Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Transkript

1 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths Svensson. Pedagogerna Anette Pehrsson, Kerstin Strandner och Malin Asservik i samarbete med Rödhakens likabehandlingsgrupp när det gäller främjande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Vår vision Vi är en enhet utan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla är lika mycket värda, alla känner sig trygga och möts med respekt. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Samtal med barn, enskilt och i grupp, om barns rättigheter och deras egna kopplingar till sin vardag på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar att ta del av på varje avdelning samt information på föräldramöten. Personalens delaktighet Utifrån frågor i "Lika rättigheter i förskolan - handledning" (DO 2012) sidan 35 har pedagogerna avdelningsvis identifierat risker och kommit med förslag på åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. Därefter har vi utifrån de sammanställda resultaten gjort prioriteringar för de förebyggande åtgärderna i likabehandlingsplanen. Vi har påbörjat ett arbete med att hitta diskrimineringsgrunderna i läroplanen för förskolan. Likabehandlingsarbete på arbetsplatsträffar som resulterade i vårt val av främjande arbete. Förankring av planen Pedagogerna berättar om planen för barnen på till exempel samlingar. I konkreta situationer i vårt främjande och förebyggande arbete hänvisar vi till planen för att hålla den aktuell och levande. Vid introduktion ska vårdnadshavarna få information om planen. Vårdnadshavare ska veta var den finns att tillgå På arbetsplatsträffen v belyser likabehandlingsansvariga på respektive förskola förändringarna i den reviderade planen. Två exemplar delas ut till varje avdelning - ett till avdelningen och ett för utlåning till vårdnadshavare.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje avdelning har utvärderat planens främjande och förebyggande åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Särskilt ansvariga för planen, Anette Pehrsson och Malin Asservik samt övriga pedagoger på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser: Regnbågsfamiljer Utbildningen var enligt planen klar i februari. Vi har diskuterat och reflekterat kring Regnbågsfamiljer och upplever att vi fått ökad kunskap och insikt i hur det är att leva i olika familjekonstellationer. Regnbågsfamiljer är inget vi med vår vetskap mött i vår praktik men ser fram emot att få göra det och på så sätt få ytterligare kunskap och erfarenheter. Utifrån enkäten ser vi att samtliga upplever sig att ha fått ökade faktakunskaper om barn i regnbågsfamiljer. När det gäller att möta och arbeta med regnbågsfamiljer är merparten mer säker nu än tidigare. Enkäten visar också att pedagogernas säkerhet i att arbeta med ämnet regnbågsfamiljer i barngruppen (förhållningssätt, metoder, material, litteratur etc.) har blivit mer homogen. Första enkäten visade att det var cirka en fjärdedel som var osäkra eller mycket osäkra. En fjärdedel upplevde sig mycket säkra eller fullständigt säkra. Efter avslutade utbildningstillfällen så visade det sig i den senare enkätens resultat att ingen längre är fullständigt osäker, men inte heller någon som är fullständigt säker. Det är bra ingen känner sig osäker längre. Det kan vara så att ju mer man lär desto mer förstår man att det finns att lära. Målet är uppnått. Kränkningar Många av artiklarna i häftet är bra och det är viktigt att ha tid avsatt för den här typen av samtal. Vi har haft givande diskussioner. Några av oss ser gärna att vi blir mer utmanade av vår handledare i samtalen kring artiklarna i temahäftet Kränkningar. Utmaningarna kan t ex bestå av de frågor som finns i handledningen. Målet är uppnått. Studiedag På ett lättillgängligt sätt förmedlades hur våra tidigare erfarenheter och influenser från t ex reklam och olika medier har betydelse för vårt förhållningssätt gentemot barnen. En mycket givande föreläsning där vi på ett konkret sätt fick upp ögonen för förgivettagna normer i samhället. Våra ökade kunskaper har gjort oss medvetna om att det också finns svårigheter med att se och förändra rådande normer och att förändring tar tid. Vi fick också verktyg för vårt vidare med planarbete med normkritiskt förhållningssätt, genus och jämställdhetsfrågor. Förebyggande insatser:

4 Mångkulturell almanacka Vi har använt oss av informationen i den mångkulturella almanackan när vi har planerat vår verksamhet och vid de flesta möten med förskolans familjer. Det finns pedagoger som regelbundet tar del av innehållet medan andra upplever att de vill bli bättre på det. Kön Målet är till största del uppnått. Barnlitteratur Vi har kompletterat våra ordinarie boklådor med de böcker som belyser mångfald, vilket gjort att de blivit mer lättillgängliga men vi har fortfarande brist på böcker där det finns personer med bland annat olika etniska tillhörigheter, religioner och/eller funktionsnedsättningar. Litteraturen har gett både barn och pedagoger större kunskaper om olika familjeförhållande, funktionshinder med mera. Vi håller på att titta efter lämpliga böcker men har än så länge inte hittat sådana som vi tycker är bra. Lekmaterial Vi tycker att vi har hittat en bra form för hur vi gör genomtänkta materialinköp med betoning på genus och mångfald. Målet är delvis uppnått Bemötande Arbetet pågår och blev aktualiserat i och med föreläsningen med Lisa AnderssonTegnér. Studiedag Vi har under dagen fått reflektera över våra egna normer. Vårt arbete kommer att fortsätta med hjälp av material vi fått med oss för att vi ska kunna anta ett mer normkritiskt förhållningssätt. Barnhälsomöte Vi har tillsammans med förskolechef och pedagoger i barnhälsogruppen tagit beslut om att upphöra med våra barnhälsomöten. Vi anser de vara överflödiga och inte förenliga med den tystnadsplikt vi har och dessutom finns "Rutiner för akuta situationer" att tillgå. Barnhälsomötena kom till efter vår kartläggning där vi använde oss av sociogram. Vi ser att vi gjorde såpass stora vinster genom att göra sociogram att vi väljer att årligen fortsätta med dessa trots att vi inte längre har barnhälsomöten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelnings årliga kvalitetsredovisning ska innehålla utvärdering av planens främjande och förebyggande insatser. Avdelningarnas utvärderingar sammanställs av ansvariga på respektive förskola för att sedan skrivas in i följande års plan Ansvarig för att årets plan utvärderas Maths Svensson förskolechef, Iskällan

5

6 Främjande insatser Namn Diskrimineringsgrunderna i Lpfö Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Pedagogerna har god kunskap om var diskrimineringsgrunderna tas upp i läroplanen och kan konkretisera hur man på avdelningen arbetar främjande med detta. Arbetslagen träffas och diskuterar diskrimineringsgrunderna och avslutar med att sammanfatta och delge sina reflektioner för övriga kollegor. Insats -Två arbetsplatsträffar per läsår avsätts till att diskutera och reflektera över diskrimineringsgrunderna i läroplanen. -Maths Svensson ser till att alla pedagoger har tillgång till en egen läroplan samt att varje avdelning får överstrykningspennor i sju olika färger. -Inför arbetsplatsträffarna ska varje pedagog med överstrykningspenna markera i läroplanen den diskrimineringsgrund som är aktuell. -Vi kommer att bearbeta diskrimineringsgrunderna i följande ordning: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Fortlöpande

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån "Frågor att ställa sig" (s.35) i DO:s Lika rättigheter i förskolan fick varje avdelning göra en kartläggning av nuläget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har inte haft föräldrarna delaktiga i kartläggningen. Däremot har vi varit på rektorernas ledningsgruppsmöte och där talat om arbetet med vår enhets likabehandlingsplan. Vi delgav rektorer och förskolechef vårt önskemål att det i kommunens årliga föräldraenkät skall läggas till frågor som rör samtliga diskrimineringsgrunder. Barn på enheten har intervjuats om vad de tycker är bra respektive dåligt i förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen - Pedagogerna har diskuterat och svarat på kartläggningsfrågorna. - Likabehandlingsgruppen sammanställde avdelningarnas förslag åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. -För att få fram vad som skulle prioriteras inom varje diskrimineringsgrund fick alla på en arbetsplatsträff markera vilka åtgärder de tyckte var mest betydelsefulla att arbeta med. Resultat och analys Barn kan få olika utrymme på grund av sitt kön och det kan finnas könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas. Det finns en osäkerhet bland pedagogerna om vad som kan uppfattas som kränkande för barnen när det gäller deras könsidentitet eller könsuttryck. Utklädningsutbudet domineras av traditionella "flickkläder". Vi utgår ofta från den traditionella familjen och att heterosexualiteten är normen. Personalen upplever bristande kompetens i interkulturell pedagogik. Det finns barn som inte får modersmålsundervisning. Hemspråksgrupperna kan vara en risk för utanförskap. Svenska traditioner och kristendomen är normen. Barn i behov av särskilt stöd kan på grund av de resurser de får uppfattas som "utanför" av sig själv och andra. På frågan om böcker, affischer, mm kan uppfattas som kränkande menar pedagogerna att det inte materialet i sig utan att det mer handlar om dess placering.

8 Förebyggande åtgärder Namn mångkulturell almanacka Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Föräldrar ska ha möjlighet att delta i möten på förskolan oavsett kultur och religion. Ingår som en särskild punkt i varje avdelnings årliga utvärdering. Åtgärd Anpassa schemaläggning av mötestider så att det inte krockar medolika kulturers högtidsdagar. Motivera åtgärd De har uppstått tillfällen då föräldrar inte kommit på möte på grund av att det har sammanfallit med familjernas högtidsdagar. Ansvarig För inköp/jenny Gullberg Persson, arbetslaget Datum när det ska vara klart Fortlöpande

9 Namn Inkludering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn är inkluderade i gruppen Åtgärd Pedagogerna är närvarande och stöttande i så väl styrda som fria aktiviteter så att samspel och kommunikation ska möjliggöras på ett positivt sätt. Pedagogerna stöttar i leken så att alla barn blir deltagande och får en roll och för att föra leken framåt och stimulera fantasin. Motivera åtgärd Barn i behov av särskilt stöd kan på grund av de resurser de får uppfattas som "utanför" av sig själv och andra: Ansvarig Respektive avdelning Datum när det ska vara klart Fortlöpande

10 Namn Skattningsschema Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Alla barn har lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön. Åtgärd All personal gör under en vecka per termin ett skattningsschema. Där antecknas kommunikationen mellan pedagog och barn. Efter det kan man se vilka barn som eventuellt inte blir uppmärksammade. Motivera åtgärd Barn kan få olika utrymme på grund av sitt kön och det kan finnas könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas. Ansvarig Respektive avdelning Datum när det ska vara klart Fortlöpande

11 Namn Utklädningsutbud Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Utbud ska finnas så att barnen kn välja fritt utifrån intresse. Åtgärd Vi ska utöka vårt utklädningsutbud. Motivera åtgärd Det är viktigt att vi kontinuerligt ser över och erbjuder stimulerande material så att barnen har goda möjligheter att uttrycka och ha en könsöverskridande identitet. Ansvarig Respektive avdelning Datum när det ska vara klart Fortlöpande

12 Namn Föreläsning RFSL Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi har kunskap om normer och värderingar i förskolans verksamhet som kan uppfattas som kränkande och har verktyg för att arbeta systematiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer utifrån ett HBTQ perspektiv. Utvärderas senast Åtgärd Bjuder in en föreläsare från RFSL med kunskaper erfarenheter i ämnet. Föreläsaren kommer i sitt program att ta upp följande: HBTQ begrepp, en fördjupning för pedagoger med fokus på normer kring familj, kön, könsuttryck, könsidentitet och sexuell läggning. Hur förskolan kan arbeta strategiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer utifrån ett HBTQ perspektiv. Motivera åtgärd Risken finns att vi i vår okunskap förmedlar en norm som kan uppfattas kränkande. Ansvarig Likabehandlingsgruppen och Maths Svensson Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska aktivt arbeta för att alla möts med respekt, att alla är lika mycket värda och känner sig trygga under sin vistelse på förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi personal är alltid närvarande i barngruppen genom att ha god uppsikt över barnen och vara uppmärksamma på situationer och kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för trakasserier och/eller kränkningar. Genom observationer och samtal med barnen kan vi upptäcka om trakasserier och/eller kränkningar förekommer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I samband med trakasserier och kränkande behandling kan barn och föräldrar vända sig till den eller de personer som de har störst förtroende för. För övrigt finns följande utsedda kontaktpersoner: Anna-Mia Blomgren / avd. Myran / Iskällan / Annica Olsson / avd. Igelkotten / Iskällan / Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att vi är lyhörda och tar minsta tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkningar på allvar. Ge stöd och samtala med den kränkte. Samtala med den som kränkte för att skapa förståelse för hur den andre känner samt hindra att situationen uppstår igen. Informera de inblandade, barnens personal och vårdnadshavare samt att lämpliga stödåtgärder vidtas till exempel organisationsförändringar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Här ingår alla vuxna som barnet kan komma i kontakt med under sin vistelse på förskolan. Ge snabbt stöd till berört barn eftersom barnen befinner sig i beroendeställning. När vi upptäcker att vuxna kränker barn har vi skyldighet att ta upp detta med berörd vuxen. Rutiner för uppföljning Problemet tas upp och analyseras i arbetslaget tillsammans med berörda barn samt vårdnadshavarna. Förskolechef kontaktas och eventuellt annan hjälp t.ex. specialpedagog. Vid behov upprättas ett handlingsprogram som kontinuerligt följs upp. Förskolechef informeras, följer upp och ansvarar för att kränkningarna upphör.

14 Rutiner för dokumentation Vi dokumenterar, skriver tillbud/anmälan om kränkande behandling när situationerna uppstår. Dokumentationerna görs av pedagoger som ansvarar för barnet. Ansvarsförhållande Personal på förskolan ansvarar för att planen följs och förskolechefen har huvudansvaret.