Rödhakens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Rödhakens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Maths Svensson och Rödhakens likabehandlingsansvariga Erika Källén, Susann (Lotta) Nordqvist. Likabehandlingsansvariga på Rödhaken och Iskällan samverkar när det gäller Främjande åtgärder och Rutiner för akuta situationer. Vår vision Vi är en enhet utan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla är lika mycket värda, alla känner sig trygga och möts med respekt. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Samtal med barn, enskilt och i grupp, om barns rättigheter och deras upplevelser av sin vardag på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar att ta del av på varje avdelning. Personalens delaktighet Utifrån frågor i "Lika rättigheter i förskolan - handledning" (DO 2012) sidan 35, har pedagogerna avdelningsvis identifierat risker och kommit med förslag på åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. Därefter har vi utifrån de sammanställda resultaten gjort prioriteringar för de Förebyggande åtgärderna i likabehandlingsplanen. Vi har bildat en grupp - likabehandlingsgruppen - med en pedagog från varje avdelning som har ett särskilt ansvar för att likabehandlingsarbetet hålls levande och att arbetsbelastningen fördelas jämt under året. Vi har påbörjat ett arbete med att hitta diskrimineringsgrunderna i läroplanen för förskolan. Maths Svensson ser till att personal inom kök och städ tar del av likabehandlingsplanen och får var sitt exemplar. Förankring av planen Vi samtalar med barnen om förskolans likabehandlingsplan. Under året kommer vi att arbeta fram ett text och bildmaterial som stöd för samtalen. Likabehandlingsansvariga presenterar och delar ut den nya planen på vår gemensamma planering v Alla får till uppgift att läsa den och arbeta med de uppsatta målen. Likabehandlingsgruppen fortsätter med sitt ansvarsområde. Likabehandlingsplanen ska hänga synligt och tillgängligt i tamburen. Vid introduktion av nya barn ska vårdnadshavarna få information om planen och var den finns att tillgå. Vi ska på varje utvecklingssamtal fråga föräldrar om de tagit del av vår likabehandlingsplan och, i så

3 fall, har några synpunkter på den eller vårt konkreta likabehandlingsarbete. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades och skrevs ner på respektive avdelning och lämnades till Likabehandlingsansvariga för sammanställning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Särskilt ansvariga för planen, Susann Nordqvist och Erika Källén, Anette Pehrsson och Malin Asservik samt övriga pedagoger på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser: Regnbågsfamiljer Utbildningen var, som planerat, klar i februari. Vi har diskuterat och reflekterat kring Regnbågsfamiljer och upplever att vi fått ökad kunskap och insikt i hur det är att leva i olika familjekonstellationer. Regnbågsfamiljer är inget vi, med vår vetskap, mött i vår praktik men ser fram emot att få göra det och på så sätt få ytterligare kunskap och erfarenheter. Utifrån enkäten ser vi att alla pedagoger upplever sig att ha fått ökade faktakunskaper om barn i regnbågsfamiljer. När det gäller att möta och arbeta med regnbågsfamiljer är merparten mer säker nu än tidigare. Det samma gäller även i det konkreta barngruppsarbetet när det kommer till förhållningssätt, metoder, material och litteratur. Första enkäten visade att det var cirka en fjärdedel som var osäkra eller mycket osäkra. En fjärdedel upplevde sig mycket säkra eller fullständigt säkra. Efter avslutade utbildningstillfällen så visade det sig i den senare enkätens resultat att ingen längre är fullständigt osäker, men inte heller någon som är fullständigt säker. Det är positivt att ingen känner sig osäker längre. Anledningen till att ingen längre känner sig fullständigt säker kan hänga ihop med att ju mer man lär desto mer förstår man att det finns mer att lära. Målet är uppnått. Kränkningar Många av artiklarna i häftet är bra och det är viktigt att ha tid avsatt för den här typen av samtal. Vi har haft givande diskussioner. Några av oss ser gärna att vi blir mer utmanade av vår handledare i samtalen kring artiklarna i temahäftet Kränkningar. Utmaningarna kan till exempel bestå av de frågor som finns i handledningen. Målet är uppnått. Studiedag På ett lättillgängligt sätt förmedlades hur våra tidigare erfarenheter och influenser från exempelvis reklam och olika medier har betydelse för vårt förhållningssätt gentemot barnen. En mycket givande föreläsning där vi på ett konkret sätt fick upp ögonen för förgivettagna normer i samhället. Våra ökade kunskaper har gjort oss medvetna om att det också finns svårigheter med att se och förändra rådande normer och att förändring tar tid. Vi fick också uppslag om hur vi kan arbeta vidare med normkritiskt förhållningssätt, genus och jämställdhetsfrågor. Förebyggande insatser Mångkulturell almanacka Vi har använt oss av informationen i den mångkulturella almanackan när vi har planerat vår verksamhet och vid de flesta möten med förskolans familjer. Det finns pedagoger som regelbundet tar del av innehållet medan andra upplever

4 att de vill bli bättre på det. De flesta tycker att almanackan är rörig med både för mycket och för lite information. Vi behöver se över vad det finns för alternativ till mångkulturella almanackan vi har. Kön Målet är till största del uppnått. Barnlitteratur Vi har kompletterat våra ordinarie boklådor med böcker som belyser mångfald, vilket gjort att de blivit mer lättillgängliga, men vi har fortfarande brist på böcker där det finns personer med bland annat olika etniska tillhörigheter, religioner och/eller funktionsnedsättningar. Vi fortsätter att på olika sätt söka reda på god litteratur i ämnet. Lekmaterial Vi har inte köpt in något lekmaterial under året men tycker ändå att vi har hittat en bra form för hur vi ska säkerställa att vi i fortsättningen gör goda materialinköp med betoning på genus och mångfald. Målet är delvis uppnått Bemötande Arbetet pågår och blev aktualiserat i och med föreläsningen med Lisa AnderssonTegnér. Under dagen fick vi reflektera över våra egna normer. Vårt arbete kommer att fortsätta med hjälp av material vi fått med oss för att vi ska kunna anta ett mer normkritiskt förhållningssätt. Gården Rödhaken Åtgärden har inneburit en ökad stress för pedagogerna de dagar då de ansvarat för att cirkulera på gården. De dagar då vi inte patrullerat upplevs som lugnare än tidigare. Vi ser i nuläget inte något behov av att fortsätta ha denna åtgärd utan ser målet som uppnått. Barnhälsomöte Mötena kom till efter vår kartläggning där vi använde oss av sociogram. Nu har förskolechef tillsammans med pedagoger i barnhälsogruppen tagit beslut om att upphöra med dem. De har visat sig vara överflödiga och inte förenliga med den tystnadsplikt vi har och dessutom finns "Rutiner för akuta situationer" att tillgå. Vi ser att vi gjorde så pass stora vinster genom att göra sociogram att vi väljer att årligen fortsätta med dessa trots att vi inte längre har barnhälsomöten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid utvärdering av denna plan kommer vi att använda följande utvärderingsfrågor från "Lika rättigheter i förskolan" Genomfördes åtgärden? Om svaret är ja; Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts annorlunda? Om svaret är nej; Varför inte? Vad behöver förbättras? Hur? Avdelningarnas utvärderingar sammanställs av likabehandlingsansvariga för att sedan skrivas in i följande års plan. för att årets plan utvärderas Förskolechef Maths Svensson, Rödhakens likabehandlingsansvariga

5 Främjande insatser Namn Diskrimineringsgrunderna i Lpfö Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Pedagogerna har god kunskap om var diskrimineringsgrunderna tas upp i läroplanen och kan konkretisera hur man på avdelningen arbetar främjande med detta. Arbetslagen träffas och diskuterar diskrimineringsgrunderna och avslutar med att sammanfatta och delge sina reflektioner för övriga kollegor. Insats -Två arbetsplatsträffar per läsår avsätts till att diskutera och reflektera över diskrimineringsgrunderna i läroplanen. -Maths Svensson ser till att alla pedagoger har tillgång till en egen läroplan samt att varje avdelning får överstrykningspennor i sju olika färger. -Inför arbetsplatsträffarna ska varje pedagog med överstrykningspenna markera i läroplanen den diskrimineringsgrund som är aktuell. -Vi bearbetar diskrimineringsgrunderna i följande ordning: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder. Maths Svensson 31/12-17

6 Namn Sociogram Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen upplever att de har väl fungerande relationer med sina kamrater i förskolan. Varje avdelning sammanställer sin insamlade information och på handledningstillfället i november går vi igenom materialet med specialpedagog. Insats I oktober månad genomförs samtal med förskolans tre, fyra och femåringar med hjälp av vår manual som ligger i mappen "Likabehandling" på Fronter. Under samma period ser alla pedagoger till att lekobservationer görs på de barn de ansvarar för. Likabehandlingsansvariga och likabehandlingsgruppen ser över och reviderar manualen för sociogram. Likabehandlingsansvariga, likabehandlingsgruppen, samtliga pedagoger

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån "Frågor att ställa sig" (s. 35) i DO:s Lika rättigheter i förskolan fick varje avdelning göra en kartläggning av nuläget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har inte varit delaktiga i kartläggningen. Däremot har vi varit på rektorernas ledningsgruppsmöte och talat om arbetet med vår enhets likabehandlingsplan. Där delgav vi rektorer och förskolechef vårt önskemål om att det i kommunens årliga föräldraenkät skall läggas till frågor som rör samtliga diskrimineringsgrunder. Barn och pedagoger har samtalat om vad de tycker är bra respektive dåligt i förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen - Pedagogerna har diskuterat och svarat på kartläggningsfrågorna. - Likabehandlingsgruppen sammanställde avdelningarnas förslag på åtgärder/arbetssätt/förhållningssätt. -För att få fram vad som skulle prioriteras inom varje diskrimineringsgrund fick alla på en arbetsplatsträff markera vilka åtgärder de tyckte var mest betydelsefulla att arbeta med. Resultat och analys Barn kan få olika utrymme på grund av sitt kön och det kan finnas könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas. Det finns en osäkerhet bland pedagogerna om vad som kan uppfattas som kränkande för barnen när det gäller deras könsidentitet eller könsuttryck. Utklädningsutbudet domineras av traditionella "flickkläder". Vi har förstått att vi ofta utgår från den traditionella familjen och att heterosexualiteten är normen. Pedagogerna upplever bristande kompetens i interkulturell pedagogik. Det finns barn som inte får modersmålsundervisning. Hemspråksgrupperna kan vara en risk för utanförskap. Svenska traditioner och kristendomen är normen. Barn i behov av särskilt stöd kan på grund av de resurser de får uppfattas som "utanför" av sig själv och andra. På frågan om böcker, affischer, mm kan uppfattas som kränkande menar pedagogerna att det inte materialet i sig utan att det mer handlar om dess placering.

8 Förebyggande åtgärder Namn Mångkulturell almanacka Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Föräldrar ska ha möjlighet att delta i möten på förskolan oavsett kultur och religion. Utvärderas senast Åtgärd Anpassa schemaläggning av mötestider så att de inte krockar med olika kulturers högtidsdagar. Vi skapar en egen mångkulturell almanacka i samarbete med föräldrar och modersmålslärare kopplade till förskolan. Likabehandlingsgruppen arbetar fram ett material där varje familj får skriva ner årets högtider och traditioner som de vill att vi på något sätt uppmärksammar i förskolan. Detta sammanställs och blir Rödhakens mångkulturella almanacka. Motivera åtgärd Det har uppstått tillfällen då föräldrar inte har kommit på möte på grund av att de har sammanfallit med familjernas högtidsdagar. Vi har tidigare använt oss av den Mångkulturella almanackan från Mångkulturellt Centrum men tycker inte att den alla gånger är relevant och ibland är missvisande. Likabehandlingsgruppen Fortlöpande

9 Namn Barnlitteratur Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Det ska finnas barnlitteratur som berör och belyser mångfald på varje avdelning. Utvärderas senast Åtgärd a stärker och organiserar kontakten med kommunens barnbibliotekarie för att få ytterligare kunskap om god litteratur. De ansvarar också för att aktivt söka, kritiskt granska och införskaffa den typ av böcker som saknas på förskolan. Befintliga boklådor som finns på avdelningarna kompletteras med normkritisk litteratur som visar på mångfald. Boklådorna ska cirkulera mellan avdelningarna med två månaders intervaller. Varje avdelning avsätter 400 kronor per år för inköp av litteratur. Motivera åtgärd Vår förskola har fortfarande brist i utbudet av barnlitteratur som belyser olika former av mångfald. Organisationsgruppen Fortlöpande

10 Namn Inkludering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig delaktiga utifrån sina förutsättningar, så väl i sociala sammanhang som kunskapsmässiga. Utvärderas senast Åtgärd Samtliga avdelningar arbetar fram sin avdelnings grundverksamhet och använder den specialpedagogiska handledningstiden i november till att se över barnens fysiska och psykiska behov för att säkerställa att vi erbjuder en god lärandemiljö. När så behövs, görs en handlingsplan. Cirkeln - Vara närvarande, skapa leksituationer och lekgrupper. Triangeln - Arbeta i små grupper. Ha fasta dagliga rutiner. Motivera åtgärd Barn med behov av särskilt stöd kan, på grund av de resurser de får/inte får, uppfattas som "utanför" av sig själv och/eller andra. Respektive avdelning

11 Namn Material Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Det finns lek och lärmaterial tillgängligt för barnen efter deras individuella förutsättningar. Utvärderas senast Åtgärd Med stöd av specialpedogisk handledning skriver samtliga avdelningar ner sin grundverksamhet, där också arbetet med hur vi kan förbättra den lärandemiljö vi erbjuder barnen ingår. Motivera åtgärd På frågan om böcker, affischer, mm kan uppfattas som kränkande menar pedagogerna att det inte materialet i sig utan att det mer handlar om dess placering. Respektive avdelning Fortlöpande

12 Namn Utrymme Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Kön Alla har lika stort utrymme oavsett kön. Utvärderas senast Åtgärd Månen, Sandbacka, Stjärnan och Triangeln - Gör en lista där vi skriver upp de sånger som är aktuella. Vi fördelar dem under rubrikerna hon, han och könsneutral, där efter fyller vi på med nya sånger i listan. På så sätt blir vi mer medvetna om hur könsfördelningen ser ut. Cirkeln - Under vecka 19 och 20 observerar vi varandra för att upptäcka om vi pratar olika till flickor och pojkar. Motivera åtgärd Barn kan få olika utrymme på grund av sitt kön och det kan finnas könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas. Vi använder oss dagligen av sånger och ramsor tillsammans med barnen Det finns en risk att övervägande delen av de handlar om manliga huvudkaraktärer men också att de i sitt innehåll bidrar till förstärka tvåkönsnormen. Respektive avdelning

13 Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet På olika sätt uppmärksamma de språk och kulturer vi har på avdelningen. Utvärderas senast Åtgärd Vi ska ha med blanketterna om hemkultur och språkdomäner på utvecklingssamtal. Stjärnan - Barnen väljer ett eget ord på sitt språk som skrivs, illustreras och sätts upp på väggen. Triangeln och Cirkeln - Sätta upp flaggor på en vägg som visar ifrån vilka länder barnen har sitt ursprung. Månen - Vi har en fågel med på samlingen och lär oss ordet "fågel" på de språk som finns representerade på avdelningen. Sandbacka - Sätta upp flaggor på en vägg som visar ifrån vilka länder barnen har sitt ursprung. Vi skriver och sätter upp orden "Hej" och "Välkommen" på de språk som finns representerade på avdelningen. Motivera åtgärd Det finns en risk att det svenska språket och de svenska traditionerna framställs som norm. Respektive avdelning

14 Namn Föreläsning RFSL Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Vi har kunskap om normer och värderingar i förskolans verksamhet som kan uppfattas som kränkande och har verktyg för att arbeta systematiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer utifrån ett HBTQ perspektiv. Utvärderas senast Åtgärd Bjuder in en föreläsare från RFSL med kunskaper och erfarenheter i ämnet. Föreläsaren kommer i sitt program att ta upp följande: HBTQ begrepp, en fördjupning för pedagoger med fokus på normer kring familj, kön, könsuttryck,könsidentitet och sexuell läggning, hur förskolan kan arbeta strategiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer utifrån ett HBTQ perspektiv. Motivera åtgärd Risken finns att vi i vår okunskap förmedlar en norm som kan uppfattas som kränkande Likabehandlingsgruppen och Maths Svensson

15 Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska aktivt arbeta för att alla möts med respekt, att alla är lika mycket värda och känner sig trygga under sin vistelse på förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara närvarande i barngruppen, ha god uppsikt och vara uppmärksamma på situationer och kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för trakasserier och/eller kränkningar. Genom observationer och samtal med barnen kan vi upptäcka om trakasserier och/eller kränkningar förekommer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I samband med trakasserier och kränkande behandling kan barn och föräldrar vända sig till den eller de personer som de har störst förtroende för. För övrigt finns följande utsedda kontaktpersoner: Pia Lundberg Johansson / avd Sandbacka / Camilla Gustafsson / avd Triangeln / Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi ska vara lyhörda och ta minsta tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkningar på största allvar. Vid kränkningar och/eller trakasserier ska vi ge stöd och samtala med inblandade parter. Vårdnadshavare samt berörd personal ska få information om det inträffade och vid behov vidtas lämpliga stödåtgärder till exempel organisationsförändringar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Här ingår alla vuxna som barnet kan komma i kontakt med under sin vistelse på förskolan. Vi ska ge omedelbart stöd till berört barn eftersom det befinner sig i beroendeställning. I händelse av att en vuxen kränker ett barn är vi skyldiga att ta upp detta med honom/henne. Förskolechef informeras, följer upp och ansvarar för att kränkningarna upphör. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom 14 dagar och vid behov upprättas en handlingsplan som följs upp fram till dessa att problemet är åtgärdat. Rutiner för dokumentation Vi skriver tillbud/anmälan om kränkande behandling i anslutning till händelsen. Dokumentation görs av förskolechef när det gäller vuxna som kränkt barn och ansvarspedagoger när det handlar om barn som kränker barn. Ansvarsförhållande Personal på förskolan ansvarar för att planen följs och förskolechefen har huvudansvaret.