Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad Januari 2017 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (18) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Björkbergs förskola Vår vision/vår värdegrund På Björkbergs förskola arbetar vi utifrån demokrati och alla människors lika värde. Vi bemöter varandra med empati och respekt. Genom barnens inflytande och pedagogernas främjande av leken, ges möjlighet till ett lustfyllt lärande. Omsorg- Den dagliga verksamheten ska formas av omsorg om varje individ. Demokrati- Allas rätt att ha och uttrycka sin åsikt. Inflytande- Alla ges möjlighet att påverka sin situation. Respekt- Ömsesidigt bemötande. Empati- Ha förmågan att sätta sig in i andra människors situation. Lustfyllt lärande- Det ska vara roligt att lära sig, jag kan, jag vill, jag vågar! Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Pedagoger vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla

3 2 (18) Barnens delaktighet Pedagogerna går igenom planen med barnen på respektive avdelning anpassat utifrån ålder och mognad genom att förankra ex. Den gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv), våra Kompisböcker, arbete med Barnkonventionen och materialet Snick och Snack. Barnen deltar också genom intervjuer (barn som fyllt tre år och uppåt) där vi närmare får reda på hur barnen trivs på förskolan. Det viktigaste arbetet sker daglig dags när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. Vid samling, matsituation, på- och avklädning samt övriga vardagssituationer tar vi upp aktuella frågor, dessutom sker ett ständigt pågående arbete med värdegrundsfrågorna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare görs delaktiga genom att de på föräldramöten, inskolning, forum för samråd och vid utvecklingssamtal informeras om planen. Planen finns tillgänglig i hallarna på respektive avdelning och på vår hemsida. Alla avdelningar har en synpunktslåda där vårdnadshavare kan kommentera eller lämna synpunkter. I den betydelsefulla dagliga kontakten samtalar vi om saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos vårdnadshavare. Vår strävan är att vårdnadshavarna och vi pedagoger ska känna förtroende för varandra. Vårdnadshavare besvarar också en föräldraenkät (Qualis). Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum, ex. kvalitetsdagar, reflektionstid- kvalitetsarbete, avdelningsreflektion, APT/personalmöte. Den hålls också levande i den dagliga verksamheten genom arbetet med Den gyllene regeln, Barnkonventionen, Snick och Snack och Kompisböcker. Pedagogerna har tillgång till en mapp i Drive där bl.a. Barnkonventionen, Allmänna råd kring arbetet mot Diskriminering och kränkande behandling, Stödmaterialet Förskolans och skolans värdegrund och Lika rättigheter i förskolan finns att tillgå. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef utifrån årscykeln. Förankring av planen Alla pedagoger på förskolan har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt och värdegrund, de har även reflekterat över ordens betydelse, utifrån förskolans läroplans direktiv. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö, rev. 2010, s.4). Under avdelningsreflektion en gång i månaden och kontinuerligt på reflektionstid- kvalitetsarbete har pedagogerna

4 3 (18) arbetat systematiskt med planen i syfte att hålla planen levande för både barn och pedagoger. Under en kvalitetsdag i november 2016 upprättades en ny plan av alla pedagoger och förskolechef. Alla vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning och på ett gemensamt föräldramöte/forum för samråd på hösten. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida. Dessutom arbetar vi med planen i det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen. Flera av avdelningarna arbetar med ett övergripande vänskapstema på avdelningen, vilket gör att man arbetar med de främjande åtgärderna som ett naturligt inslag i vardagen tillsammans med barnen. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats under en kvalitetsdag, på APT/personalmöte, reflektion- och kvalitetsarbetes tid och en gång i månaden på avdelningsreflektion. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger och förskolechef på Björkbergs förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi håller värdegrundsarbetet levande genom t.ex lek, samtal, högläsning och i dagliga situationer. På vår avdelningsreflektion arbetar vi kontinuerligt med att utvärdera om avdelningen arbetar med de åtgärder vi har skrivit att vi ska arbeta med. Vi har utvecklat vårt arbete med ex. Snick och Snack, däremot behöver vi arbeta mer aktivt med Barnkonventionen under kommande år. Pedagogerna har arbetat aktivt med att dela in barnen i mindre grupper, detta för att gynna barnens lärande, men även som främjande arbetssätt mot diskriminering och kränkande behandling. En del barn är inne respektive ute vid olika tillfällen under dagen för att det inte ska bli så många barn ionom samma utrymme. Utifrån Qualis enkäten har 52 % av föräldrarna uppgett att de känner till att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, medan 15 % inte känner till detta. Arbetet framåt blir då för förskolan att lyfta vår plan än mer strategiskt i olika forum. I barnenkäten visar det sig att 90 % av barnen på Björkbergs

5 4 (18) förskola tycker om att vara på förskolan och 92 % anser att de har någon att leka med. Vi hade som mål att rapportera alla kränkningar utifrån vår rutin vid akuta situationer, men det arbetet har inte kommit igång i den mån det skulle kunna ha gjort. Pedagogerna har fått genomgång av systemet LISA, vi har samtalat om olika fallbeskrivningar, vi har gått igenom kommunens rutin att rapportera till huvudmannen, vi har på en kvalitetsdag ägnat tid att gå igenom rutinen igen och samtalat kring olika fall. Detta arbete är något som vi behöver utveckla ännu mer under nästa år. Pedagogerna behöver få högre uppdragsförståelse utifrån denna rutin samt börja rapportera i systemet LISA. Vissa främjande åtgärder har vi inte gjort utan vi behöver jobba mer med dessa under kommande år t.ex låna litteratur på olikaspråk och regnbågsfamiljer. Kartläggningen om språkdomäner och att fråga om trosuppfattning/högtider har lagts till under främjande åtgärder inför nästa år. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer under detta år ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt på avdelningsreflektion och på reflektion. Utifrån utvärderingen beslutas om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Varje läsår genomför barn, vårdnadshavare och personal en enkät, genom Qualis. Utifrån enkäten skapas ett underlag för vidare reflektioner i syfte att utveckla vårt arbete med att förhindra diskrimineringar och kränkande behandling. Barnen, 3-5 år, deltar i utvärderingen av barnenkäten (Qualis) genom dialogsamtal med pedagoger på varje avdelning utifrån resultatet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Pedagoger vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla Hur barnen har involverats i utvärderingen Barnen 3-5 år har involverats i utvärderingen genom att besvara Qualis enkäten och genom att sedan ha samtal utifrån resultatet i enkäten.

6 5 (18) Hur personalen har involverats i utvärderingen På vår gemensamma kvalitetsdag i november delade vi upp planen och oss personal i olika grupper för att upprätta en ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Förskolan har även arbetat med planens åtgärder kontinuerligt och systematiskt vid olika reflektionstillfällen under året. Främjande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Lärmiljö och utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Prioriterat område för förskolan är att arbeta systematiskt och kontinuerligt med det förebyggande arbetet i barngrupperna med materialet Barnkonventionen, Snick och Snack och kompisböckerna i syfte att undvika kränkningar mellan barn. Pedagogerna behöver också komma igång med rutinen akuta situationer. Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Alla pedagoger ansvarar för att utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta situationer. Direkt i den akuta situationen agerar pedagogen genom att stoppa situationen och sedan arbeta med olika värdegrundsmaterial med det aktuella barnet/barnen/barngruppen, när det uppstår kränkningar mellan barn. Uppföljning sker månatligen på APT/MBL 19 och personalmöte. Kränkningar rapporteras i systemet LISA. Kön: Pedagogerna ska utforma lärmiljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

7 6 (18) Dessa ska följas upp och förändras utifrån barnet/barngruppens behov. Detta gör vi genom observationer av lek och genom intervjuer med barnen. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Förskolan ska uppmärksamma barnens etniska tillhörighet, genom att lyfta fram deras kultur och traditioner, detta skall ske i dialog med barnens vårdnadshavare. Följs upp genom utvecklingssamtal. Förskolan ska främja barnens utveckling av sitt modersmål, dels genom att använda sig av det Flerspråkiga biblioteket som också vårdnadshavare skall ha tillgång till och genom digitala verktyg (appar) som främjar språkutvecklingen. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens och kunskap kring olika trosuppfattningar och högtider, använda oss av den mångkulturella almanackan. Pedagogerna ska ha dialog med vårdnadshavare och barn om hur deras religion och traditioner ser ut för att öka på sin kunskap kring familjen, och huruvida de vill delta i svenska religiösa/icke religiösa traditioner. Det följer vi upp genom att kartlägga detta genom dokumentet kring språkdomänerna. Funktionsnedsättning: Varje barn ska kunna delta i förskolans verksamhet utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna ska arbeta med tecken som stöd och i största möjliga mån anpassa lärmiljöerna, såväl den fysiska som den psykosociala, så att varje barn kan delta efter sin förmåga. Aktiviteterna på förskolan/avdelningen följs kontinuerligt upp på avdelningsreflektion genom pedagogisk dokumentation för att det ska bli så bra som möjligt för alla barn. Sexuell läggning: Förskolan ska skapa förutsättningar i våra lärmiljöer (erbjuda olika former av litteratur och digitala verktyg) för att barnen skall utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen, genom t.ex. boksamtal, ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Samt reflektera kring dessa frågor på reflektion/kvalitetsarbete. Könsidentitet eller könsuttryck: Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen kan uttrycka sig och sina intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska utveckla våra lärmiljöer, genom att tillhandahålla varierat material, som av pedagoger är medvetna val, detta för att varje barn skall få möjlighet att utveckla sin identitet oavsett kön. Samt föra en aktiv dialog i vardagen. Ålder: Förskolan ska ha en verksamhet som främjar alla barn oavsett ålder, utveckling och mognad. Förskolan delar in barnen i olika konstellationer under dagen

8 7 (18) utifrån individens och gruppens behov. En bit in på hösten följer vi upp hur gruppsammansättningar fungerar, finns det behov så görs förändringar. Åtgärd Kränkande behandling: Fortsatt arbete med olika material i barngrupperna, såsom; Gyllene Regeln, Barnkonventionen - filmen Alla barns rätt, Snick Snack och Kompisböckerna samt samtala kring vardagliga händelser som uppkommer, både när någon har gjort något bra eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Dela in barnen i mindre grupperingar för att förebygga kränkningar mellan barn. Barnintervjuer (Qualis) genomförs med syfte att ge barnen möjlighet att uttrycka sin åsikt. Fortsätta arbetet med att pedagogerna ska kunna och utföra rutinen vid akuta situationer och att följa rutinen att rapportera kränkningar i systemet LISA. Pedagogerna behöver vara där barnen befinner sig. Kön: Förskolan ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärmiljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika slags lek och samspel. Materialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärmiljöer oavsett kön. Etnisk tillhörighet: Förskolan ska lyfta fram det flerspråkiga bibliotek som finns för alla barn och vårdnadshavare. Förskolan ska även fortsätta att läsa olika sagor på svenska och ge möjlighet till vårdnadshavare att läsa samma bok hemma på sitt språk. Under inskolningen av nya barn ska förskolan göra kartläggning språkdomän, samt ställa frågor om trosuppfattning och högtider. Samt ge ut dokumenten från Skolverket Förskolan är till för ditt barn och Två språk eller flera till vårdnadshavare på deras språk. Förskolan översätter också verksamhetsbeskrivningen till fler språk än svenska. Religion eller annan trosuppfattning: Vi pedagoger ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för vårdnadshavarnas önskemål om kost och om barnet får delta i aktiviteter i svenska kyrkan osv. Vi har införskaffat en mångkulturell almanacka för att få vetskap om allas högtider och traditioner när vi planerar vår verksamhet. Funktionsnedsättning: Förskolan ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska använda tecken som stöd när det krävs och kompetensutveckla oss inom detta. På den avdelning där vi har ett barn med funktionsnedsättning har vi anpassat miljön.

9 8 (18) Sexuell läggning: Vid behov lånar vi böcker om regnbågsfamiljer. Dessa läser vi och samtalar om i syfte att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, samt svara på barnens frågor. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska erbjuda en mångfald av utklädningskläder och annat material samt visa att alla får prova på oavsett kön. Vår inställning, bemötande och förhållningssätt som pedagog är viktig för barnens möjlighet till identitet och uttryck. Ålder: Vi arbetar som en enhet. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid samlingar och lärstunder.ansvarig Arbetslag: Pedagoger vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Inför nästa år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna Genom arbetet med Snick och Snack och kompisböckerna involveras barnen i de främjande åtgärderna. Inom värdegrundstemat involveras också barnen på olika sätt. De främjande åtgärderna är framtagna utifrån dels barnperspektiv - pedagogernas perspektiv av barns behov. Men också barns perspektiv - deras åsikter som uppkommit under samtal och intervjuer. Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Genom ett systematiskt kvalitetsarbete under återkommande reflektion- och kvalitetsarbete och kvalitetsdag. Årscykeln och grovplaneringen för reflektion och kvalitetsarbete samt strukturen på avdelningsreflektion. Pedagogerna har också utifrån resultat av kartläggningen formulerat om de främjande åtgärderna inför kommande år. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn 3-5 år (Qualis). Enkät som vårdnadshavare besvarar (Qualis).

10 9 (18) Enkät som pedagogerna besvarar (Qualis). Observationer utifrån mallar från på alla avdelningar på förskolan. Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation. Den är ett underlag inför utvecklingssamtalen som vi har varje år. Det är också ett sätt att synliggöra barngruppens behov i arbetet med värdegrunden. Förskolan kommer att använda sig av ett dokument för att kartlägga när och hur barnen använder sig av sina språk (språkdomäner) och att ha samtal kring familjens trosuppfattning och speciella högtider, detta görs i dialog med vårdnadshavarna. Trygghetsvandringar där barn och pedagoger går runt i utemiljön/innemiljön och samtalar med barnen om hur de upplever olika områden som finns i vår utemiljö/innemiljö. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kartläggningen inför kommande år kommer att fokuseras på barnens trygghet och trivsel genom att förskolan kommer att genomföra trygghetsvandringar. Pedagogerna kommer också att utföra observationer av barnens lek för att utveckla lärmiljöerna för alla barns bästa. Hur barn har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och observerats. Vårdnadshavare deltar genom att besvara en enkät. De äldre barnen får gå trygghetsvandringar tillsammans med pedagogerna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har genomfört intervjuer, trygghetsvandring och observationer med barnen. Pedagogerna har också besvarat en enkät genom Qualis och analyserar resultatet av barnenkäten i Qualis. Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation och kartlägger också barngruppen genom TRAS och språkdomäner Resultat och analys Resultatet av förskolans kartläggningar är att barnen är övervägande positiva och tycker att det är roligt att vara på förskolan. Det är 90 % som är svarar att de tycker om att vara på förskolan. 10 % tycker mittemellan på den frågan, vilket påvisar att

11 10 (18) alla barn mer eller mindre tycker om att vara på förskolan. 92 % av barnen svarar att de har någon att leka med. Utifrån förskolans resultat i personalenkäten visar det sig att på frågan om vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen så svarar 55 % instämmer helt, 25 % instämmer till stor del och 20 % instämmer till viss del. Här har förskolan en del arbete kvar att göra fortsatt, att komma igång med rutinen att bland annat rapportera till huvudmannen och att arbeta mer medvetet med olika arbetssätt. På frågan om förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt svarar 40 % instämmer helt, 45 % instämmer till stor del och 15 % instämmer till viss del. Pedagogrollen är något vi kommer att arbeta vidare med under 2017, genom att läsa Skolverkets Möten för lärande och reflektera över vårt förhållningssätt och bemötande. Utifrån att pedagogerna delar in barnen i mindre grupper upplever förskolans pedagoger att det undviks att det förekommer kränkningar mellan barnen. Detta är givetvis något som vi kommer att fortsätta arbeta med som förebyggande åtgärd. I föräldraenkäten är det 53 % som instämmer helt på frågan Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, 28 % instämmer till stor del, 2 % instämmer till viss del, 1 % instämmer inte alls och 15 % vet inte. Förskolans uppdrag blir att belysa vår plan och vårt förebyggande arbete än mer och ta upp den kontinuerligt på olika möten, vid inskolning och vid utvecklingssamtal. Kartläggningen kring språkdomäner har vi inte fått något resultat på än, men vi tror och hoppas att det leder oss vidare i arbetet med att kartlägga familjers högtider och trosuppfattning för att tillgodose alla familjer. När vi har observerat barngruppen utifrån mallarna från har förskolan inte sett något tydligt resultat ännu, men vi kommer att fortsätta arbeta med olika mallar inför det kommande året. Vi arbetar ständigt med att utveckla våra lärmiljöer så att dessa blir gynnsamma för varje barn på förskolan, samt göra vårt gemensamma förhållningssätt levande i vardagen så den genomsyrar hur vi bemöter barnen, men även varandra. Pedagogisk dokumentation har hjälpt oss att synliggöra barnens/barngruppens behov av att arbeta vidare i värdegrundsarbetet genom olika arbetsmetoder.

12 11 (18) Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Nolltolerans Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Lärmiljön. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Vi har i år valt att fokusera på förebyggande åtgärder mot kränkande behandling och i det arbetet har vi använt oss av materialet Snick och Snack i arbetet med barnen. Inför nästa år har förskolan bestämt att arbeta mer med Barnkonventionen i barngrupperna. Förskolan kommer också att arbeta vidare med rutinen för att rapportera kränkningar. Mål och uppföljning Kränkande behandling Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning ska utifrån resultatet av trygghetsvandringar, enkät och samtal med barnen. Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritiskt förhållningssätt ska råda, att man utgår från att alla människor är olika, oavsett kön. Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Utveckla lärmiljön så att den gynnar alla barn. Uppföljning ska ske genom observationer, reflektion och samtal. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Fortsätta att utveckla vårt flerspråkiga bibliotek. Följs upp i observationer och samtal.

13 12 (18) Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med vårdnadshavare utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i utvecklingssamtal. Förskolan ska använda sig av tolk när det behövs. Funktionsnedsättning Alla barn ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera och utveckla lärmiljön. Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger. Använda morgonsamlingen till att prata om det som är aktuellt för dagen, gällande vårt förhållningssätt till varandra i vardagen, barn-barn, vuxen-barn. Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras. Religion eller annan trosuppfattning: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Funktionsnedsättning: Verksamheten och lärmiljön ska anpassas med hänsyn till alla barns olika förutsättningar. Sexuell läggning: Pedagogerna ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt. Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder.

14 13 (18) Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga. Kön Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck Lärmiljön ska anpassas till alla barn. Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar och då behöver lärmiljön ses över. Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Pedagoger vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom intervjuer, vardagliga samtal, aktiviteter för barnen, observationer och trygghetsvandringar. Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom olika utvärderingar, kartläggningsmetoder, observationer och trygghetsvandringar.

15 14 (18) Rutiner Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Björkbergs förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om sker gentemot ett barn eller en vuxen. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller vårdnadshavare väljer själv. För att barnen ska känna trygghet och uppleva att förskolans miljö på alla områden är god, ska förskolans pedagoger säkerställa alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om huruvida barnet blir kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn har blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger, som går direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra kränkande beteende. Pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen, samt dokumenterar tillbudet i LISA och meddelar vårdnadshavare och förskolechefen. Förskolechefen rapporterar vidare till huvudmannen. Därefter tas nödvändiga beslut och ev. åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för uppföljning av åtgärder är förskolechefen. Rutinen för anmälan i LISA följs upp varje månad och varje kränkning återrapporteras till verksamhetschef/huvudmannen för presentation i ansvarig nämnd månatligen. Rutinen följs upp varje kvartal på APT och i samverkan på förskolan enligt årscykeln.

16 15 (18) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta och samtala med kollegan. Dokumentera det inträffade i LISA. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen rapporterar till huvudmannen. Förskolechefen tar kontakt med vårdnadshavare och kallar till möte omgående där de berörda pedagogerna/pedagogen inte nödvändigtvis behöver närvara. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare/föräldrar, dokumentation görs. Vid avdelningsreflektionen sammanställs dokumentationen. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal har kränkt ett barn. Förskolechef har samtal med berörda pedagoger ang. det inträffade. Förskolechefen kallar till möte och går igenom åtgärdsplan med berörda pedagoger/pedagog. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat. Rutiner för dokumentation Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera och rapportera tillbudet i LISA och till förskolechefen. Förutom då det gäller grov kränkning vuxen- barn, då görs den av förskolechef. Förskolechefen ansvarar för att skriva in de åtgärder som är planerade och uppföljning av tillbudet. Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning. Ansvarsförhållande Arbetslag: Pedagoger vid Björkbergs förskola Förskolechef: Sara Humla

17 16 (18) Begrepp Diskriminering Diskriminering är när en pedagog på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en pedagog tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier

18 17 (18) Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling, på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte.

19 18 (18) Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Även diskriminering och trakasserier som har samband med felaktigt förmodat sexuell läggning omfattas av lagskyddet. Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Med ålder avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen.