Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Transkript

1 5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

2 5 : 2 BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

3 5 : 3 Elev och barn Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt skollagen. Personal Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Huvudman Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, det vill säga den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter.

4 5 : 4 BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER Ytterligare definitioner och begrepp Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Konflikt Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder sammanstötning. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte. Brottsbalken Förtal Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal. (Brottsbalken 5 kap 1 om ärekränkning) Förolämpning Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller annat skymfligt beteende mot honom dömes för förolämpning. (Brottsbalken 5 kap 3 om ärekränkning)

5 5 : 5 Olaga tvång Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något dömes för olaga tvång. (Brottsbalken 4 kap 4 om brott mot frihet och frid) Olaga hot Om någon lyfter vapen mot någon eller eljest hotar med brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något dömes för olaga hot. (Brottsbalken 4 kap 5 om brott mot frihet och frid) Misshandel Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller annat sådant tillstånd döms för misshandel. (Brottsbalken 3 kap 5 om brott mot liv och hälsa) Hets mot folkgrupp Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse döms för hets mot folkgrupp. (Brottsbalken 16 kap 8 om brott mot allmän ordning) Olaga förföljelse, (stalking) Den person som begår upprepade brottsliga gärningar av exempelvis misshandel, olaga hot, hemfridsbrott, ofredande, skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud mot en annan person ska kunna dömas för olaga förföljelse. (Brottsbalken 4 kap om brott mot frihet och frid)