Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår /7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och pedagoger på förskolan. Vår vision Alla barn på förskolan Bondebacka ska känna sig trygga och finna glädje i verksamheten. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Femåringarna deltar i enkätundersökning under hösten. Personalen samtalar kontinuerligt med barnen om hur de upplever verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna till 3 och 4-åringarna deltar i en enkät som lämnas ut från förvaltningen. När vi upplever frågor från föräldrarna gör vi en kort enkät där alla föräldrar på förskolan får möjlighet att kunna delge sina synpunkter. Alla föräldrar erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin där de har möjligheter att lämna tankar och synpnkter. Personal finns tillgänglig dagligdags för att ta emot tankar och synpunkter i samband med lämning och hämtning av barnen. Personalens delaktighet Personalen samtalar med varandra varje planeringsdag, en gång per månad samt på Apt och har då möjlighet att ta upp olika angelägna frågor. Personalen utvärderar ldiskrimineringsplanen i maj och gör en ny utifrån revideringen. Möjlighet finns även att ta upp frågor på ledningsgruppen 2-3 gånger per månad. Förankring av planen Pedagogerna gör minst en pedagogisk dokumentation eller annan aktivitet per år kopplat till planen mot diskriminering och kränkande behandling. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskrimineringsplanen finns med i systematiska kvalitetspärmen för kontinuerlig uppföljning under året. Pedagogerna har samtalat om det på reflektionsdagarna. Olika frågor om bemötande och förhållningssätt har tagits upp på utvecklingssamtal. På Apt har vi resonerat om innehållet i planen. Samtal med barnen förs hela tiden både gällande positiv bekräftelse och när det behövs åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla i personalen samt föräldrar vid utvecklingssamtal har varit delaktiga att utvärdera. Barnen uttrycker mer och mer vad de tycker och sina känslor i olika sammanhang både verbalt och med kroppsspråk. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi fortsätter utveckla inskolningarna.vi fortsätter arbeta med likvärdighet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På gemensamma utvärderingsdagar i samtal med alla personal. Genom att utvärdera enkäter från barn och föräldrar, samtal med barn och föräldrar och genom trygghetsvandring med barn och personal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och förskolans pedagoger 3/7

4 Främjande insatser Namn Likvärdighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi ska behandla alla lika efter varje individs förutsättningar. Insats Genom samtal, bilder, lek och sagor belyser vi allas lika värde. Vi erbjuder alla barn samma möjligheter att delta i alla förekommande aktiviteter på förskolan. Ansvarig Pedagogerna på förskolan Datum när det ska vara klart /7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Verksamheten kartläggs på individ, grupp och verksamhetsnivå arbetslagsvis på planeringsdagar under året samt på apt i maj-juni varje år. Kartläggningspunkter Verksamhetens form och innehåll Klimat och miljö i förskolan Kommunikation Kompetensutveckling Mottagning Inskolning Nulägesanalys: Hur ser dagens situation ut? Vilka situationer har inträffat under månaden/året? Hur har vi handlat då? Vilka andra åtgärder har vidtagits under månaden/året? Vilka insatser behöver göras under det kommande månaden/året? Vi använder även barnskyddsrond, pedagogisk dokumentation och utväreringsmaterialet Ecers för att kartlägga verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom barnenkät och barnintervjuer. Föräldrarna involveras genom enkäter, utvecklingssamtal och samtal vid hämtning och lämning. Hur personalen har involverats i kartläggningen De observerar och analyserar kontinuerligt verksamheten. Genom samtal på planeringsdagar, medarbetarsamtal och på Apt om regler, rutiner och förhållningssätt. Vi genomför varje år en trygghetsvandring. Förskolan använder utvärderingsmaterialet Ecers för att kartlägga miljö och verksamhet och när det upptäcks förbättringsområden görs en åtgärdsplan för att bearbeta området. Resultat och analys -Etnicitet och likvärdighet: Vi har barn från många olika kulturer vilket gör att vi vill arbeta extra med likvärdighet framöver. Ibland krockar respekten för barnen med respekten för föräldrarna åsikter. Vi försöker tänka på barnets bästa och tar åsiktsskillnaderna med föräldrarna. En del föräldrar har tankar om andra föräldrars möjligheter att anpassa sig till verksamheten. Det har inneburit att vi har fått försvara vissa familjer inför andra familjer. -TrygghetVi har haft otrygga barn under året pga av många olika vikarier vilket visat sig genom att barnen inte vill vara hos vikarien utan knyter upp sig på den ordinarie personalen. Det har gjort att vi fått fördela arbetsuppgifter annorlunda än tidigare för att möta barnen så bra som möjligt. - Inskolningen. Den perioden blir intensiv när flera barn börjar samtidigt och med många föräldrar närvarande. En del föräldrar tyckte det var svårt att förstå vad det innebar med föräldraaktiv inskolning. Vi behöver vara tydligare med vad det innebär.för de små barnen var det lite för långa dagar och för kort inskolningsperioden. Det gällde även för de tvåspråkiga barnen. Det behöver nog vara två veckor istället för att hinna skapa trygghet.det var svårt att nå ut med informationen om verksamheten under inskolningen. Prova att ha inskolningsssamtal i juni i stället och vid behov ha med tolk. Även bjuda in föräldrarna till de barn som flyttar från Ugglan till Spanarna. - Kommunikation. Några barn har behov av stöd i sin kommunikation. Där har vi fått hjälp av elevhälsan och specialpedagog att använda bildstöd och teckenkommunikation vilket det ena barnet tagit till sig och gett bra utveckling medan det i det andra fallet inte gett så mycket resultat än. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Genus och etnicitet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Utveckla kunskap och medvetenhet om genus och etnicitet. Åtgärd Vi filmar varandra och analyserar vårat arbetssätt utifrån ett genusperspektiv. Vi använder litteratur för att belysa för barnen om samspel. Vi har uteaktiviteter där genusmönster bryts. Vi kompetensutvecklar oss med hjälp av litteratur. Vi är öppna och nyfikna på olika kulturer och olika sätt att leva. Vi ber barnen berätta om sina hemländer. Vi pratar om likheter och olikheter. Motivera åtgärd Vi vill utveckla vår kompetens och kunskap om mångkulturella frågor och genus eftersom vi har barn från olika kulturer. Ansvarig Förskollärarna på förskolan Datum när det ska vara klart /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Acceptera aldrig att någon blir illa behandlad. Viktiga faktorer för trygg miljö: Välutbildad personal. Förskolechef är ansvarig för at personalen kontinuerligt får fortbildning genom litteratur, diskussionsgrupper och föreläsningar. Delaktiga barn. Barnen blir delaktiga genom att vi vuxna lyssnar på dem. Att man tillgodoser varandras vilja och behov. Ex kan barnen gemensamt med personalen göra avdelningens trivselregler. Delaktiga föräldrar. Föräldrarna görs delaktiga genom att få information om mål och metoder, förskoleråd, utvecklingssamtal och föräldramöten. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara väl känd hos såväl ordinarie personal, vikarier och föräldrar. Det görs årligen genom diskussion bland personal, infomrationsmapp till vikarier, diskussion på föräldramöten och förskoleråd och i infomation i föräldrabladet. Trygg miljö. Det skapas genom att personalen är medveten om riskområden och undviker att barn lämnas ensamma där. Personalen arbetar kontinuerligt med att ha god uppsikt över barnen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har ett ansvar att kartlägga riskområden på arbetsplatsen. Detta ska göras vid varje utvärderingstillfälle och åtgärder vidtas i den omfattning som krävs. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn tar i första hand kontakt med personalen på avdelningen om en kränkande situation uppstått och i andra hand tas kontakt med förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vid akut situation är närmaste personal ansvarig att agera direkt genom att: Ta direkt upp frågan men inte anklagande utan undersökande. Förstärk positiva beteenden. Dokumentera händelser och åtgärder. Använd litteratur, sagor, sociala berättelser för att förändra negativt beteende. Följ upp utifrån en bestämd ansvars och tidsplan. Föräldrarna informeras och förskolechef. Vid medveten eller uppsåtlig handling anmäler förskolechef händelsen till Kommunens bildningsnämnd. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vid akut situation är närmaste personal ansvarig att agera direkt genom att: Ta direkt upp frågan med berörd personal. Dokumentera händelsen. Direkt informera förskolechef. Förskolechefen samtalar med berörd personal och komma överens om åtgärder samt i förekommande fall informera föräldrar. Ärendet följs upp av förskolechef för att se att åtgärderna fungerar. Vid medveten eller uppsåtlig handling anmäler förskolechef till Kommunens bildningsnämnd. Rutiner för uppföljning När barn kränkts av annat barn är barnets kontaktpedagog huvudansvarig för uppföljning av åtgärder och de bör ske dagligen första dagarna och därefter med lite längre mellanrum men pågå tills kränkningarna upphört helt. När barn kränkts av personal är förskolechef ansvarig för att åtgärdsplanen följs och kalla till återkommande samtal med berörd personal till ärendet bedöms åtgärdat helt och fullt. Rutiner för dokumentation Ansvarig pedagog dokumentaterar vad som sägs och görs mellan berörda barn. Dokumentation består både av skrift och fotografier. Förskolechef dokumenterar skriftligt åtgärdsplan samt samtal med berörd personal. Ansvarsförhållande Förskolechef, skyddsombud och övrig personal har ett gemensamt ansvar för att det förebyggande arbetet förs. Förskolechefen är ansvarig för uppföljning av situationer som uppstått och att det förebyggande arbetet följs. Vid akut situation är närmaste personal ansvarig att agera direkt. Pedagog är ansvarig för dokumentationen runt barnen. Förskolechefen är ansvarig för dokumentation gällande personal. Förskolechef anmäler till Kommunens bildningsnämnd. 7/7