Digerbergets skola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Transkript

1 Digerbergets skola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret Planen gäller från till

2 Introduktion Det här är Digerbergets skola och Digerbergets fritidshems likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö, hur vi förebygger och arbetar mot all typ av kräkningar på skolan och på fritidshemmet. Den är också en handlingsplan med konkreta åtgärder som vi vill genomföra under läsåret för att ytterligare öka tryggheten på skolan och på fritidshemmet. Planen är skriven för all personal, elever, föräldrar och utomstående. Vi har valt att förklara en del begrepp för att det ska bli tydligare. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. På Digerbergets skola finns det grundskoleklasser från förskoleklass till årskurs 6 och ett fritidshem. Där det står Digerbergets skola så innefattas även skolans fritidshem. Ansvarig för planen Ledningsgruppen, bestående av rektor och biträdande rektor ser till att den gamla utvärderas och att en ny plan upprättas varje år. Vision Digerbergets skolas vision är att alla elever och vuxna ska känna sig trygga och ha en god och utvecklande lärandemiljö. Digerbergets skolas mål när det gäller trygghet och frånvaro av diskriminering och kränkande behandling är att ingen mobbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling ska förekomma på Digerbergets skola ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder ska förekomma på Digerbergets skola om något av ovanstående ändå sker ska personalen på skolan arbeta aktivt för att detta upphör Sida 2 av 16

3 Redogörelse för föregående års planerade åtgärder Delaktiga i utvärderingen har varit elever, personal, vårdnadshavare och skolledning. Förra årets likabehandlingsplan Dessa förbättringsområden bedömdes som de viktigaste: Det är viktigt att alla sköter sina rastvakter, tar på sig västar och cirkulerar runt på skolgården. Bussvakterna måste vara snabbare på plats. Det arbete som gjordes för att förbättra tryggheten har inte varit optimalt. Eleverna upplever att skolgården är trygg och att rastvakter finns och syns. Även miljön kring busshållplatsen är bra, men bussvakterna måste vara på plats. Eleverna upplever fortfarande att de saknar bussvakter. Minst en vuxen ska finnas i korridorerna och vid entrén före och efter rast. Resultatet av arbetet att skapa en trygg miljö i korridorerna fortsätter. Vi måste se till att det finns vuxna i korridorerna innan och efter rasterna. Trivselreglerna ska skapas i delaktighet med eleverna och arbetet med dem ska förtydligas. I och med skolstarten har alla elever fått vara med och utformat trivselregler och konsekvenser om man bryter mot dessa. Skolan har gjort en handlingsplan hur framtagning av trivselregler och konsekvenser ska gå till. Andelen elever som upplever att de varit delaktiga i utformingen av trivselreglerna har ökat med 5 %. Öka vår insikt kring socialt samspel mellan eleverna på skolan. Utifrån elevernas svar på enkäten beträffande mobbing, språk, utanförskap mm har vi en del att utveckla. Ha kontinuerliga elevgenomgångar så att alla är uppdaterade på skolans elever och deras behov. Varannan månad har vi haft genomgång av våra elever på personalkonferens. Dessutom har ledningspersonal samt berörd pedagog träffat elevhälsoteamet, EHT, en gång per månad Byta lås på toaletterna ska ske under höstterminen Låsen på toaletterna byttes ut i slutet av vårterminen Enkäten genomfördes innan låsen var utbytta, därför upplever eleverna fortfarande otrygghet på toaletterna. Sida 3 av 16

4 Resultat från aktuell kartläggning och nulägesanalys Underlaget kommer från den trivselenkät som eleverna i årskurs 2-6 (96 elever) besvarat under vårterminen 2013 och genom trygghetsvandringen de gjort utifrån DO s husmodell. Beträffande frågorna som rör fritidshemmet är det 32 elever som besvarat enkäten. Antal elever som har besvarat frågorna kan variera mellan de olika frågorna beroende på vad de handlar om eller att de eventuellt missat att fylla i. De allra flesta eleverna har uppgett att de trivs eller trivs ganska bra (96 %, 92 elever) och känner sig trygga (98 %, 93 elever) på skolan. De allra flesta eleverna har uppgett att de trivs eller trivs ganska bra (97 %, 31 elever) och känner sig trygga (93 %, 28 elever) på fritidshemmet. Av enkäten framkommer att eleverna ser vuxna rastvakter ute på skolgården (91 %, 82 elever), men däremot upplever de att det är sämre med vuxen närvaro i korridorerna innan och efter lektionerna (74 %, 70 elever). 100 % av eleverna har någon/några kamrater på skolan. 8 %, 8 elever uppger att de brukar bli mobbade. Det är 40 % (38 st.) av eleverna på skolan som tror att det finns andra elever som känner sig utanför. 12 % (11 st.) av eleverna uppger att de inte vet vad som står i skolans trivselregler och 65 % (61 st.) säger att de inte har varit med och utformat reglerna. 16 % (15 st.) tycker att språket mellan eleverna på rasterna är dåligt. Av elevenkäten och trygghetsvandringen framkommer att toaletterna, bandyplan, fotbollsplan och busshållplatsen kan upplevas som otrygga platser. Analys Utifrån följande resultat kan man dra slutsatsen att de flesta elever trivs bra på skolan och känner sig trygga. På fritidshemmet är det också en klar majoritet av barnen som trivs och känner sig trygga. Vi tror att det beror på att vi är bra på att vara rastvakter och är duktiga på att se alla elever. Dessutom har vi en bra och stabil personalgrupp som gör att vi hela tiden kan jobba vidare och bli bättre. Eleverna saknar fortfarande vuxna i korridorerna före och efter rast. Vi måste bli bättre på att synas i korridorena och inte bara finnas i närheten för då tycker inte eleverna att vi är i korridorerna, det kan vara en andledning till att en förbättring inte har skett. Det framgick tydligt att fler elever kände till vad som stod i skolans trivselregler och att över hälften av eleverna varit med och utformat dem. Här kan vi konstatera att vi fått eleverna att känna sig mer delaktiga men att resultatet fortfarande kan bli bättre. En anledning till denna Sida 4 av 16

5 förbättring kan vara att skolan numera har en handlingsplan på hur dessa regler och konsekvenser ska tas fram som gör att arbetet blir tydligare. Fortfarande finns det elever som uppger sig vara mobbade. Utifrån detta behöver arbetet med att motverka mobbning bli bättre strukturerat och det måste vara tydligare vad som gäller. Positivt är att alla har flera eller en kompis på skolan. Av enkäten framkom även att språket mellan eleverna upplevs som dåligt. Det hör troligtvis samman med att många av våra elever spelade fotboll och bandy på rasterna vilket ledde till en del osämja med hårda ordväxlingar till följd. Åtgärder som bygger på den aktuella kartläggningen Identifiera de otrygga eleverna och se till att de får stöttning och hjälp. Det är viktigt att alla sköter sina rastvakter, tar på sig västar och cirkulerar runt på skolgården. Fritidshemmet ska öka sin närvaro ute på morgnarna. Vara mer observant på elevernas språkbruk. Vi ska tydliggöra vikten av ett bra och positivt språk i alla sammanhang (internet mm). Föra samtal med eleverna om begrepp med anknytning till kränkning och mobbning. Bussvakterna måste vara snabbare på plats. Minst en vuxen ska finnas i korridorerna och vid entrén före och efter rast. Trivselreglerna ska skapas i delaktighet med eleverna och arbetet med dem ska förtydligas. I och med skolstarten har alla elever fått vara med och utformat trivselregler och konsekvenser om man bryter mot dessa. Ha kontinuerliga elevgenomgångar så att alla är uppdaterade på skolans elever och deras behov. Sida 5 av 16

6 Begrepp och definitioner För att kunna diskutera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk, att orden betyder samma sak för alla inblandade. Här definierar vi några av de viktiga begrepp som förekommer i likabehandlingsplanen: Diskriminering Diskriminering innebär att någon missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Indirekt diskriminering Man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns, elevers eller vuxnas värdighet, handlingar som kränker principen om alla människors lika värde, diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Kränkande behandling kan till exempel vara, fysisk, till exempel att bli utsatt för slag och knuffar verbal, till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög psykosocial, till exempel bli utsatt för utfrysning, Sida 6 av 16

7 text och bild, till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms/mms Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck som främlingsfientlighet, mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism och homofobi. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvete och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Lagar och styrande dokument Det är självklart att alla måste känna sig trygga i skolan. Vårt arbete med likabehandling och nolltolerans mot kränkningar har till syfte att alla som vistas här ska känna sig trygga. Det finns också lagar och riktlinjer som ger direktiv för hur skolan kontinuerligt ska arbeta med detta. Läroplan I Lgr11 står skrivet att skolan måste motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den som bevakar att denna lag följs och som man kan vända sig till om man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsombudsmannen. Skollagen Skollagens kapitel 14a talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till Barn- och Elevombudets på Skolinspektionen. Det finns alltså myndigheter utanför skolan man kan vända sig till om man inte tycker att tillräckligt har gjorts för att motarbeta diskriminering och kränkande behandling. Vi på Sida 7 av 16

8 Digerbergets skola hoppas att du först kontaktar oss -pedagoger, elevhälsoteam, trygghetsstödjare eller skolledning - om du känner dig illa eller felaktigt behandlad. Vi har valt att beskriva hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling i denna gemensamma plan, likabehandlingsplanen. Ansvarsområden Alla som arbetar och studerar på Digerbergets skola har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln och tryggheten på skolan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas bort har vi också en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till om man har frågor eller behöver hjälp med något som rör tryggheten på skolan Det är rektors ansvar att, all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjuden på skolan all personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier denna likabehandlingsplan utvärderas och uppdateras varje läsår om skolan får kännedom om att kränkande behandling trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta. all personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. kontakta andra myndigheter om det behövs Det är pedagogens och/eller annan skolpersonals ansvar att, följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar son han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling ta upp likabehandlingsplanen till diskussion på höstens första föräldramöte, så att föräldrarna får diskutera innehållet ta upp innehållet i likabehandlingsplanen med elever i början av varje termin vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks Sida 8 av 16

9 dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och vad an gör för att stoppa detta bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, följs upp av ansvarig pedagog bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Det är elevers ansvar att, berätta för någon vuxen på skolan om man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt Arbetet med likabehandlingsplanen Under den här rubriken beskriver vi hur vi arbetar med planen, hur vi ser till att den är aktuell och hur vi ser till att alla känner till vad som står i den. Aktiviteter, ansvar och tidsplan Den här likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år för att alltid vara så aktuell som möjligt. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under ett läsår är den utvärdering som vi gör under vårterminen. Så här ser arbetsprocessen med likabehandlingsplanen ut: Likabehandlingsplan, arbetet mot kränkande behandling och hur trygga eleverna känner sig på skolan och på fritidshemmet utvärderas i mars varje år genom att, en enkät till alla elever i årskurs 2-6 frågor till elevrådet på skolan frågor om elevens trygghet till vårdnadshavare som har barn i årskurs 2 och 5 på Digerbergets skola frågor till skolans samtliga pedagoger Skolledningen sammanställer åsikterna och presenterar resultatet för klasserna, föräldrarådet och lärarnas arbetslag på skolan. Dessa grupper kan då diskutera situationen på skolan och föreslå konkreta åtgärder som man tycker behöver genomföras under kommande läsår. Skolledningen samlar in gruppernas synpunkter och skriver ett förslag till en uppdaterad likabehandlingsplan, som lämnas ut till lärare, elever och föräldrarådet i slutet av maj. Alla synpunkter och förslag till förbättringar ska vara skolledningen tillhanda före sommarlovet. Sida 9 av 16

10 Skolledningen skriver den slutliga versionen av likabehandlingsplanen under sommarlovet. Årets likabehandlingsplan är färdig och börjar gälla från och med läsårsstarten på hösten. Kommunikation av innehållet i likabehandlingsplanen Det är viktigt att alla elever, föräldrar och personal som arbetar på Digerbergets skola känner till innehållet i likabehandlingsplanen och att de följer intentioner och rutiner som den anger. Så här ser vi till att alla berörda på skolan får ta del av likabehandlingsplanen: I augusti under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetslag igenom den nya reviderade versionen av likabehandlingsplanen, diskuterar innehållet och hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågor man diskuterar med dem. I början av varje termin går pedagogerna igenom innehållet i likabehandlingsplanen med sina barn och elever, diskuterar innehållet och hur det påverkar gruppen/klassen och samspelet mellan eleverna på fritidshemmet och på skolan. Skolledningen ser till att den uppdaterade likabehandlingsplanen läggs ut på Digerbergets skolas hemsida i början av det nya läsåret. I början av varje läsår informerar skolan alla vårdnadshavare via veckobrev att den nya reviderade versionen av likabehandlingsplanen lagts ut på kommunens/skolans hemsida. De som önskar ett pappersexemplar kan få ett sådant. Vårdnadshavare uppmanas att läsa igenom den och diskutera innehållet med sina barn. Skolledningen ser till att likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras på höstens första föräldrarådsmöte. Främjande och förebyggande åtgärder Det är mycket viktigt att motarbeta diskriminering och kränkande behandling innan det uppstår och detta gör vi genom både främjande och förebyggande åtgärder. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkning och utgår från identifierade riskfaktorer. På Digerbergets skola har vi valt att redovisa dessa åtgärder under en rubrik eftersom vi menar att de ofta överlappar varandra och inte är så lätta att särskilja. Antimobbning Både vuxna och elever arbetar mot mobbning på Digerbergets skola. I klass 3-6 finns två kamratstödjare som har till uppgift att vara extra vaksamma på olika typer av kränkande Sida 10 av 16

11 behandling och tar kontakt med vuxna på skolan om de tror det behövs. Kamratstödjarna träffas tillsammans med några vuxna på skolan en gång i månaden. Gruppen med vuxna som har ett speciellt ansvar i antimobbningsarbetet kallas trygghetsgruppen och vid behov träffas de direkt, annars en gång i månaden för att diskutera misstänkta mobbningsärenden och fördela konkreta arbetsuppgifter, till exempel vem som intervjuar vilka elever. Avsikten med Digerbergets skolas antimobbningsarbete är att förebygga mobbning genom att tidigt upptäcka att någon verkar må dåligt, men om vi misstänker att någon elev blir utsatt för mobbning eller annan kränkande behandling, startar vi vår antimobbningsprocess (se nedan). Gemensam värdegrund Värdegrundsarbetet är en viktig del av Digerbergets skolas verksamhet och våra gemensamma värderingar genomsyrar all verksamhet på skolan. Skolledningen driver kontinuerligt och aktivt diskussionen om värdegrunden bland personalen på skolan, vilket tydligt avspeglas i personalens förhållningssätt till eleverna och detta är starkt förebyggande mot trångsynthet och fördomsfullhet och därmed mot kränkande behandling. Trivselregler Vi har på Digerbergets skola tydliga trivselregler (1), som mycket handlar om att stå för den man är och respektera andra elever och vuxna på skolan. Ingen, varken elever eller vuxna, kan hävda att de betett sig illa för att de inte visste hur de förväntades agera. Trivselreglerna revideras i samband med skolstarten varje läsår. Aktivt elevråd Vi har aktivt elevråd på Digerbergets skola. Rådet träffas regelbundet och påverkar skolans utveckling, med stöd av vuxna på skolan. I dessa aktiva forum gror en stark medvetenhet bland eleverna att de kan påverka sin omgivning. Två elever ur elevrådet deltar i skolans skyddsronder. Elever som bryr sig om sin skola är mindre benägna att bete sig illa mot varandra. Föräldraråd På skolan finns ett föräldraråd som träffas minst två gånger per termin. Rektor medverkar på mötena. Reflektioner Alla elever på Digerbergets skola får på olika sätt ta upp sina tankar om skolan. Här ryms både tillbakablickar och funderingar framåt. Ofta skriver/berättar man fritt ur hjärtat, men vid behov kan pedagogerna be eleverna skriva/berätta om någon specifik händelse eller företeelse. Klasslärarskap Varje elev på skolan har en ansvarig lärare. Klassläraren blir en naturlig kontakt när det gäller att ta upp olika typer av problem. En väl fungerande relation innebär en god kommunikation Sida 11 av 16

12 och motarbetar därför kränkande behandling eftersom eleverna vågar berätta om vad som händer för klassläraren. Skolans traditioner På Digerbergets skolas ordnar vi varje år olika aktiviteter som stärker gemenskap mellan eleverna på skolan. Några exempel på dessa traditioner är kampen, där elever under lekfulla förhållanden tävlar mot varandra i åldersblandande grupper digersamlingar t.ex. allsång där alla sjunger tillsammans och där skolorkestern och körerna uppträder. skolfest friluftsdagar temadagar Lucia, där eleverna i åk 6 uppträder för skolan Trygg miljö Digerbergets skola har rektorsexpeditionen, personalrummet och arbetsrummen centralt placerade, vilket gör att vi finns mitt bland eleverna och därför är pedagogerna alltid nära till hands. Detta leder till att det blir lätt för eleverna att få tag på någon personal, men också för en öppenhet som motverkar mobbning och kränkande behandling. På skolan är det alltid personal ute på rasterna, som har reflexvästar på sig för att synas. Eleverna måste ta av sig ytterskor, ytterkläder och huvudbonad. När man är inne i skolan är man inomhus, precis som hemma och har därför bara innekläder på sig. Åtgärder vid misstänkta trakasserier eller annan kränkande behandling Om det förebyggande och främjande arbetet inte räcker till och någon på skolan blir mobbad, kränkt eller diskriminerad behöver vi sätta in olika åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det är viktigt att förstå att all kränkande behandling inte är samma sak som mobbning. Mobbning är en särskild form av kränkande behandling och alla typer av kränkande behandling är inte mobbning (se tidigare i detta dokument under Begrepp och definitioner). Olika typer av kränkande behandling hanteras alltså på olika sätt. Hur vi hanterar varje enskilt fall kan variera beroende på vad som hänt, till exempel hur allvarlig kränkningen är, men som utgångspunkt har vi delat in ärendena i följande grupper. Sida 12 av 16

13 Mobbning (elever mobbar elever) När en eller flera elever utför upprepade negativa handlingar för att medvetet och med avsikt tillfoga eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag En elev kränker en elev När en elev uppför sig illa mot en annan elev, till exempel hotar, slår, eller sprider rykten. Definition av kränkning är trixig då det ligger hos den kränkta att avgöra huruvida den är kränkt eller inte. Hur allvarlig kränkningen är inte helt lätt för en utomstående att avgöra. Det en elev känner sig kränkt av kan av en annan upplevas som ett skämt. Det är skolans ansvar att ta på fullaste allvar att utreda vad som hänt om en elev uppger sig vara kränkt, utredningen ska ske skyndsamt och den ska leda till lämpliga åtgärder. Konflikt mellan elever När två eller flera elever hamnar i en konflikt som de inte förmår att lösa själva. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev När en vuxen uppför sig illa mot en elev. En elev kränker en vuxen När en elev uppför sig illa mot en vuxen. Mer information om dessa olika typer av kränkningar och om hur vi försöker följa upp och hantera dem finns beskrivet nedan. Anmälan av kränkande behandling Elever, föräldrar eller personal på skolan kan anmäla ett fall av kränkande behandling. Anmälningarna tas emot av skolans rektor. När en anmälan kommer in görs en bedömning av vilken typ av kränkande behandling det rör sig om och den som anmält ärendet får ett skriftligt besked om vilka åtgärder som vidtagits på skolan och om vem som hanterar ärendet (se mer information nedan). Mobbning (elever mobbar elever) När vi definierat ett ärende som mobbning, lämnas det över till skolans trygghetsgrupp. Denna grupp följer i allmänhet en välgenomarbetad process för att motverka den aktuella mobbningen. Vid behov kan elevhälsoteamet kopplas in, skolans ledning ska alltid vara inkopplat. En elev kränker en elev När en elev kränker en annan elev hanteras detta normalt av de närmast inblandade vuxna, till exempel undervisande lärare, fritidspersonal, kökspersonal. Genom att tydligt markera för eleven att hon eller han uppfört sig på ett oacceptabelt sätt, ger man eleven möjligheten att omedelbart upphöra med kränkningarna. Om beteendet inte upphör kontaktas föräldrar och skolledning ärendet hanteras enligt Digerbergets skolas plan. Sida 13 av 16

14 Särskilt grova kränkningar kan också resultera i att skolan anmäler det inträffade till annan myndighet. Konflikt mellan elever Ibland uppstår konflikter mellan elever som måste lösas innan eleverna kan gå vidare. Huvudregeln är att ansvarig personal träffar eleverna för att försöka lösa konflikten. I vissa fall kallas föräldrarna till ett möte med eleverna och personalen. I särskilt svåra fall kan även representanter från elevhälsoteamet och/eller skolledningen delta. Så långt det är möjligt förlägger man dessa möten utanför lektionstid, dvs. lektionerna, undervisningen och de övriga eleverna ska inte drabbas av att tiden går bort. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev Om en elev uppfattar sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen på skolan kan han/hon, eller genom sina föräldrar, anmäla detta till skolans ledning. Detta sker genom att kontakta skolledningen. Vår utgångspunkt är förstås att alla vuxna på skolan vill eleverna väl och att det ofta kan handla om missförstånd om elev känner sig utsatt. Samtidigt tar vi förstås mycket allvarligt på om en elev inte känner sig trygg med någon vuxen på skolan. Vi uppmanar alltid eleven och föräldrarna att vända sig direkt till den berörde vuxna för att direkt försöka reda ut vad som hänt. Ärendegång vid misstänkta trakasserier eller annan kränkande behandling Elev som känner sig kränkt eller uppmärksammar att andra elever behandlas kränkande skall kontakta sin lärare eller annan vuxen som arbetar på skolan eller fritidshemmet. Elev som känner sig kränkt av personal på skolan skall kontakta sin rektor eller någon annan vuxen på skolan. Personal i skolan som uppmärksammar att elev utsätts för eller utsätter andra för trakasserier eller annan kränkande behandling skall omgående ingripa och kontakta trygghetsgruppen för stöd i ärendet. Förälder som uppmärksammar att eget eller andras barn utsätts för kränkande behandling ska kontakta skolpersonal. 1. Ansvarig rektor informeras alltid om ett ärende. 2. Utredaren för ärendet ansvar för dokumentation på särskild blankett samt uppföljning. 3. Återkoppling skall ske till ansvariga pedagoger/övrig personal på skolan eller fritidshemmet. Sida 14 av 16

15 4. Rektor beslutar om ärendet ska anmälas till annan myndighet, t ex polis eller socialtjänsten. Skolhälsovården anmäler direkt inom sitt ansvarsområde. Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal En del av kartläggningen kan bestå av regelbundna planerade samtal med elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och inom händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från en manual. Enkäter Eleverna i år 2-6 besvarar en enkät om trivsel varje år. Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt. Enkäten omfattar frågor om skola, fritidshem och vägen till och från skolan. Enkäten innehåller frågor om trivsel, trygghet, delaktighet och olika former av diskriminering, till exempel om det finns några arbetssätt eller regler som kan upplevas som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna på skolan och på fritidshemmet och föräldrar till barn i årskurs 2 och 5 besvarar enkäter med frågor om hur de upplever situationen på skolan och skolans likabehandlingsarbete. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tas upp var och en av diskrimineringsgrunderna och olika former av trakasserier såsom trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Personliga elevsamtal Alla elever har personliga elevsamtal med någon pedagog på skolan en gång varje läsår. Dessa samtal ska genomföras under novembermånad. Pedagogerna på skolan sammanställer och diskuterar elevernas tankar och funderingar kring skolans och fritidshemmets miljö. Trygghetsvandringar Med hjälp av DO s Husmodellen lokaliserar vi tillsammans med eleverna ställen på skolan som de upplever kan vara otrygga. Incidentrapporter Vi går igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling, Sida 15 av 16

16 sammanställer statistik och analyserar åtgärder och utfall. Det brukar alltid finnas ett mörkertal i sådana här sammanhang, något som vi har med oss i arbetet med analysen. Genomgång av rutiner och regler Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner och bestämmelser på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det diskriminerande inslag? Kan skolan göra sig skyldig till indirekt diskriminering? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna i årskurs 2-6 har besvarat en trivselenkät samt tagit del av resultatet och tagit fram prioriterade förbättringsområden. Alla elever på skolan har gjort en trygghetsvandring för att lokalisera otrygga platser. Elevrådet har deltagit i analysen av kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Den pedagogiska personalen på skolan har besvarat en trivselenkät, och sedan tagit del av resultatet och tagit fram prioriterade förbättringsområden. Det har varit diskussioner på konferenser och arbetsplatsträffar där all personal har deltagit. Uppföljning Ny årlig kartläggning genomförs under vårterminen 2014 med hjälp av trivselenkäten till elever, personal och vårdnadshavare samt trygghetsvandringar. Efter denna kartläggning uppdateras likabehandlingsplanen och ska vara färdig senast augusti Sida 16 av 16