Likabehandlingsplan. Lokal plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Lokal plan mot diskriminering och kränkande behandling En demokratisk fostran kan aldrig gå ut på indoktrinering där alla ska tycka lika. Tvärtom handlar dess grundfråga om en fostran till respekt såväl för den egna medborgerliga rätten att tänka själv, men därmed också till skyldigheten att själv respektera den andres lika stora rätt. Detta kräver en fostran till att kunna lösa motsättningar, oliktänkande genom förhandlingar, där ytterst alla blir vinnare. Det förutsätter en tilltro till människans förmåga att lära sig och skapa meningsfullhet både för sig själv och tillsammans med alla och allt som vi är ömsesidigt beroende av. Det är bara kring dessa värden vi kan tala om en gemensam värdegrund i en demokrati. Det demokratiska samhället kräver alltså en skola som fostrar till demokrati. (Harold Göthson s. 81 Om världen och omvärlden) Sidan 1 av 11

2 Innehåll Inledande ord och syftesbeskrivning sid 3 Enhetens gemensamma policy sid 4 Definitioner sid 5 6 Ansvarsfördelning sid 7 Utvärdering av föregående läsår sid 8 Enhetens främjande arbete Kartläggning och nuläge sid 9 Arbetslagets förebyggande arbete Lokal årsplan för avdelningen X, sid 10 Enhetens Åtgärdande arbete Åtgärdsplan/utredning vid kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier sid 11 Sidan 2 av 11

3 Inledande ord och syftesbeskrivning Mötet med enhetens barn, våra kollegor och förskolans föräldrar ska vara förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för människan samt en övertygelse om att alla föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Alla som arbetar i enheten ska bejaka subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och vi ska alla tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. Vi ska arbeta utifrån ett förhållningssätt som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi ska utveckla vår förståelse för att vi bygger våra ställningstaganden på de kunskaper och erfarenheter vi äger just nu. Imorgon, om en vecka, månad eller år så ser dessa annorlunda ut. Vi är i en föränderlig process som vi genom att läsa litteratur och föra ständiga diskussioner medvetet arbetar för att påskynda denna i enlighet med vårt uppdrag. Vi har idag genom såväl nationella som lokala mål ett spetsat uppdrag. För oss som arbetar i förskoleverksamheten kräver det att vi uttryckt och formulerat en idé om hur väljer att läsa dessa styrdokument. Vi måste fundera över vilka egenskaper och värden som är viktiga för att våra barn ska utvecklas till att bli empatiska och humanistiska medborgare i ett demokratiskt och snabbt föränderligt samhälle? Med vilka glasögon resonerar vi kring texten i styrdokumenten? Vilka värden står vi för? Vilken typ av institution vill vi att förskolan ska vara? Vilka värden vill vi hävda? Syftet med en lokal arbetsplan är att förstärka respekten för allas lika värde, att avvärja risker för att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan ske samt skapa goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något av detta än dock sker. I enheten har vi valt att arbeta i två parallellprocesser: Enhetens främjande och förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enheten Likabehandlingsplan Främjande arbete Gemensamma diskussioner kring solidaritet med barnen, att ta barnens parti i alla lägen samt definition av begreppet trygghet Arbetslagets årsplan Förebyggande arbete Beskrivning och analys av aktuell barngrupp samt personalens val av metoder och arbetssätt kopplat till aktuella behov Sidan 3 av 11

4 Enhetens gemensamma policy I vår enhet skall alla barn som vuxna bli sedda och respekterade för den unika individ den är, varje dag i alla situationer. Hos oss blir individernas olikheter vår tillgång, mångfalden blir vår styrka. Alla som lämnar vår förskola skall minnas sin tid hos oss som positiv och fylld av gemenskap och glädje. Vi ska ständigt arbeta med att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och tillsammans ska vi regelbundet granska vår organisation, vårt arbetsklimat, våra val av metoder och reflektera kring vårt förhållningssätt. Utifrån reviderade Lpfö 98 ska förskolan arbeta strategiskt och medvetet med att uppmuntra alla barn att tänka kritiskt, vara nyfiken på sin omvärld, lyfta barnens olikheter och bekräfta mångfalden. Vi skall erbjuda barnen en rik miljö där reflekterande, medforskande vuxna engagerar sig i samspelet med såväl det enskilda barnet som gruppen. Varje människa har oändliga kompetenser. Motivationen och nyfikenheten i barnet samspelar med de förväntningar omgivningen har på individen. Barnet blir till i relation med sin omvärld och lärandet är beroende av i vilka situationer, sammanhang, kontexter man befinner sig i. Alla barn i vår enhet skall varje dag i alla situationer möta pedagoger som nyfiket lyssnar och försöker förstå vad barnet upplever. Grunden för detta är trygghet och vi skall lägga stor vikt vid att alla barn känner sig trygga i våra miljöer och tillsammans med pedagogerna. Kommunens vision är att alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Förskolan ska vara en miljö fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska behöva vara rädd att gå till förskolan. Bygga vänskap. Det är stor skillnad på att dela med sig och att dela något tillsammans (Liselott Mariett Olsson och Ann Åberg, s 163 Om världen och omvärlden) Sidan 4 av 11

5 Definitioner och begrepp Taget ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Sidan 5 av 11

6 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling De begrepp som används i de allmänna råden och kommentarerna kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. För att förstå de allmänna råden är det viktigt att man är väl insatt i de begrepp som förekommer i lagstiftningen. Följande är en beskrivning av hur de olika delarna av lagstiftningen hänger ihop. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera ett barn. Huvudmannen eller personalen får inte heller utsätta ett barn för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande behandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller kränkande behandling, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts Sidan 6 av 11

7 Ansvarsfördelning Förskolechef Annie Karlsson är huvudansvarig för att samtliga medarbetare arbetar förebyggande och förhindrar alla former av kränkande behandling av barn och/eller personal. Ansvaret innebär att alla medarbetare ges förutsättningar att utveckla sitt förhållningssätt och medvetengöra sig själv om sitt ansvar och uppdrag. Förskolechef har även ett uppföljningsansvar kring de arbetslag som är i behov av stöd i arbetet med enskilda barn och kontakt med kommunens Resursteam. Enhetens pedagogista har i uppdrag att i arbetet med arbetslagen och enskilda medarbetare säkerställa att det vi säger och åtar oss att göra även genomsyrar våra praktiska handlingar och möten med barnen. Ledningsgruppen består av avdelningarnas förskollärare, pedagogiskt utvecklingsansvariga. P.U.A ansvarar för att diskussionen kring likabehandling hålls levande, vävs in i det dagliga arbetet och enhetens projekt, håller förskolechef informerad om eventuella incidenter/händelser, dokumenterar dessa samt överlämnar dokumentationen till förskolechef. Medarbetaren är skyldig att arbeta utifrån likabehandlingsplanen, alltid solidarisera sig med barnen, att ifrågasätta och reflektera över de normer/värderingar som han/hon och kollegor förmedlar i sitt arbete samt att åtgärder vidtas då kränkande handlingar upptäcks. Sidan 7 av 11

8 Utvärdering av föregående läsår Under studiedagarna i oktober 2010 arbetade samtliga medarbetare i sina arbetslag. Utifrån enhetens vision i Likabehandlingsplanen formulerade varje arbetslag en årlig plan för varje avdelning där den enskilda barngruppen och arbetslagets behov kartlades. Utifrån kartläggningen skapades åtgärdsplaner för nödvändiga åtgärder. Det handlade främst om utformningen av miljöer samt arbetslagens behov av fortsatta diskussioner kring likabehandling, diskriminering och andra kränkande handlingar. Den lokala årsplan som varje arbetslag skulle formulera upplevdes av många som väldigt omfattande och tidskrävande. Detta har föranlett att vi vidare diskuterat hur frågeställningarna bör se ut för att skapa förutsättningar att rätt frågor analyseras samtidigt som arbetet äter upp all tid från barngruppsarbetet och övrig planering. Under diskussionerna i arbetslagen beskrevs svårigheten att lyfta fram olikheter utan att göra dem till svagheter eller riskera att diskriminera något barn/familj och/eller grupp. Begreppen olikhet och mångfald diskuterades. Resultatet av dessa diskussioner blev att vi uppmärksammades på förutfattade meningar och fördomar som vi alla kan bära på och som omedvetet påverkar våra handlingar. Under studiedagarna nämndes många praktiska situationer upp som vi tidigare aldrig sett som kränkande. Om ett barn exempelvis kissar på sig lägger vi per automatik barnets kläder i en påse som sedan läggs på barnets hylla eller toaletter som saknar dörrar och ger full insyn. Är detta ett respektfullt förhållningssätt mot den enskilda individen eller är/tangerar det att kränka ett barns värdighet? Diskussionerna genererade efter detta en större varsamhet från pedagogerna när barn kissat på sig, är i skogen, behövt gå på toaletten samt även påverkat andra vardagssituationer, har vi byter blöjor på barn etc. Gräsåker renoveras f n och som en konsekvens av ovan nämnda diskussioner har vi valt att kapa 1/3 av dörrarna samt behålla låsen. På så vis kan pedagogerna både se och höra vad som sker inne på toaletterna samtidigt som de lätt kan komma åt och låsa upp om ett barn valt att låsa om sig. Året har genomsyrats av återkommande diskussioner gällande solidarisering mot våra barn, vårt grunduppdrag, att vi alltid ska ta barnens parti och föra deras talan. Den diskussionen är nödvändig att fortsätta med och det samt definitionen av begreppet trygghet är det som kommer prioriteras under kommande läsår. Sidan 8 av 11

9 Enhetens främjande arbete Utifrån utvärderingen av föregående läsår samt kartläggning av verksamheternas nuläge Många viktiga diskussioner pågår i enheten, diskussioner som lyfter frågorna med en djupare innebörd. Vi nöjer oss inte med att säga att vi bemöter alla på ett respektfullt sätt. De frågor som känns mest angelägna utifrån föregående år är att fortsätta diskussionerna kring solidarisering och förståelsen för att i alla lägen ta barnens parti. Detta i relation till nya skollagen, läroplansuppdraget men även utifrån Barnkonventionens rättigheter för barn. Det är frågor som i teorin känns självklara men som vi vet är betydligt svårare att alltid följa i praktiken. För att förankra detta krävs att vi återkommande för samtal kring detta samt att ledarskapet är tydligt i såväl samtal som praktiska situationer av både förskolechef och pedagogiskt utvecklingsansvariga. I skolagens kap 1, Inledande bestämmelser, 10 står: I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt... Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Utifrån detta behöver vi undersöka hur och i vilka former vi kan ta med barnen i arbetet med den lokala årsplanen för varje enskild barngrupp och arbetslag. Hur skulle vi kunna låta barnen komma till tals när det bl.a. gäller identifiering av vilka delar av inom och utomhusmiljön som av barnen kan upplevas som skrämmande, obehagliga eller på annat sätt negativa? Sidan 9 av 11

10 Förebyggande arbete Lokal årsplan för läsåret 2011/2012, avdelning X Beskrivning och redogörelse av arbetslagets metoder och arbetssätt som syftar till att förebygga att barn inte utsätts för direkt eller indirekt kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 1. Reflektion av arbetslag och aktuell barngrupp 1.1 Arbetslagets medlemmar (namn och benämning/titel) 1.2 Beskrivning och analys av aktuell barngrupp (barngruppens sammansättning och aktuella behov) 2. Reflektion av avdelningens rutinsituationer och andra miljöfaktorer 2.1 Delar av avdelningens lokaler som kan utgöra en risk för att en kränkning ska kunna ske samt plan för att motverka detta 2.2 Delar av förskolans gård som kan utgöra en risk för att en kränkning ska kunna ske samt plan för att motverka detta 2.3 Arbetslagets superstruktur som kan stödja/förhindra att barns värdighet inte kränks under ex slussningar mellan aktiviteter (utgång/ingång, inför/efter måltider, kring blöjbyte, kring vuxenledda aktiviteter) samt arbetslagets plan för att motverka detta: 2.4 Så här tar vi emot barnen på morgonen när de lämnas på förskolan: 2.5 Så här lämnar vi över barnen till deras föräldrar vid dagens slut: 2.6 Så här definierar arbetslaget begreppet trygghet: 2.7 Kartläggning av Avdelningens utbud av barnböcker Avdelningens utbud av material Avdelningens utbud av utklädningskläder 3. Övriga frågor som vi upplever är viktiga för vår barngrupp just nu 4. Arbetslagets samverkan med barnens föräldrar 4.1 Så här ska vi under läsåret arbeta för att göra barnens föräldrar delaktiga i vårt främjande och åtgärdande arbete så att de inte bara blir informerade Sidan 10 av 11

11 Åtgärdande arbete Arbetsplan/utredning vid kränkning Barn barn 1. Vid kränkningar mellan barn så är första steget att pedagogen pratar med inblandande barn 2. som tillsammans med PUA leder åtgärdsarbetet 3. Pedagogerna ökar sin närvaro, förändrar organisation/superstruktur kring situation, sammanhang barnet/barnen vistas i 4. Pedagogen som sett händelsen dokumenterar vad som skett och vilka åtgärder som vidtagits 5. Arbetslaget diskuterar det som har skett, gemensamt olika lösningar och åtgärder 6. Arbetslaget utser en pedagog som kontaktar barnets/barnens vårdnadshavare 7. PUA och förskolechef följer upp och dokumenterar vad som fortsatt behöver göras för att förhindra att situationen upprepas 8. Uppföljning av dokumentationen efter en planerad och överenskommen tid Vuxen barn 1. Alla vuxna är ärliga mot varandra och ser till sak inte person. Varje pedagog solidariserar sig med barnet 2. Ta omedelbart upp med berörd person vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. Ta tydligt avstånd från agerandet 3. Pedagogen informera förskolechef som tar över ärendet 4. Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning 5. När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med förskolechef, t.ex. Personalavdelningen, Företagshälsan och/eller kommunens Resursteam Vuxen vuxen 1. Vara ärliga mot varandra, se till sak inte person. 2. Ta upp omedelbart med berörd person vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då 3. Vid fortsatt kränkning meddela förskolechef som tar över ärendet 4. Förskolechef håller i dokumentationen och uppföljning 5. När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med förskolechef, t.ex. Personalavdelningen, Ekerö Hälsan, och/eller kommunens Resursteamet. Kränkning är aldrig acceptabelt och kräver omedelbart agerande av den som bevittnar handlingen Alla som arbetar på våra förskolor ska alltid ta barnens parti och söker aktivt stöd/hjälp av kollegor och/eller chef om behov av detta finns eller upplevs Sidan 11 av 11