Likabehandlingsplan. Lokal plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan Lokal plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling En demokratisk fostran kan aldrig gå ut på indoktrinering där alla ska tycka lika. Tvärtom handlar dess grundfråga om en fostran till respekt såväl för den egna medborgerliga rätten att tänka själv, men därmed också till skyldigheten att själv respektera den andres lika stora rätt. Detta kräver en fostran till att kunna lösa motsättningar, oliktänkande genom förhandlingar, där ytterst alla blir vinnare. Det förutsätter en tilltro till människans förmåga att lära sig och skapa meningsfullhet både för sig själv och tillsammans med alla och allt som vi är ömsesidigt beroende av. Det är bara kring dessa värden vi kan tala om en gemensam värdegrund i en demokrati. Det demokratiska samhället kräver alltså en skola som fostrar till demokrati. (Harold Göthson s. 81 Om världen och omvärlden) Sidan 1 av 10

2 Inledande ord från förskolechef Mötet med enhetens barn, våra kollegor och förskolans föräldrar ska vara förankrat i en djup respekt för människan, en övertygelse om att alla föds rika och intelligenta och att alla människor har en stark inneboende drivkraft att utforska och vara en del av världen. Alla som arbetar på Gräsåker och Knalleborgs förskolor ska bejaka subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och vi ska alla tro på att vi genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. Vi ska arbeta utifrån ett förhållningssätt som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi ska utveckla vår förståelse för hur och på vad bygger våra normer och värden. Vi har idag genom såväl nationella som lokala mål ett spetsat uppdrag. För oss som arbetar i förskoleverksamheten kräver det att vi utvecklar en idé om hur väljer att läsa och tolka dessa styrdokument. Vi måste exempelvis fundera över vilka egenskaper och värden som vi anser är nödvändiga att våra barn får utveckla i ett demokratiskt och snabbt föränderligt samhälle. Syftet med enhetens plan för att motverka kränkningar och diskriminering är att skapa en förståelse för hur vilka normer och värderingar som råder på förskolan, förstärka respekten för allas lika värde, att avvärja risker för att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan ske samt skapa goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något av detta sker. Jag har valt att tillsammans med personalgruppen arbeta i två parallellprocesser: Enhetens främjande och förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enheten Likabehandlingsplan Främjande arbete Gemensamma diskussioner kring solidaritet med barnen, att ta barnens parti i alla lägen samt definition av begreppet trygghet Arbetslagets årsplan Förebyggande arbete Beskrivning och analys av aktuell barngrupp samt personalens val av metoder och arbetssätt kopplat till aktuella behov Planen finns även att läsa på förskolans hemsida Sidan 2 av 10

3 Enhetens gemensamma policy På Gräsåker och Knalleborgs förskola ska alla barn som vuxna bli sedda och respekterade för de unika individer de är, varje dag i alla situationer. Hos oss ska individernas olikheter vara vår tillgång och mångfalden ska vara vår styrka. Vårt mål är att alla som lämnar vår förskola ska minnas sin tid hos oss som positiv och fylld av gemenskap och glädje. Vi har åtagit oss att ständigt arbeta med att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi gör detta genom att ständigt granska vår organisation, vårt arbetsklimat, våra val av metoder och vårt förhållningssätt utifrån normkritiska frågeställningar. Utifrån reviderade Lpfö 98 ska förskolan tar vi särskilt med oss vikten av att uppmuntra alla barn att tänka kritiskt, vara nyfiken på sin omvärld, lyfta barnens olikheter och bekräfta mångfalden. Vi ska alltid arbeta för att erbjuda barnen en variationsrik och estetisk miljö där reflekterande, medforskande vuxna engagerar sig i samspelet med såväl det enskilda barnet som gruppen. Vi har på förskolorna Gräsåker och Knalleborg, tagit ställning för att varje människa har oändliga kompetenser. Barnet blir till i relation med sin omvärld och lärandet är beroende av i vilka situationer, sammanhang, kontexter man befinner sig i där även materialet spelar en betydelsefull roll. Alla barn i vår enhet ska varje dag i alla situationer möta pedagoger som nyfiket lyssnar och försöker förstå vad barnet upplever. Bygga vänskap. Det är stor skillnad på att dela med sig och att dela något tillsammans (Liselott Mariett Olsson och Ann Åberg, s 163 Om världen och omvärlden) Sidan 3 av 10

4 Ansvarsfördelning Förskolechef Annie Karlsson är huvudansvarig för att samtliga medarbetare arbetar förebyggande och förhindrar alla former av kränkande behandling av barn och/eller personal. Ansvaret innebär att alla medarbetare ges förutsättningar att utveckla sitt förhållningssätt och medvetengöra sig själv om sitt ansvar och uppdrag. Förskolechef har även ett uppföljningsansvar kring de arbetslag som är i behov av stöd i arbetet med enskilda barn och kontakt med kommunens Resursteam. Enhetens pedagogista och ateljerista har i uppdrag att i arbetet med arbetslagen och enskilda medarbetare säkerställa att det vi säger och åtar oss att göra även genomsyrar våra praktiska handlingar och möten med barnen. Ledningsgruppen består av avdelningarnas pedagogiskt utvecklingsansvariga. P.U.A ansvarar för att diskussionen kring likabehandling hålls levande, vävs in i det dagliga arbetet och enhetens projekt, håller förskolechef informerad om eventuella incidenter/händelser, dokumenterar dessa samt överlämnar dokumentationen till förskolechef. Medarbetaren är skyldig att arbeta utifrån likabehandlingsplanen, alltid solidarisera sig med barnen, att ifrågasätta och reflektera över de normer/värderingar som han/hon och kollegor förmedlar i sitt arbete samt att åtgärder vidtas då kränkande handlingar upptäcks. Sidan 4 av 10

5 Utvärdering av föregående läsår Under studiedagarna i september och på APT i oktober 2012 skrev varje arbetslag sin lokala årsplan. Årsplanen formulerades utifrån att den aktuella barngruppens behov samt miljöer kartlades. Utifrån kartläggningen formulerades en plan för nödvändiga åtgärder. Det handlade främst om utformningen av miljöer samt arbetslagens definition av begreppet trygghet. Den lokala årsplanens frågeställningar hade till detta år minskats ned med ett antal frågor och fokuserades på inom och utomhusmiljö, struktur och organisation samt rutiner vid hämtning och lämning. Diskussionerna blev mer praktiskt förankrade och ärliga än föregående år, arbetslagen vågade ifrågasätta förhållningssätt och struktur mot tidigare diskussioner. Under året har vi genom olika övningar och diskussionsfrågor arbetat med att få syn på hur vi agerar och resonerar kring specifika frågor och vad vi grundar detta på. Vi har genom detta arbete förstått att vi många gånger är väldigt omedvetna om varför vi gör, säger och tänker som vi gör. Vårt fortsatta arbete ser vi därför i större utsträckning behöver fokuseras på att medvetengöra oss om det vi är omedvetna om. Sidan 5 av 10

6 Enhetens främjande arbete Utifrån utvärderingen av föregående läsår samt kartläggning av verksamheternas nuläge Många viktiga diskussioner pågår i enheten, diskussioner som lyfter frågorna med en djupare innebörd. Vi nöjer oss inte länge med att säga att alla barn är trygga i vår verksamhet och att vi bemöter alla på ett respektfullt sätt utan förstår att trygghet och förhållningssätt är betydligt mer komplexa frågor än så. En av de två frågor som känns mest angelägna utifrån föregående år är att fortsätta diskussionerna kring solidarisering och förståelsen för att i alla lägen ta barnens parti. Detta i relation till nya skollagen, läroplansuppdraget men även utifrån Barnkonventionens rättigheter för barn. Det är frågor som i teorin känns självklara men som vi vet är betydligt svårare att alltid följa i praktiken. För att förankra detta krävs att vi för återkommande samtal kring detta samt att ledarskapet är tydligt i såväl samtal som praktiska situationer av både förskolechef och pedagogiskt utvecklingsansvariga. Den andra frågan som vi identifierat som angelägen att fortsatt granska är hur vi genom exempelvis våra regler upprätthåller och/eller förstärker traditionella normer och värden. Vi kommer som inledning till detta observera och resonera hur vi förhåller oss till medhavda leksaker, ting som ofta stärker traditionella könsroller genom actionfigurer och bilar samt prinsesskläder och barbiedockor. Vi inleder den här resan genom att under en halvdagsföreläsning juni 2013 lyssna på forskning kring b l a detta och under hösten 2013 läsa En bra start utgiven av stiftelsen Friends. Under höstterminen 2013 skriver alla arbetslag sin Lokala årsplan utifrån det förebyggande arbetet. Sidan 6 av 10

7 Förebyggande arbete Lokal årsplan för läsåret 2013/2014, avdelning X I den här planen beskriver och redogör varje arbetslaget för hur de tänker kring valda metoder och arbetssätt utifrån den barngrupp de arbetar med. Syftet är att parallellt med de främjande diskussionerna förebygga att barn inte utsätts för direkt eller indirekt kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 1. Reflektion av arbetslag och aktuell barngrupp 1.1 Arbetslagets medlemmar 1.2 Beskrivning och analys av aktuell barngrupp (barngruppens aktuella behov) 2. Reflektion av avdelningens rutinsituationer och andra miljöfaktorer 2.1 Delar av avdelningens lokaler som kan utgöra en risk för att en kränkning ska kunna ske samt vår (arbetslagets) plan för att motverka detta 2.2 Delar av förskolans gård som kan utgöra en risk för att en kränkning ska kunna ske samt vår (arbetslagets) plan för att motverka detta 2.3 Arbetslagets superstruktur som kan stödja/förhindra att barns värdighet inte kränks under ex slussningar mellan aktiviteter (utgång/ingång, inför/efter måltider, kring blöjbyte, kring vuxenledda aktiviteter) samt arbetslagets plan för att motverka detta: 2.4 Så här tar vi emot barnen på morgonen när de lämnas på förskolan: 2.5 Så här lämnar vi över barnen till deras föräldrar vid dagens slut: 2.6 Kartläggning av Avdelningens utbud av barnböcker Avdelningens utbud av material Avdelningens utbud av utklädningskläder 3. Övriga frågor som vi upplever är viktiga för vår barngrupp just nu 4. Barnens delaktighet 4.1 Så här ska vi under läsåret arbeta för att barnen ska bli delaktiga i arbetet? (intervjuer, gruppsamtal, lekar etc.) 5. Arbetslagets samverkan med barnens föräldrar 5.1 Så här ska vi under läsåret arbeta för att göra barnens föräldrar delaktiga i vårt främjande och åtgärdande arbete så att de inte bara blir informerade Sidan 7 av 10

8 Åtgärdande arbete Arbetsplan/utredning vid kränkning Barn barn 1. Vid kränkningar mellan barn så är första steget att pedagogen pratar med inblandande barn 2. Pedagogerna ökar sin närvaro, förändrar organisation/superstruktur kring situation, sammanhang barnet/barnen vistas i 3. Pedagogen som sett händelsen dokumenterar vad som skett och vilka åtgärder det har genererat 4. Pedagogen informerar om det som har skett i arbetslaget och gruppen diskuterar gemensamt olika lösningar 5. Pedagogen kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen, när det kan vara av värde för dem 6. Pedagogen informera förskolechef och lämnar över dokumentation till denna 7. PUA och förskolechef formulerar vad som behöver göras för att förhindra att situationen upprepas 8. Uppföljning av densamma efter en planerad tid Vuxen barn 1. Alla vuxna är ärliga mot varandra och ser till sak inte person. Varje pedagog solidariserar sig med barnet 2. Ta omedelbart upp med berörd person vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då. Ta tydligt avstånd från agerandet 3. Vid fortsatt kränkning meddelas förskolechef som tar över ärendet 4. Förskolechef håller i dokumentationen och uppföljning 5. När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med förskolechef, t.ex. Personalavdelningen, Företagshälsan och/eller kommunens Resursteam Vuxen vuxen 1. Vara ärliga mot varandra, se till sak inte person. 2. Ta upp omedelbart med berörd person vad man har sett och fråga hur hon/han tänkte just då 3. Vid fortsatt kränkning meddela förskolechef som tar över ärendet 4. Förskolechef håller i dokumentationen och uppföljning 5. När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med förskolechef, t.ex. HR, Företagshälsovården, och/eller kommunens Resursteam. Kränkning är aldrig acceptabelt och kräver omedelbart agerande av den som bevittnar handlingen Alla som arbetar på våra förskolor ska alltid ta barnens parti och söker aktivt stöd/hjälp av kollegor och/eller chef om behov av detta finns eller upplevs Sidan 8 av 10

9 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Taget ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Sidan 9 av 10

10 Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling De begrepp som används i de allmänna råden och kommentarerna kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. För att förstå de allmänna råden är det viktigt att man är väl insatt i de begrepp som förekommer i lagstiftningen. Följande är en beskrivning av hur de olika delarna av lagstiftningen hänger ihop. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera ett barn. Huvudmannen eller personalen får inte heller utsätta ett barn för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande behandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller kränkande behandling, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts Sidan 10 av 10