PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Storängsskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Trygghet Självförtroende Social kompetens Kunskaper Lust att lära 1

2 STORÄNGSSKOLAN Grundskola & Fritidshem 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Främjande arbete 5 Storängsskolans vision mot diskriminering och kränkande behandling 5 Det främjande arbetet 5 Storängsskolans långsiktiga mål 5 Förebyggande arbete 6 Det förebyggande arbetet 6 Kartläggning 6 Utvärdering och analys likabehandlingsplan 13/14 Mål för Mål för Storängsskolans åtgärder utifrån de nya målen 7 Storängsskolans rutiner för likabehandling Rutiner för upptäckt 8 Rutiner för utredning 8 Rutiner för åtgärder 9 Bilagor Trivselregler 10 Trivselenkäten 11 Rastvärdsrutiner 13 Skolgårdskarta 14 2

3 Inledning Denna plan syftar till att främja alla barns, elevers och personals lika rättigheter utifrån de sju diskrimineringsgrunderna och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling enligt Skollagen. Vi på Storängsskolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla som arbetar på Storängsskolan har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Upprättandet och utvärdering av likabehandlingsplanen ansvar trygghetsteamet för. Trygghetsteamet består av olika yrkeskategorier från skolans olika verksamheter. Eleverna är delaktiga i likabehandlingsplanen via trygghetsvandring, klassråd, elevråd och Here 4U. Definitioner och begrepp Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3

4 Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet (Skolverkets allmänna råd 2009:8). Kränkande behandling kan utföras av en eller fler personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga, handfasta eller dolda. De kan utföras direkt i verksamheten eller via till exempel telefon och internet. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag, knuffar) Verbalt (hot, ryktesspridning, nedsättande tilltal, förlöjligande) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt utsätter en annan person för skada eller obehag. 4

5 Främjande arbete Storängsskolans vision mot diskriminering och kränkande behandling Vi avser att alla elever ska kunna finnas och arbeta på Storängsskolan och ge alla möjlighet att få den hjälp som behövs för att kunna känna sig trygg i skolan och ta till sig undervisningen. Vi ska sträva efter att ha objektiva läromedel. Alla ska kunna vara den man är utan att behöva utsättas för någon form av kränkande behandling. Det främjande arbetet Storängsskolan är en arbetsplats för barn och vuxna. Vi tycker att det är mycket viktigt att alla känner sig trygga hos oss och därför arbetar vi med: Trygga, engagerade och kunniga vuxna i förskoleklassen, skolan och på fritidshemmen. Fortlöpande utbildning av personal för att behålla och förstärka en positiv skolmiljö som präglas av omsorg och engagemang samt ett gemensamt förhållningssätt. Bra samarbete mellan skolan och hemmen. Skolans information till hemmen är viktig. Vi har möjlighet till samarbete med Familjecenter. Förhållningssätt och förväntningar som gäller personal, föräldrar och elever finns nedtecknade och hålls aktuella. Viktigt att informera nya elever och ny personal. Förskoleklass, skola och fritidshem i gemensamma lokaler. Personalen känner barnen i huset. Det skapar trygghet hos barnen. Barnen i år 4-5 har nära till den öppna verksamheten när skolan är slut. Personalen på Klubben samarbetar med skolans personal vid behov. Storängsskolans långsiktiga mål Alla barn ska känna trygghet och trivsel på Storängsskolan. Varje form av kränkande behandling ska aktivt motverkas. Nolltolerans mot kränkande behandling gäller enligt Skollagen. 5

6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet. Individuella Lära känna samtal mellan lärare och barn/föräldrar vid nya kontakter. Återkommande samtal enskilt och/eller i grupp mellan lärare/ fritidspedagog och barn om trivsel, jämlikhet, jämställdhet, kränkningar och trygghet. Gemensamma aktiviteter under läsåret. Fasta platser i matsal och kapprum. God tillsyn när barnen är ute på rast. Rastvärdsschemat täcker de olika gårdarna och planerna där barnen uppehåller sig. Rastvärdar med speciell halsduk som syns väl. Here 4U junior i år 3-5 bland eleverna. Gemensamma trivselregler för alla på Storängsskolan. Lekutrustning köps regelbundet in. Barnen har tillgång till öppna lekytor intill skolgården. Trygghetsteamet träffas varannan vecka och har vid behov samtal med barn men också med personal och föräldrar. Tolk används när det behövs. Två representanter från Trygghetsteamet deltar i elevhälsoteamet. Trygghetsvandring en gång om året. Rektor går runt på skolgården med representanter från alla klasser och ser hur skolan kan verka för en tryggare miljö. Trivselledare arrangerar aktiviteter på raster. Trivselledare är elever från år 3 till år 5. Kartläggning För att kartlägga behoven av insatser använder vi oss av: Trivselenkät till alla elever en gång per termin. Resultat från Barn- och ungdomsnämndens enkät i år 2 och år 5. Punkt på elevrådets dagordning om trygghet och trivsel. Here 4U junior-träffar Incidentrapportering från personal, elever och föräldrar. Trygghetsvandring en gång per år tillsammans med rektor Trivselledarträffar med vuxen trivselledare Utifrån kartläggningen kommer åtgärder att sättas in. Rektor har det övergripande ansvaret medan trygghetsteamet som har som uppgift att följa upp de olika kartläggningsmetoderna. 6

7 Utvärdering och analys av förra årets likabehandlingsplan Mål för Hela skolgården ska upplevas som trygg. 2. Nolltolerans mot främlingsfientlighet. Resultatet på Barn-och ungdomsnämndens enkät i år 2 visar att 100% av föräldrarna är nöjda med bemötandet som de får i skolan och de känner trygghet när barnet är i skolan. 94% av eleverna i år 2 uppger att de känner sig trygga. Resultatet från enkäten gällande fritidshemmet visar att barn och föräldrar trivs och känner sig trygga till 100%. Trygghetsvandringen visar att antalet otrygga platser på skolgården kraftigt minskat. Dessutom har eleverna själva sagt att de under rasterna ser rastvärdar som rör sig runt på skolgården och är tillgängliga. Resultatet från vår egen trivselenkät från höstterminen 2014 visar att det fortfarande finns några platser på skolgården som upplevs som otrygga. Främst planen, eftersom en populär rastaktivitet är just fotboll. Under trivselvandringen besöktes inte kapprummen. Enligt trivselenkäten upplever ett antal elever att kapprummen är otrygga. I trivselenkäten framgår att det inte förekommer främlingsfientlighet. Resultaten får Barn- och ungdomsenkäten år 5 har ej kommit oss tillhanda. Utifrån enkätsvaren och Skolverket anmärkning behöver vi se över skolans rutiner för konflikthantering. Mål för Få elever sysselsatta med lekar och andra fysiska utomhusaktiviteter på raster. 2. Minska antalet platser på skolgården som upplevs som otrygga. 3. Bli bättre på att dokumentera och följa upp. Storängsskolans åtgärder utifrån de nya målen För att få elever mer sysselsatta på raster har vi gått med i Trivselprogrammet. 17 elever har utbildats till trivselledare. Trygghetsteamet och klasslärare följer upp trivselenkäterna och det som framkommit, t.ex. om en elev känner sig otrygg eller inte trivs i skolan. 7

8 Vid konflikter och kränkande behandling måste alla ta sitt ansvar och följa Storängsskolans likabehandlingsplan. Alla samtal måste dokumenteras enligt Storängsskolans rutiner för likabehandling. Storängsskolans rutiner för likabehandling Rutiner för upptäckt Alla vuxna på skolan liksom föräldrar har ansvar att rapportera direkt till respektive klasslärare/fritidspedagog vid minsta tendens till eller misstanke om kränkande behandling. Frågan om någon blir utsatt för kränkande behandling tas upp i samtal mellan elever och personal. Det ska även tas upp på alla utvecklingssamtal. Trygghetsteamet ger ut och följer upp en trivselenkät till alla elever en gång per termin (oktober och april). Skolsköterskan är en samtalspartner. Hälsosamtalen i förskoleklass och år fyra tar upp trivselfrågor. Klasslärarna informeras av skolsköterskan om allmänläget i gruppen. Rapport från Here 4U junior till ansvarig vuxen. Here 4U träffas regelbundet. Västerås Stads Barn- och ungdomsnämndens enkät under vårterminen. Rutiner för utredning 1) Personal som blir vittne till kränkande behandling avbryter genast handlingen och talar med de inblandade. Förhindra alltid att någon kommer till skada. Lyssna till eleven och hör hur han/hon tänker kring sitt handlande. Upplys om det val eleven gjort med sitt handlande. Ge eleven förslag till strategier om situationen uppstår igen. Om du inte vet fråga efter elevens namn och klass. Dokumnetera. 2) Om det inte är din elev informera den ansvariga klassläraren/fritidspedagogen vad som hänt. 3) Den ansvariga klassläraren/fritidspedagogen, och den vuxne som såg vad som hände, talar med den eller de elever som gjort sig skyldiga till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma och även med den elev som blivit kränkt. Dokumentera samtalet. 4) Föräldrarna till inblandade elever kontaktas vid behov. 5) En eventuell anmälan om kränkande behandling rapporteras till rektor som skickar den till huvudman 8

9 Vid akut situation under lektionstid 1) Kontakta närmaste vuxen för att få hjälp med tillsyn av elevgrupp. 2) Sök upp avskild plats där du som pedagog kan prata ostört med eleven. Försök att reda ut vad som har hänt och vilka som är inblandade. Händelsen kanske måste tas upp senare samma dag om eleven inte går att kommunicera med. Vid behov, ta hjälp av arbetslaget. Som stöttande kollega slut alltid upp vid en akut situation. Inta i första hand en lyssnade och iakttagande roll. Dokumentera hädelsen, samtalet. 3) Ansvarig pedagog informerar vårdnadshavare om situationen. Storängsskolans rutiner för åtgärder Om problemet kvarstår tillämpas Trygghetssteamets plan för akuta insatser: 1. Trygghetsteamet samtalar med uppgiftslämnare och utsatt elev. 2. Den elev som gjort sig skyldig till kränkningen kallas oförberedd till Trygghetsteamet för ett lugnt och allvarligt samtal utan moralisering eller skuldbeläggning. Eleven ger själv förslag på hur förändringen ska ske. Protokoll förs. 3. Klasslärare/fritidspedagog informeras av Trygghetssteamet om överenskommelsen med eleven. 4. Vid upprepade eller allvarliga händelser kallas alltid föräldrarna till möte. 5. Trygghetsteamet kallar till några uppföljningssamtal med de inblandade eleverna var för sig. Eleverna informeras då också om vad som gjorts sedan första träffen. 6. Vid behov tas ärendet upp på skolans elevhälsoteam. Extra anpassningar eller åtgärdsprogram kan behöva upprättas för elev som mobbar/kränker. 7. Om inte skolan lyckas lösa problemet kontaktas Familjecenter. Anmälan till sociala myndigheter kan bli aktuell. 8. Rektor anmäler till huvudman på blankett Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering och/eller kränkande behandling. 9

10 TRIVSELREGLER FÖR STORÄNGSSKOLAN För att vi alla ska kunna trivas och känna oss trygga på Storängsskolan måste vi ha vissa regler som alla följer: JAG ÄR VÄNLIG OCH TREVLIG MOT ANDRA JAG GÖR INGET SOM KAN SKADA MIG SJÄLV ELLER ANDRA JAG ÄR RÄDD OM MINA, KAMRATERNAS OCH STORÄNGSSKOLANS SAKER JAG LÄMNAR INTE SKOLANS OMRÅDE UTAN TILLÅTELSE Det är mycket viktigt att alla barn och vuxna ställer upp på dessa regler. Den som bryter mot någon av reglerna får räkna med påföljd. Påföljden kan t ex vara att be om ursäkt, ändra uppförande på skolgården, betala kostnaden eller laga det som gått sönder. 10

11 HUR TRIVS DU PÅ STORÄNGSSKOLAN Frågorna gäller Höstterminen Hur trivs du i gruppen? mycket bra bra inte bra 2 Har du kompisar i gruppen? många några inga 3 Är du med och leker på rasterna? oftast ibland aldrig 4 Är det någon i din grupp aldrig ibland ofta som är dum mot dig? 5 Brukar någon på skolan slå dig? aldrig ibland ofta 6 Är du dum mot någon på skolan? aldrig ibland ofta 7 Händer det att du slår någon? aldrig ibland ofta 8 Finns det någon i gruppen eller nej ja på skolan som blir retad? Vem? 9 Finns det någon som inte får nej ja vara med på rasterna? Vem? 10 Finns det något ställe på skolan nej ja 10 11

12 där det kan bli bråkigt? Var? Pojke flicka Namn klass 12

13 Rastvärdsrutiner Viktigt att alla rastvärdar rör sig på de platser som eleverna upplever som otrygga. Se karta Vid frånvaro är det upp till arbetslaget att täcka upp eventuella rastvärdstider. Se till att hålla dina rastvärdstider. Vid rast på tider utöver vanliga rasttider är det läraren som ansvarar att tillsyn sker. Använd den gula halsduken så att alla ser dig när du är ute. För att alla ska kunna trivas och känna sig trygga på Storängsskolan måste vi ha vissa regler som alla ska följa: Regler ute: Vi använder skolans lekmaterial Vi utnyttjar skolans område för lek och spel Vi sparkar boll mot mellanstadiets vägg eller på plan Vi spelar bandy utanför slöjden Om eleven går i år 4 & 5 får eleven cykla/använda sparkcykel på cykelbanan med hjälm. Eleverna ska ha föräldrarnas tillåtelse. Vi är i lekparken eller på planen eller på fritids baksida Vi kastar inte snöboll och andra saker Vi har inte pinnar på skolgården Eleverna lämnar inte skolområdet utan tillstånd från någon vuxen Vi har inte några hjul på skolgården Eleverna är inte på konstplan och nere vid buskarna utan någon vuxen Eleverna är inte på lågstadiets baksida. Idrottslärarens regler för gemensamma bollsporter gäller på skolan. T ex vid killerball, bandy och brännboll. Vi vill Storängsskolans policy kring mobiltelefoner Lägga fokus på elevens kunskapsutveckling Skapa en lugn studiemiljö Förebygga kränkningar För att alla ska få en trygg skoldag gäller följande: Mobiltelefonen ska hållas avstängd under hela skoldagen. Mobiltelefonen kan, när lärare anser det lämpligt, användas i pedagogiskt syfte t.ex. som miniräknare, för informationssökning, musikspelare, tidtagning eller som annat alternativt verktyg Om skolans policy missbrukas har lärare/rektor enligt skollagen rätt att beslagta elevens mobil under återstoden av lektionen/matsalen/rasten där överträdelsen skett. 13

14 14 14