 På Åsbo arbetar tre pedagoger vars uppgift är att: Engagera sig i och arbeta vidare med elevärenden som man tidigare inte kunnat lösa. Dokumentera på avsedda dokument som lämnas till kurator för arkivering när ärendet har följts upp och är avslutat. Ärendegång för händelser som innebär att barn/elev blivit utsatt: Personal Klassföreståndare samt rektor informeras (enl. 6:10 skollagen) Arbetslag KaTo-ombud samt rektor informeras Föräldrakontakt (kan naturligtvis komma tidigare beroende på situationen)

13 Elevhälsoteamet Elevvårdsmöte Socialtjänsten Polis Vid akuta händelser Vid akuta händelser informerar trygghetsteamet övrig personal. Åsa Cannervik informerar berörda i F-3 och Anna Lund informerar berörda i år 4-6. Rektor informeras. Tygghetsteamet På Åsbo skola har vi utsett tre pedagoger som utreder och arbetar för att lösa konflikter mellan elever när dessa inte går att lösa inom klassens ram. När kopplas trygghetsteamet in? Vid konflikter som är svåra att lösa inom klassen, eller konflikter mellan elever i olika klasser Vid konflikter som är mer tidskrävande Vid kränkningar av allvarligare art Hur agerar trygghetsteamet ärendegång. 1. Eleverna hämtas till samtal där var och en får redogöra för sin upplevelse av händelsen/situationen. Vi är alltid två vid samtalen och för anteckningar som vi stämmer av med eleverna. Samtalen leder till en överenskommelse, ofta på initiativ av eleverna själva. Vi bestämmer en ny tid för att följa upp den gemensamma överenskommelsen. Vi diskuterar också med eleverna om lärdomar från det som har skett. 2. Vid kränkningar av allvarligare art rapporterar trygghetsteamet omedelbart till rektor och diskuterar åtgärder samt informerar berörda föräldrar (föräldraansvar). 3. Trygghetsteamet informerar om aktuella händelser vid AE-träffarna där elevärenden är en stående punkt. Övrig personal informeras av konferensdeltagaren från arbetslaget.

14 Uppföljning 4. Trygghetsteamet släpper inte ärendet utan fortsätter att bevaka och lyssna till berörda elever. Ny uppföljning görs efter en vid mötet bestämd tidsperiod. Skulle det visa sig att konflikten inte är löst, kontaktas föräldrarna och vid behov kurator. Även rektor informeras. KONTAKTPERSONER Kurator Sandra Brisenman skolkurator F-3 Stenbockskolan samt Åsbo skola ( ) Rektor Christina Nessvi ( ) Trygghetsteamet Anna Lund (personalrum , expedition , lärararbetsplats ) Ronny Sjögren (personalrum , expedition , lärararbetsplats )